Såg att det i en tidigare tråd hade diskuteras huruvida detta kunskapskriterium är
tillräckligt för att hålla något för att vara sann kunskap. Som säkert många känner till så finns det exempel på när alla dessa kriterier är uppfyllda, men där man ändå inte kan sägas ha sann kunskap.
Detta bykar kallas Gettiers-problem och kan illustreras med sekvenser ur filmen “Mindhunters”.
Där befinner sig ett gäng FBI agenter på en ö där det samtidigt skall finnas en mördare som går lös. Mördare har konstruerat olika fäller i vilka han lockar in de olika agent aspiranterna. Den enda ledtråden han lämnar är en klocka som är fixerad vid en viss tidpunkt på dygnet.
Snart märker agenterna till sin förskräckelse att de tider klockorna är satta på markerar de tillfällen då de olika personer möter sin död. För ett oinsatt öga skulle det verka som om man fick sann information ifrån klockorna när döden inträffar för agenterna. Men hur är det möjligt, det kan inte vara så att en sådan “kunskap”, som uppfyller kriterierna, faktisk är äkta.
Så vad är vägen ur dilemmat?
Tänkte försöka liva upp debatten om detta ämne. Vad säger att man överhuvudtaget kan ha sann berättigad tro om man är inne i ett kedja av händelser? T.ex. i den första scenen av filmen så dör Christian Slater karaktär som en konsikvens av en oundviklig serie, eller kedja, av som han själv inleder. Vet han då att kommer dö innan det händer? Skulle någon kunna se på den frusna klocka och se att den säger sanningen?
Tänkte försöka liva upp debatten om detta ämne. Vad säger att man överhuvudtaget kan ha sann berättigad tro om man är inne i ett kedja av händelser? T.ex. i den första scenen av filmen så dör Christian Slater karaktär som en konsikvens av en oundviklig serie, eller kedja, av som han själv inleder. Vet han då att kommer dö innan det händer? Skulle någon kunna se på den frusna klocka och se att den säger sanningen?
För att komplicera det ytterligare så är det så att vid ett senare skede i filmen så räddar LL Cool J karaktär en annan person från att dö på den bestämda tiden, men denna person, Clifton Collins Jr. karraktär, dör ändå senare på ett oundvikligt sätt. Visste man då att han skulle dö den tiden som klocka visade?
Tänkte försöka liva upp debatten om detta ämne. Vad säger att man överhuvudtaget kan ha sann berättigad tro om man är inne i ett kedja av händelser? T.ex. i den första scenen av filmen så dör Christian Slater karaktär som en konsikvens av en oundviklig serie, eller kedja, av som han själv inleder. Vet han då att kommer dö innan det händer? Skulle någon kunna se på den frusna klocka och se att den säger sanningen?
För att komplicera det ytterligare så är det så att vid ett senare skede i filmen så räddar LL Cool J karaktär en annan person från att dö på den bestämda tiden, men denna person, Clifton Collins Jr. karraktär, dör ändå senare på ett oundvikligt sätt. Visste man då att han skulle dö den tiden som klocka visade?
Är det ingen som vill diskutera symbolismen i denna film ingående? Det verkar nämligen finnas detta tema i filmen som handlar om hur man får säkert vetande (sann-berättigad-tro är kanske då inte helt korrekt kriterium).
I filmen omnämns också en koloni vars hela befolkning försvann utan att lämna ett spår för efterkommande kolonisatörer vilket skulle ytterligare förstärka intrycket att filmen handlar om det oundviklig i deras egen död. Personerna verkar vidare länkade till varandra och döende i ett förutbestämt mönster vid vare tidpunkt som klockorna anger. Skulle man kunna säga att man vet att detta kommer att inträffa på förhand?
Såg att det i en tidigare tråd hade diskuteras huruvida detta kunskapskriterium är
tillräckligt för att hålla något för att vara sann kunskap. Som säkert många känner till så finns det exempel på när alla dessa kriterier är uppfyllda, men där man ändå inte kan sägas ha sann kunskap.
Detta bykar kallas Gettiers-problem och kan illustreras med sekvenser ur filmen “Mindhunters”.
Där befinner sig ett gäng FBI agenter på en ö där det samtidigt skall finnas en mördare som går lös. Mördare har konstruerat olika fäller i vilka han lockar in de olika agent aspiranterna. Den enda ledtråden han lämnar är en klocka som är fixerad vid en viss tidpunkt på dygnet.
Snart märker agenterna till sin förskräckelse att de tider klockorna är satta på markerar de tillfällen då de olika personer möter sin död. För ett oinsatt öga skulle det verka som om man fick sann information ifrån klockorna när döden inträffar för agenterna. Men hur är det möjligt, det kan inte vara så att en sådan “kunskap”, som uppfyller kriterierna, faktisk är äkta.
Så vad är vägen ur dilemmat?
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Såg att det i en tidigare tråd hade diskuteras huruvida detta kunskapskriterium är
tillräckligt för att hålla något för att vara sann kunskap. Som säkert många känner till så finns det exempel på när alla dessa kriterier är uppfyllda, men där man ändå inte kan sägas ha sann kunskap.
Detta bykar kallas Gettiers-problem och kan illustreras med sekvenser ur filmen “Mindhunters”.
Där befinner sig ett gäng FBI agenter på en ö där det samtidigt skall finnas en mördare som går lös. Mördare har konstruerat olika fäller i vilka han lockar in de olika agent aspiranterna. Den enda ledtråden han lämnar är en klocka som är fixerad vid en viss tidpunkt på dygnet.
Snart märker agenterna till sin förskräckelse att de tider klockorna är satta på markerar de tillfällen då de olika personer möter sin död. För ett oinsatt öga skulle det verka som om man fick sann information ifrån klockorna när döden inträffar för agenterna. Men hur är det möjligt, det kan inte vara så att en sådan “kunskap”, som uppfyller kriterierna, faktisk är äkta.
Så vad är vägen ur dilemmat?
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Det är för att alla kriterium skulle vara uppfylda: Du tror att personen i fråga är död vid klockslaget, Det är sant att klockan visar det rätta klockslaget, Du har berättigade skäll i att klockan visar dig klockslaget. Ändå så de söndriga klockorna inte säkert vetandet! Det behövs alltså något ytterligare kriterium för att avgöra vad som är vetande och inte bara tro.
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Det är för att alla kriterium skulle vara uppfylda: Du tror att personen i fråga är död vid klockslaget, Det är sant att klockan visar det rätta klockslaget, Du har berättigade skäll i att klockan visar dig klockslaget. Ändå så de söndriga klockorna inte säkert vetandet! Det behövs alltså något ytterligare kriterium för att avgöra vad som är vetande och inte bara tro.
Detta verkar vara analogt med en person som ser på väderleksrapporten att det ska bli regn. Han tror att det ska bli regn och så blir det regn. Betyder det att han visste att det skulle bli regn? Han hade ett visst berättigande att tro att det skulle bli regn, men berättigande borde väl kunna finnas i grader?
När det gäller klockorna så har man skäl att tro att mördaren vill att man ska tro att det ska ske ett mord vid de klockslag som klockorna visar. Att mördaren verkligen har för avsikt att genomföra morden kan man däremot inte vara säker på och ännu mindre att han kommer att lyckas. Möjligen kan det finnas flera kvalifikationer som gör att berättigandet inte är ett tillräckligt berättigande.
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Det är för att alla kriterium skulle vara uppfylda: Du tror att personen i fråga är död vid klockslaget, Det är sant att klockan visar det rätta klockslaget, Du har berättigade skäll i att klockan visar dig klockslaget. Ändå så de söndriga klockorna inte säkert vetandet! Det behövs alltså något ytterligare kriterium för att avgöra vad som är vetande och inte bara tro.
Detta verkar vara analogt med en person som ser på väderleksrapporten att det ska bli regn. Han tror att det ska bli regn och så blir det regn. Betyder det att han visste att det skulle bli regn? Han hade ett visst berättigande att tro att det skulle bli regn, men berättigande borde väl kunna finnas i grader?
När det gäller klockorna så har man skäl att tro att mördaren vill att man ska tro att det ska ske ett mord vid de klockslag som klockorna visar. Att mördaren verkligen har för avsikt att genomföra morden kan man däremot inte vara säker på och ännu mindre att han kommer att lyckas. Möjligen kan det finnas flera kvalifikationer som gör att berättigandet inte är ett tillräckligt berättigande.
Problemet har inte med grad av tro att göra. Det är att alla kriterium för vetande är uppfyllda, men det finns fortfarande inget säker vetande. Problemet går djupt i kunskapsteorin, för tidigare ansåg man det fastlagt att du kunde lita på att det fanns vetande. Medan det inte alltid går att veta vad vi faktiskt har vetande om, så visade Gettier att vi kan tro oss veta nått som vi omöjligen kan veta enligt kriterierna.
Går det att veta att Christian Slaters karaktär skall frysa ihjäl vi ett visst klockslag, på grund av den söndriga klockan, eller att Clifton Collins Jr. skall överleva inne i frysen men dö av rekylen av sin pistol. Du måste säga att det saknas något kriterium eller på något annat sätt visa det finns något som skulle kunna möjliggöra vetande!
Du skulle kunna applicera det på ett annat problem och se hur problematiskt det blir:
Vet jag att jag tänker?
Jag har goda skäll att tro det. Det är sant att jag gör det. Jag tror att jag gör det. Men är det tillräckligt?
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Det är för att alla kriterium skulle vara uppfylda: Du tror att personen i fråga är död vid klockslaget, Det är sant att klockan visar det rätta klockslaget, Du har berättigade skäll i att klockan visar dig klockslaget. Ändå så de söndriga klockorna inte säkert vetandet! Det behövs alltså något ytterligare kriterium för att avgöra vad som är vetande och inte bara tro.
Detta verkar vara analogt med en person som ser på väderleksrapporten att det ska bli regn. Han tror att det ska bli regn och så blir det regn. Betyder det att han visste att det skulle bli regn? Han hade ett visst berättigande att tro att det skulle bli regn, men berättigande borde väl kunna finnas i grader?
När det gäller klockorna så har man skäl att tro att mördaren vill att man ska tro att det ska ske ett mord vid de klockslag som klockorna visar. Att mördaren verkligen har för avsikt att genomföra morden kan man däremot inte vara säker på och ännu mindre att han kommer att lyckas. Möjligen kan det finnas flera kvalifikationer som gör att berättigandet inte är ett tillräckligt berättigande.
Problemet har inte med grad av tro att göra. Det är att alla kriterium för vetande är uppfyllda, men det finns fortfarande inget säker vetande. Problemet går djupt i kunskapsteorin, för tidigare ansåg man det fastlagt att du kunde lita på att det fanns vetande. Medan det inte alltid går att veta vad vi faktiskt har vetande om, så visade Gettier att vi kan tro oss veta nått som vi omöjligen kan veta enligt kriterierna.
Går det att veta att Christian Slaters karaktär skall frysa ihjäl vi ett visst klockslag, på grund av den söndriga klockan, eller att Clifton Collins Jr. skall överleva inne i frysen men dö av rekylen av sin pistol. Du måste säga att det saknas något kriterium eller på något annat sätt visa det finns något som skulle kunna möjliggöra vetande!
Du skulle kunna applicera det på ett annat problem och se hur problematiskt det blir:
Vet jag att jag tänker?
Jag har goda skäll att tro det. Det är sant att jag gör det. Jag tror att jag gör det. Men är det tillräckligt?
Jag skrev inte om grad av tro utan om grad av berättigande.
Varför kan en sådan “kunskap” inte vara äkta kunskap?
Det är för att alla kriterium skulle vara uppfylda: Du tror att personen i fråga är död vid klockslaget, Det är sant att klockan visar det rätta klockslaget, Du har berättigade skäll i att klockan visar dig klockslaget. Ändå så de söndriga klockorna inte säkert vetandet! Det behövs alltså något ytterligare kriterium för att avgöra vad som är vetande och inte bara tro.
Detta verkar vara analogt med en person som ser på väderleksrapporten att det ska bli regn. Han tror att det ska bli regn och så blir det regn. Betyder det att han visste att det skulle bli regn? Han hade ett visst berättigande att tro att det skulle bli regn, men berättigande borde väl kunna finnas i grader?
När det gäller klockorna så har man skäl att tro att mördaren vill att man ska tro att det ska ske ett mord vid de klockslag som klockorna visar. Att mördaren verkligen har för avsikt att genomföra morden kan man däremot inte vara säker på och ännu mindre att han kommer att lyckas. Möjligen kan det finnas flera kvalifikationer som gör att berättigandet inte är ett tillräckligt berättigande.
Problemet har inte med grad av tro att göra. Det är att alla kriterium för vetande är uppfyllda, men det finns fortfarande inget säker vetande. Problemet går djupt i kunskapsteorin, för tidigare ansåg man det fastlagt att du kunde lita på att det fanns vetande. Medan det inte alltid går att veta vad vi faktiskt har vetande om, så visade Gettier att vi kan tro oss veta nått som vi omöjligen kan veta enligt kriterierna.
Går det att veta att Christian Slaters karaktär skall frysa ihjäl vi ett visst klockslag, på grund av den söndriga klockan, eller att Clifton Collins Jr. skall överleva inne i frysen men dö av rekylen av sin pistol. Du måste säga att det saknas något kriterium eller på något annat sätt visa det finns något som skulle kunna möjliggöra vetande!
Du skulle kunna applicera det på ett annat problem och se hur problematiskt det blir:
Vet jag att jag tänker?
Jag har goda skäll att tro det. Det är sant att jag gör det. Jag tror att jag gör det. Men är det tillräckligt?
Jag skrev inte om grad av tro utan om grad av berättigande.
Men problemet ligger inte heller i graden av berättigande, du är fullständigt berättigad att tro att en söndrigt klockan visar dig exakt rätt tid två gånger om dygnet. Varför det blir djupt problematik i kunskapsteorin. Fört allt vårt vetande hänger på giltigheten i något allmängiltigt kriterium. Poängen med sann-rättfärdigad-tro är att den gav ett allmängiltigt kriterium där det iallfall gick att säga att en person har ett vist vetande. Nu verkar det gått förlorat.
Men problemet ligger inte heller i graden av berättigande, du är fullständigt berättigad att tro att en söndrigt klockan visar dig exakt rätt tid två gånger om dygnet. Varför det blir djupt problematik i kunskapsteorin. Fört allt vårt vetande hänger på giltigheten i något allmängiltigt kriterium. Poängen med sann-rättfärdigad-tro är att den gav ett allmängiltigt kriterium där det iallfall gick att säga att en person har ett vist vetande. Nu verkar det gått förlorat.
Vi vet att en trasig klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Det är inget problem.
Men jag antar att du menar att vid just de båda tidpunkterna när klockan visar rätt är vi berättigade att tro att klockan visar rätt tid, samtidigt som denna sanna, berättigade tro inte är kunskap. Men det stämmer inte. Man är inte berättigad att tro att en trasig klocka visar rätt tid. Och det gäller även om man inte vet att klockan är trasig.
Utgångspunkten var att kunskap har ansetts vara sann, berättigad tro.
Motargumentet: Det finns sann, berättigad tro som vi inte håller för kunskap.
Svaret på detta är att anledningen till att vi inte håller denna sanna tro för kunskap är att den egentligen inte är berättigad. Jag förde en kort diskussion kring fallet med mördaren med klockan, men du interagerade inte med min specifika argumentation. Jag håller fast vid att tron att någon kommer att mördas vid den tidpunkt som klockorna visar har en låg grad av berättigande och att det är anledningen till att den inte är kunskap.
Man är inte berättigad att tro att en trasig klocka visar rätt tid. Och det gäller även om man inte vet att klockan är trasig.
Förtydligande: Man kan vara berättigad att tro att en trasig klocka fungerar (t ex om klockan verkar fungera), men de tidsuppgifter man får av klockan ger inget berättigande till trosuppfattningar rörande tidsuppgifter, även om man inte vet att klockan är trasig.
Men problemet ligger inte heller i graden av berättigande, du är fullständigt berättigad att tro att en söndrigt klockan visar dig exakt rätt tid två gånger om dygnet. Varför det blir djupt problematik i kunskapsteorin. Fört allt vårt vetande hänger på giltigheten i något allmängiltigt kriterium. Poängen med sann-rättfärdigad-tro är att den gav ett allmängiltigt kriterium där det iallfall gick att säga att en person har ett vist vetande. Nu verkar det gått förlorat.
Vi vet att en trasig klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Det är inget problem.
Men jag antar att du menar att vid just de båda tidpunkterna när klockan visar rätt är vi berättigade att tro att klockan visar rätt tid, samtidigt som denna sanna, berättigade tro inte är kunskap. Men det stämmer inte. Man är inte berättigad att tro att en trasig klocka visar rätt tid. Och det gäller även om man inte vet att klockan är trasig.
Poängen är att du kan vara helt berättigad att tro att klockan visar rätt tid om du inte vet att klockan är trasig. Det är enbart därför alla kriterium är uppfyllda men utan att något säkert vetande har infunnit sig. Hur skall du modifiera vad som är berättigande argument för att en viss sak gäller, är du inte berättigad att tro att din klocka visar rätt tid?
Ta ett annat exempel, en person är utklädd till en fågelskrämma. På håll misstar du fågelskrämman för att vara en man istället för en halmgubbe.
Då är alla kriterium uppfyllda för vetande (det är en man och inte en halmgubbe), trots att det inte finns något sådant vetande. Ser du problematiken?
Utgångspunkten var att kunskap har ansetts vara sann, berättigad tro.
Motargumentet: Det finns sann, berättigad tro som vi inte håller för kunskap.
Svaret på detta är att anledningen till att vi inte håller denna sanna tro för kunskap är att den egentligen inte är berättigad. Jag förde en kort diskussion kring fallet med mördaren med klockan, men du interagerade inte med min specifika argumentation. Jag håller fast vid att tron att någon kommer att mördas vid den tidpunkt som klockorna visar har en låg grad av berättigande och att det är anledningen till att den inte är kunskap.
Är en klocka som visar dig tiden en låg grad av berättigande, det finns väll inget mer berättigande för att avgöra tider?
Men problemet ligger inte heller i graden av berättigande, du är fullständigt berättigad att tro att en söndrigt klockan visar dig exakt rätt tid två gånger om dygnet. Varför det blir djupt problematik i kunskapsteorin. Fört allt vårt vetande hänger på giltigheten i något allmängiltigt kriterium. Poängen med sann-rättfärdigad-tro är att den gav ett allmängiltigt kriterium där det iallfall gick att säga att en person har ett vist vetande. Nu verkar det gått förlorat.
Vi vet att en trasig klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Det är inget problem.
Men jag antar att du menar att vid just de båda tidpunkterna när klockan visar rätt är vi berättigade att tro att klockan visar rätt tid, samtidigt som denna sanna, berättigade tro inte är kunskap. Men det stämmer inte. Man är inte berättigad att tro att en trasig klocka visar rätt tid. Och det gäller även om man inte vet att klockan är trasig.
Poängen är att du kan vara helt berättigad att tro att klockan visar rätt tid om du inte vet att klockan är trasig. Det är enbart därför alla kriterium är uppfyllda men utan att något säkert vetande har infunnit sig. Hur skall du modifiera vad som är berättigande argument för att en viss sak gäller, är du inte berättigad att tro att din klocka visar rätt tid?
Ta ett annat exempel, en person är utklädd till en fågelskrämma. På håll misstar du fågelskrämman för att vara en man istället för en halmgubbe.
Då är alla kriterium uppfyllda för vetande (det är en man och inte en halmgubbe), trots att det inte finns något sådant vetande. Ser du problematiken?
Utgångspunkten var att kunskap har ansetts vara sann, berättigad tro.
Motargumentet: Det finns sann, berättigad tro som vi inte håller för kunskap.
Svaret på detta är att anledningen till att vi inte håller denna sanna tro för kunskap är att den egentligen inte är berättigad. Jag förde en kort diskussion kring fallet med mördaren med klockan, men du interagerade inte med min specifika argumentation. Jag håller fast vid att tron att någon kommer att mördas vid den tidpunkt som klockorna visar har en låg grad av berättigande och att det är anledningen till att den inte är kunskap.
Är en klocka som visar dig tiden en låg grad av berättigande, det finns väll inget mer berättigande för att avgöra tider?
Det är riktigt att en klocka som står stilla kan ge berättigande till trosuppfattningar om vad klockan är. Fel av mig. I det fallet kan man få sann, berättigad tro som ändå inte är kunskap.
Jag fick tillfällig tillgång till Plantingas Warrant and Proper Function i förmiddags och Plantinga skriver där om Gettiers problem. Ett av de exempel Plantinga använder är just en stillastående klocka som råkar ge rätt tid, eftersom man tittar på den vid rätt tillfälle. Det som alla Plantingas exempel (inklusive exemplen han återger från Gettier) verkar ha gemensamt är att det inte finns någon relation mellan den berättigade tron och sanningen i trosföreställningen. Att klockan visar 15.58 har inget samband med att det faktiskt är den rätta tiden, utan den stillastående klockan visar alltid 15.58.
Exemplet med personer på ön handlar däremot om när det faktiskt finns en relation mellan tiden som klockan visar och den tid som en mördare planerar ett mord. Eller? (Jag har inte sett filmen.) I så fall verkar det exemplet handla om något annat än Gettiers problem.
Plantingas lösning på problemet verkar vara (så lång [kort] jag nu läste) att det måste finnas ett samband mellan berättigandet och sanningen i trosföreställningen. Detta löser på ett elegant sätt Gettiers problem. Lösningen är dock inte möjlig om det förutsätts att man själv måste veta att det finns ett samband mellan berättigandet och trosföreställningens sanning, men något sådant förutsätter inte Plantinga. Man kan vara fullt berättigad att hysa en trosföreställning utan att själv kunna redogöra för berättigandet. (Annars hamnar man lätt i en oändlig regression, när varje nytt berättigande måste berättigas.)
Men problemet ligger inte heller i graden av berättigande, du är fullständigt berättigad att tro att en söndrigt klockan visar dig exakt rätt tid två gånger om dygnet. Varför det blir djupt problematik i kunskapsteorin. Fört allt vårt vetande hänger på giltigheten i något allmängiltigt kriterium. Poängen med sann-rättfärdigad-tro är att den gav ett allmängiltigt kriterium där det iallfall gick att säga att en person har ett vist vetande. Nu verkar det gått förlorat.
Vi vet att en trasig klocka visar rätt tid två gånger om dygnet. Det är inget problem.
Men jag antar att du menar att vid just de båda tidpunkterna när klockan visar rätt är vi berättigade att tro att klockan visar rätt tid, samtidigt som denna sanna, berättigade tro inte är kunskap. Men det stämmer inte. Man är inte berättigad att tro att en trasig klocka visar rätt tid. Och det gäller även om man inte vet att klockan är trasig.
Poängen är att du kan vara helt berättigad att tro att klockan visar rätt tid om du inte vet att klockan är trasig. Det är enbart därför alla kriterium är uppfyllda men utan att något säkert vetande har infunnit sig. Hur skall du modifiera vad som är berättigande argument för att en viss sak gäller, är du inte berättigad att tro att din klocka visar rätt tid?
Ta ett annat exempel, en person är utklädd till en fågelskrämma. På håll misstar du fågelskrämman för att vara en man istället för en halmgubbe.
Då är alla kriterium uppfyllda för vetande (det är en man och inte en halmgubbe), trots att det inte finns något sådant vetande. Ser du problematiken?
Utgångspunkten var att kunskap har ansetts vara sann, berättigad tro.
Motargumentet: Det finns sann, berättigad tro som vi inte håller för kunskap.
Svaret på detta är att anledningen till att vi inte håller denna sanna tro för kunskap är att den egentligen inte är berättigad. Jag förde en kort diskussion kring fallet med mördaren med klockan, men du interagerade inte med min specifika argumentation. Jag håller fast vid att tron att någon kommer att mördas vid den tidpunkt som klockorna visar har en låg grad av berättigande och att det är anledningen till att den inte är kunskap.
Är en klocka som visar dig tiden en låg grad av berättigande, det finns väll inget mer berättigande för att avgöra tider?
Det är riktigt att en klocka som står stilla kan ge berättigande till trosuppfattningar om vad klockan är. Fel av mig. I det fallet kan man få sann, berättigad tro som ändå inte är kunskap.
Jag fick tillfällig tillgång till Plantingas Warrant and Proper Function i förmiddags och Plantinga skriver där om Gettiers problem. Ett av de exempel Plantinga använder är just en stillastående klocka som råkar ge rätt tid, eftersom man tittar på den vid rätt tillfälle. Det som alla Plantingas exempel (inklusive exemplen han återger från Gettier) verkar ha gemensamt är att det inte finns någon relation mellan den berättigade tron och sanningen i trosföreställningen. Att klockan visar 15.58 har inget samband med att det faktiskt är den rätta tiden, utan den stillastående klockan visar alltid 15.58.
Exemplet med personer på ön handlar däremot om när det faktiskt finns en relation mellan tiden som klockan visar och den tid som en mördare planerar ett mord. Eller? (Jag har inte sett filmen.) I så fall verkar det exemplet handla om något annat än Gettiers problem.
Plantingas lösning på problemet verkar vara (så lång [kort] jag nu läste) att det måste finnas ett samband mellan berättigandet och sanningen i trosföreställningen. Detta löser på ett elegant sätt Gettiers problem. Lösningen är dock inte möjlig om det förutsätts att man själv måste veta att det finns ett samband mellan berättigandet och trosföreställningens sanning, men något sådant förutsätter inte Plantinga. Man kan vara fullt berättigad att hysa en trosföreställning utan att själv kunna redogöra för berättigandet. (Annars hamnar man lätt i en oändlig regression, när varje nytt berättigande måste berättigas.)
Men om det finns en möjlighet att det finns denna koppling mellan sanningen i övertygelsen och det berättigande, men det ändå uppstår problem för kunskap kriteriet. Säg du hör en person vars stämma du känner igen bakom en skärm, men det som hörs är något personen spelat in vid ett tidigare tillfälle. Det är då sant att du hör personen du känner igen, du har berättigande som hör ihop med sanningen i hur personen röst låter och du är övertygad om att du känner igen personen genom den karakteristiska i rösten.
Är detta inte giltigt enligt Plantinga?
Men om det finns en möjlighet att det finns denna koppling mellan sanningen i övertygelsen och det berättigande, men det ändå uppstår problem för kunskap kriteriet. Säg du hör en person vars stämma du känner igen bakom en skärm, men det som hörs är något personen spelat in vid ett tidigare tillfälle. Det är då sant att du hör personen du känner igen, du har berättigande som hör ihop med sanningen i hur personen röst låter och du är övertygad om att du känner igen personen genom den karakteristiska i rösten.
Är detta inte giltigt enligt Plantinga?
Jag tror inte Plantinga diskuterar just detta exempel. Men om hans lösning är vettig så borde den gå att tillämpa också på detta, om vi funderar lite.
Skulle vi anse att det var kunskap?
Och om nej, varför inte?
Skulle vi anse att det var kunskap om det vore personen själv som talade i realtid? Men inte om personen spelar upp en inspelning av sig själv? Och vad är det i så fall som skiljer?
