patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
David, du skrev:
“Nu går det enligt mig att få ihop detta utan predestination om man tänker sig att Gud utväljer de som fritt väljer honom.”
Ok, du tror alltså att Gud (utanför tiden) har utvalt människor grundat på deras egen prestation? Att människan så att säga “utväljer sig själv”?
Människan utväljer så klart inte sig själv, det är ju en befängd tanke. Men på samma sätt så gäller även att Gud inte kan (eller kommer att) frälsa en människa som inte vill bli frälst. Inte förrän personen ifråga ger upp inför Gud kan omvändelsen ske.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Hur har du kommit fram till din syn? Jag ser inte hur bibeln på något sätt ens antyder din syn?
Markus 13:20
Och om Herren inte förkortade de dagarna,
så skulle inget kött bli frälst. Men för de utvaldas skull,
dem som han har utvalt, har han förkortat de dagarna.
Här har jag inte mycket att kommentera, så vi far till nästa bibelställe.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Johannes 15:16
Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er
och jag har bestämt om er, att ni skall gå ut och
bära frukt och er frukt skall bestå, för att Fadern
må ge er vad ni ber honom om i mitt namn.
Till att börja med så ser det ju ut som att det här bibelstället skulle stödja positionen att Gud utväljer vilka som han kommer att frälsa. Men notera vad som står sist i kapitlet:
Joh 15:27 Också ni skall vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.
Av kontexten ifråga så förstår man att det här var något som Jesus sade under den sista måltiden åt sina 12 lärjungar (notera att han nämner att de varit med honom ändå från början, d.v.s något som bara de 12 lärjungarna hade gjort) och inte något som gällde alla kristna. Du kan alltså inte använda den här versen för att stödja din position, eftersom den inte handlar om alla kristna.
Sen om vi hoppar framåt något kapitel så noterar vi följande:
Joh 17:6 Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord.
Joh 17:7 Nu har de förstått att allt vad du har gett mig kommer från dig.
Joh 17:8 Ty de ord som du har gett mig har jag gett dem, och de har tagit emot dem och har verkligen förstått att jag har utgått från dig, och de tror att du har sänt mig.
Joh 17:9 Jag ber för dem. Det är inte för världen jag ber utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina.
Joh 17:10 Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag är förhärligad i dem.
Joh 17:11 Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen när jag går till dig. Helige Fader, bevara i ditt namn dem som du har gett mig, för att de skall vara ett, liksom vi är ett.
Joh 17:12 Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas.
Fördärvets man är Judas, vilket borde vara självklart, vilket betyder att de andra som Gud gav Jesus är de 12 lärjungarna, och att de är de samma som de som Jesus säger att han utvalt i Joh 15:16
Sen lite senare säger han något intressant:
Joh 17:20 Men inte bara för dem ber jag, utan också för dem som genom deras ord kommer att tro på mig.
Och varför är det här intressant? Jo, för att det anspelar på Joh 15:20 där Jesus säger följande:
Joh 15:20 Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert ord.
Först en notering. Att bevara Jesu ord, eller lärjungarnas ord, betyder i den här kontexten detsamma som att tro på det de säger. Joh 15:20 och Joh 17:20 är alltså ekvivalenta i det här avseendet.
Jesu översteprästliga förbön, som den kallas, börjar alltså inte med att Jesus ber för all kristna. Nej, först ber Han för sina lärjungar som var med honom under måltiden, och först från vers 20 och framåt börjar han be för alla kristna. Men notera att efter vers 20 och framåt säger han alltså inte ett dugg om att de skulle vara kristna på grund av att de blivit utvalda.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Du skrev också:
“Detta går att förstå ifall man tänker sig att Gud har full koll på alla framtida händelser i sin existens utanför tid och rum och så vet våra framtida val.”
Varför valde Gud då att skapa mängder av människor som Han visste inte skulle välja Honom? Som mot Hans eviga vilja för evigt kommer gå förlorade? Om du tror att Gud ville att alla människor utan undantag skulle bli räddade?
Här kan du ju inte vara allvarlig, för din position har ju ett precis lika stort problem, nämligen varför Gud väljer att frälsa några människor, men låter andra människor gå till förtappelse utan synbar anledning. Om du då svarar att Gud kan ha giltiga skäl för att utvälja vissa människor men inte andra, så måste du vara medveten om att det är ett precis lika bra svar på din fråga, nämligen att Gud kan ha ett giltigt skäl som vi inte vet om för att skapa människor som inte kommer att tacka ja till frälsningen.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Du skrev:
”...samtidigt som han också vill att “varje människa skall komma till insikt om sanningen och blir räddad” som det står i Petrus brev.”
Jag tror du tänker på 1 Timoteus 2. Där står det “alla människor”, frågan är varför du (kanske omedvetet) väljer att tolka uttrycket “alla människor” som “alla människor utan undantag” - för det är inte vad det står.
Om inget annat anges så betyder “alla människor” exakt detsamma som “alla människor utan undantag”. Inget i 1 Tim 2 ger oss någon anledning att tro att det skulle betyda något annat. Om du väljer att tolka texten på något annat vis så kan vi ju naturligtvis inte hindra dig, men det du gör då är att du läser in saker i texten som inte står där.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Jag tror Paulus talar om “alla människor utan distinktion” eftersom han många gånger i breven skriver om det (Rom 10:12, Gal 3:28). Evangelium ska ut till alla slags olika människor, till alla folk, till alla samhällsgrupper och till alla nationer överallt:
Rom 12:10 handlar så långt jag kan se om alla människor, sant. d.v.s alla människor, både de som är kristna och de som inte är kristna. Det här är lite osäkert dock, eftersom det här bibelstället ingår i ett längre stycke där Paulus talar om judarna, och vilken position de har inför Gud.
Gal 3:28 däremot handlar definitivt inte om alla människor, utan om alla kristna. Alla kristna =/= alla människor, såvida du inte vill hävda att de som inte är kristna egentligen inte är människor.
patrikfirat - 02 Februari 2011 07:10 -
Kolosserbrevet 3:11
Där är inte jude eller grek, omskuren eller oomskuren,
barbar eller skyt, slav eller fri, utan Kristus är allt och i alla.
Och den här versen handlar om kristna, vilket inte är detsamma som alla människor.
Vi kan alltså sammanfatta:
I 1 Tim 2:4 talar Paulus om alla människor utan undantag.
I Rom 10:12 talar Paulus troligtvis om alla människor utan undantag.
I Gal 3:28 och Kol 3:11 talar Paulus enbart om kristna.