Hej Imatea!

Imatea - 11 Oktober 2008 07:49 -

Kerubs inlägg innehåller inte ett enda sakligt argument, faktiskt inget argument överhuvudtaget. Han jämför synen på könsneutrala äktenskap med synen på polygami i olika grupper

Mitt inlägg var inte i första hand argumentativt, utan tänkt som ett bidragade av fakta, nämligen att s.k. könsneutrala äktenskap och polygami ofta står i motsatsförhållanden till varandra i lagstiftningar i olika delar av världen. Men jag kan INTE hålla med dig om att mitt inlägg saknade argument öht. Jag argumenterade åtminstone implicit för, att broderskapsrörelsens politiskt korrekta fjäskande för homolobbyn beror på, att den fiskar efter röster. Om broderskapsrörelsen hade funnits i ett visst land i mellanöstern istället för i Sverige, så hade den säkerligen haft rakt motsatta ståndpunkter, d.v.s. varit för polygami och mot s.k. könsneutrala äktenskap. Varför jag ogillar s.k. könsneutrala äktenskap mera, än vad jag ogillar polygami, har du egentligen ingenting med att göra. Det är en åsikt jag har rätt att ha och uttala, utan att behöva argumentera för. Men du kan få mitt argument ändå: i ett könsneutralt äktenskap kan en man förföra en annan man (i värsta fall till helvetet) genom att ligga med honom. I t.ex. en bigami kan en man inte förföra sina två kvinnor på samma sätt genom att ligga med dem. De är båda fria från skuld (förutsatt att de håller sina trohetslöften mot honom givetvis). Det är endast mannen själv som blir dömd för sin otyglade lössläppthet.

Peace, Kerub

Kerub,

Det var rart av dig att be om ursäkt. Det hade du inte behövt, men tack ändå! Det är jag som är skyldig dig och Mats Wall en ursäkt för det olämpliga exemplet som ledde till att Fred blev avstängd.

Med tanke på att du ser homosexualitet som en biljett till helvetet, så vill jag gärna försöka se det som att det ligger en omtanke i dina starka reaktioner. Det är heller inte så konstigt om det för en heterosexuell känns obekvämt att föreställa sig homosexualitet, i synnerhet om man inte är van vid fenomenet. På liknande sätt har sexualitet överhuvudtaget känts obekvämt för människor som växt upp i puritanska tider och sammanhang.

Mötet med homosexualitet kan kännas provocerande, inte minst om den framställs på ett överexploaterat sätt. Många gånger är det emellertid fråga om sköra människor med stor osäkerhet i sin sexuella roll, som tar klivet att “komma ut” som homosexuella. Under det att vi försöker hantera våra egna tillkortakommanden och känsloreaktioner är det viktigt att vi inte lägger sten på bördan för dessa medmänniskor. Det vittnar inte om barmhärtighet att bemöta dem med avsky och religiöst fördömande, även om syftet är att rädda från evig pina.

För många år sedan betraktade jag själv homosexualitet som synd. På den tiden kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle överge min kristna tro. Inte för en sekund. Om det är någonting jag ångrar, så är det om jag som kristen uttryckte mig i fördömande ordalag om sådant som jag idag betraktar som upp till var och en.