SolidRock, jag fattar inte ett smack, du får nog ta det igen så att min tröga hjärna förstår
Interspektion, ännu ett lustigt ord, Google har hela 10 träffar på detta. Snälla ge definition. Sedan förtår jag att X inte skulle finnas utan orsak S (varför S). Det då skriver inom parentes är för mig obegripligt Att orsaken till X finns är självklart. Hur man sedan kommer fram till guds egenskaper är för mig en gåta..
Sorry, introspektion ska det vara. Detta resonemang förutsätter förstås att S är den unika orsaken bakom fenoment. Det är via detta resonemang man bl.a. slöt sig till att det borde finnas en extra planet i vårat solsystem utan direkta observationer av den himlakroppen. Egenskaperna hos himlakroppen kunde fastställas genom att titta på avikelser i andra himlakroppars banor. På samma sätt kan man titta på andra observationer för att faställa Guds egenskaper (Skapelse Ex Nihilo, o.s.v.)
Nominalism vad är det enligt dig? Och vad är problemet?
Du kan slå upp nominalismen på nätet om du vill, men det betyder i korta drag att namn på ting inte har en oberoende existens (så som en begreppsrealist skulle se på det hela). Medan de endast beskriver realtioner mellan ting och tingen själva. Har du då ett universum med minst två ting så kommer det att uppstå problem. För du behöver inte bara namn på dessa två ting utan även reationen mellan dem, men då finns det ytterligare ett namn på något som du måste ha en realationen mellan o.s.v. (i.e en oändlig regress av namn)
SolidRock, jag fattar inte ett smack, du får nog ta det igen så att min tröga hjärna förstår
Interspektion, ännu ett lustigt ord, Google har hela 10 träffar på detta. Snälla ge definition. Sedan förtår jag att X inte skulle finnas utan orsak S (varför S). Det då skriver inom parentes är för mig obegripligt Att orsaken till X finns är självklart. Hur man sedan kommer fram till guds egenskaper är för mig en gåta..
Sorry, introspektion ska det vara. Detta resonemang förutsätter förstås att S är den unika orsaken bakom fenoment. Det är via detta resonemang man bl.a. slöt sig till att det borde finnas en extra planet i vårat solsystem utan direkta observationer av den himlakroppen. Egenskaperna hos himlakroppen kunde fastställas genom att titta på avikelser i andra himlakroppars banor. På samma sätt kan man titta på andra observationer för att faställa Guds egenskaper (Skapelse Ex Nihilo, o.s.v.)
Jag förstår principen, genom att förstå hur Newtons gravitation och Einsteins relativitet (tror inte den senare behövs) förutsäger planet banor så kan man se en avvikelse som löses genom att förutsätta en ännu ej observerad planet. På samma sätt kan man sluta sig till förkomsten av t.ex. Higgspartikeln.
Men hur kan en sådan princip bevisa gud??
Nominalism vad är det enligt dig? Och vad är problemet?
Du kan slå upp nominalismen på nätet om du vill, men det betyder i korta drag att namn på ting inte har en oberoende existens (så som en begreppsrealist skulle se på det hela). Medan de endast beskriver realtioner mellan ting och tingen själva. Har du då ett universum med minst två ting så kommer det att uppstå problem. För du behöver inte bara namn på dessa två ting utan även reationen mellan dem, men då finns det ytterligare ett namn på något som du måste ha en realationen mellan o.s.v. (i.e en oändlig regress av namn)
Jag har sett andra definitioner på nominalism. Men till saken..
Det du säger stämmer inte, om det endast finns två ting i universum varför “behövs” namn på båda? Jag behöver endast namn på sådant jag vill komunicera till andra, ingen oandlig regress uppstår efter som min kommunikation är ändlig. Låter som du diskuterar något konstigt metafysiskt…
Nominalism vad är det enligt dig? Och vad är problemet?
Du kan slå upp nominalismen på nätet om du vill, men det betyder i korta drag att namn på ting inte har en oberoende existens (så som en begreppsrealist skulle se på det hela). Medan de endast beskriver realtioner mellan ting och tingen själva. Har du då ett universum med minst två ting så kommer det att uppstå problem. För du behöver inte bara namn på dessa två ting utan även reationen mellan dem, men då finns det ytterligare ett namn på något som du måste ha en realationen mellan o.s.v. (i.e en oändlig regress av namn)
Jag har sett andra definitioner på nominalism. Men till saken..
Det du säger stämmer inte, om det endast finns två ting i universum varför “behövs” namn på båda? Jag behöver endast namn på sådant jag vill komunicera till andra, ingen oandlig regress uppstår efter som min kommunikation är ändlig. Låter som du diskuterar något konstigt metafysiskt…
Du måste ha en metafysik, annars får du inte ihop din världsbild vill jag hävda…
Till vad ska jag ha en världsbild?? Jag förhåller mig till det som är att spekulera om det vi inte kan veta är föga meningsfullt..
Du har en världsbild precis som alla andra. Din verkar säga att det enda som finns är det materiella, om jag inte missförstått dig. Det är en metafysik lika mycket som vilken annan som helst.
Till vad ska jag ha en världsbild?? Jag förhåller mig till det som är att spekulera om det vi inte kan veta är föga meningsfullt..
Du har en världsbild precis som alla andra. Din verkar säga att det enda som finns är det materiella, om jag inte missförstått dig. Det är en metafysik lika mycket som vilken annan som helst.
Mvh,
Sebastian
Jag förutsätter inte att det ända som finns är det materiella. Finner jag goda skäl att ändra uppfattning så gör jag det. jag tror inte det är metafysiskt sant att allt som finns är det materiella, eftersom sådant är meninglöst. Dock finns det inga empiriska belägg för att något annat än det materiella existerar - och Ja, jag tror att medvetenadet finns och att vi har fri vilja men en begränsad sådan. Dock behövs ingen metafysik för att finna medvetande och fri vilja som funktioner av vår hjärna.
Till vad ska jag ha en världsbild?? Jag förhåller mig till det som är att spekulera om det vi inte kan veta är föga meningsfullt..
Du har en världsbild precis som alla andra. Din verkar säga att det enda som finns är det materiella, om jag inte missförstått dig. Det är en metafysik lika mycket som vilken annan som helst.
Mvh,
Sebastian
Jag förutsätter inte att det ända som finns är det materiella. Finner jag goda skäl att ändra uppfattning så gör jag det. jag tror inte det är metafysiskt sant att allt som finns är det materiella, eftersom sådant är meninglöst. Dock finns det inga empiriska belägg för att något annat än det materiella existerar - och Ja, jag tror att medvetenadet finns och att vi har fri vilja men en begränsad sådan. Dock behövs ingen metafysik för att finna medvetande och fri vilja som funktioner av vår hjärna.
Ha det,
Anders
Du har inte hört om Quine klassiska artikel ”Två av empirismens dogmer” som begravde den logiska positivismen ?
Till vad ska jag ha en världsbild?? Jag förhåller mig till det som är att spekulera om det vi inte kan veta är föga meningsfullt..
Du har en världsbild precis som alla andra. Din verkar säga att det enda som finns är det materiella, om jag inte missförstått dig. Det är en metafysik lika mycket som vilken annan som helst.
Mvh,
Sebastian
Jag förutsätter inte att det ända som finns är det materiella. Finner jag goda skäl att ändra uppfattning så gör jag det. jag tror inte det är metafysiskt sant att allt som finns är det materiella, eftersom sådant är meninglöst. Dock finns det inga empiriska belägg för att något annat än det materiella existerar - och Ja, jag tror att medvetenadet finns och att vi har fri vilja men en begränsad sådan. Dock behövs ingen metafysik för att finna medvetande och fri vilja som funktioner av vår hjärna.
Ha det,
Anders
Du har inte hört om Quine klassiska artikel ”Två av empirismens dogmer” som begravde den logiska positivismen ?
Jepp, dock hade positivisterna själva i stor grad redan formulerat samma slutsatser Snarast ska man se den logiska positivesman som en förutsättning för Quines och Poppers slutsatser. Den analytiska filosofin är snarare en forsättning på Russel, Carnap och positivisternas arbete än en motsägelse Ingen av de logiska postiviserna sörjde över att deras utgångspunkt i tractatus falisfierades. De gjorde som sagt det mesta av arbetet själva…
Så vad är din poäng, att hylla Quine är i sig en god gärning, Russel, Quine occh Wittgenstin är tveklöst de absolut viktigaste filosoferna under 1900 talet.
Till vad ska jag ha en världsbild?? Jag förhåller mig till det som är att spekulera om det vi inte kan veta är föga meningsfullt..
Du har en världsbild precis som alla andra. Din verkar säga att det enda som finns är det materiella, om jag inte missförstått dig. Det är en metafysik lika mycket som vilken annan som helst.
Mvh,
Sebastian
Jag förutsätter inte att det ända som finns är det materiella. Finner jag goda skäl att ändra uppfattning så gör jag det. jag tror inte det är metafysiskt sant att allt som finns är det materiella, eftersom sådant är meninglöst. Dock finns det inga empiriska belägg för att något annat än det materiella existerar - och Ja, jag tror att medvetenadet finns och att vi har fri vilja men en begränsad sådan. Dock behövs ingen metafysik för att finna medvetande och fri vilja som funktioner av vår hjärna.
Ha det,
Anders
Du har inte hört om Quine klassiska artikel ”Två av empirismens dogmer” som begravde den logiska positivismen ?
Jepp, dock hade positivisterna själva i stor grad redan formulerat samma slutsatser Snarast ska man se den logiska positivesman som en förutsättning för Quines och Poppers slutsatser. Den analytiska filosofin är snarare en forsättning på Russel, Carnap och positivisternas arbete än en motsägelse Ingen av de logiska postiviserna sörjde över att deras utgångspunkt i tractatus falisfierades. De gjorde som sagt det mesta av arbetet själva…
Så vad är din poäng, att hylla Quine är i sig en god gärning, Russel, Quine occh Wittgenstin är tveklöst de absolut viktigaste filosoferna under 1900 talet.
Men hur visar du ex. vem som har rätt mellan nominalismer, arosteliska och platonska realister ev. någon ytterligare skola. Jo genom metafysik. Det går att bevisa nominalismen ohållbarhet och även den platonska realismen. Följaktligen är den aristoteliska kritiska-realismen det enda hållbara förhållningssättet (någon där emot )
Det finns ju många versioner av nominalism, platon och aristoteles är lite väl gamla för att vara aktuella. JAg är realist men begrepps relativist om man ska ha en etikett. John Searle beskriver rätt väl denna ståndpunkt som inte förutsätter metafysiska dogmer. Man kan väl kalla mig pragmatiker i Searles och Quines anda fast med en viss dragning åt Witttgensteins senare filosofi som verktyg för tänkandet.
Så någon värsbild som är fix och fördig avhåller jag mig från, världen det är det som är och det som visar sig skulle man kunna säga.
JemyM kan du komma på något ord som refererar till ett objekt och som inte har något spår av verkligheten?
Nej. Det finns dock andra paraplybegrepp som folk har väldigt svårt att definiera. Uttrycket “själ” är ju ett hopkok av medvetande, tankar etc. Försök också att förklara vad “Religion” betyder och huruvida t.ex. buddhism är en religion. Abstrakta termer i allmänhet kan ha olika innebörd för olika personer, så som “kärlek”, “frihet” m.m. I regel förhåller dessa sig åtminstone till något, det gör dock inte begreppet Gud, tillsammans med andra liknande religiösa begrepp som Brahman.
Det har sin förklaring. Övernaturliga krafter rent idéhistoriskt härstammar ju från försök att förklara olika naturfenomen. Med tiden växte Gud fram som en person. De flesta av fenomenen gudsidén var tänkt att förklara är idag förklarade på vetenskapliga grunder, men kulturen kring det personifierade begreppet har vuxit sig såpas stark att man i efterhand försökt återskapa en betydelse i begreppet så man kan behålla personen (och dennes löften). Man kan dock inte längre peka på naturfenomen utan använder sig av avancerad logik och religiös filosofi för att förklara Gud. Fortfarande fungerar Gud som ett fyllningsmaterial för kunskapsluckor och löften som belöningar (efterliv) straff (helvetet) och trogenhet till vänner och familj gör att man undviker att fundera på vad Gud egentligen betyder egentligen.
Eftersom man inte vet har det börjat bli praxis bland ateister att börja fråga “gudstroende” vad de egentligen tror på och ställa sokratiska frågor kring begreppet Gud. I “Atheist Experience” som är ett TV program som också publiceras på video.google.com brukar detta leda till att de som ringer in slår knut på sig själva i försök att förklara och man märker att de egentligen inte vet vad de tror på.
Men om Gud som begrepp refererar till flera saker så ökar väl sannolikhet för att ordet verkligen pekar på ett verkligt objekt? Hur kan då begreppet Gud vara meningslöst? Om vi fick svaret på om Gud existerar eller inte så skulle det förändra livet för väldigt många människor. Frågan är alltså av fundamental karaktär. Hur många människors liv måste förändras kring frågan om Guds existens för att frågan ska få axiomatisk status? Argmument non cognitivsm non sequitur.
Tja om jag kallar allt jag ser för äpplen så har jag väl någon gång rätt. Någon gång råkar jag peka på det som vi i sverige kallar äpplen och yttra “äpplen” och då ha använt ordet korrekt. Men om jag kallar en massa saker för “dfernadselax” skulle jag då någon gång kalla något för “dfernadselax” som är en dfernadselax?
Finns det någonsin en chans att “dfernadselax” pekar på något verkligt begrepp?
Ända chansen att fylla ett begrepp med mening är att komma överens om att det betyder något, inte ens då behöver detta något vara ett objekt som existerar. Tomtar är ett sådant exempel, alla vet vad det är men det finns inga i verkligheten.
Det finns ju många versioner av nominalism, platon och aristoteles är lite väl gamla för att vara aktuella. JAg är realist men begrepps relativist om man ska ha en etikett. John Searle beskriver rätt väl denna ståndpunkt som inte förutsätter metafysiska dogmer. Man kan väl kalla mig pragmatiker i Searles och Quines anda fast med en viss dragning åt Witttgensteins senare filosofi som verktyg för tänkandet.
Så någon värsbild som är fix och fördig avhåller jag mig från, världen det är det som är och det som visar sig skulle man kunna säga.
John Searle har jag också blivit färgad av, han har endel vettigt att säga. Den kritik han har mot stark AI är vettig…men jag är övertygad att metafysik har något viktigt att säga människan.
