Nu har du missförstått mig. För jag ville definitivt inte bevisa någonting med det jag skrev. Utan jag ville försöka få igång en filosofisk och teologisk diskussion om eventuella andra möjligheter. Nämligen att försöka se det hela på ett lite annorlunda sätt utan att känna tvång att hålla sig inom vissa givna förutsagda ramar.
Något jag allt mer har förstått är syftet med de här så kallade bibelskolorna som man håller i så här även nu mera. Det vill säga ge en färdig och inom sin lilla grupp av kristna ge sin tolkning av bibeln såsom den absolut riktiga och sanna. Vilket jag anser är en mycket farlig väg. Och som i slutänden inte är bättre än hur fundamentalistiska muslimer tolkar Koranen.
Nej bibeln måste tala till en på ett högst personligt sätt, liksom förövrigt förhållandet med Gud och Jesus Kristus är och måste vara. Att som sökande och vilsen, utnyttja denne i hennes andliga mognad såsom bibelskolorna tyvärr verka göra, med att leverera enkla svar på mycket svåra existentiella frågor, anser jag är mycket fult, ja närmast ondskefullt.
Nej bibeln kan inte läsas och tolkas på ett sådant definitivt sätt som bibelskolorna verkar göra, med att säga att så här är det punkt slut. Detta anser jag mera leder till en mörkläggning och ett tunnel seende. Men det finns dock en stor poäng med ett sådant betraktande. Men som jag menar dock inte ger en rätt att säga att så här är det och ingenting annat.
Det är att det förvisso kan hjälpa och lyfta den nödställde med att känna hopp och förtröstan vilket jag definitivt inte har något att vända mig emot. Utan mer vill ge vederbörande en stor eloge för att ha och känna denna vilja. Vad jag vänder mig emot är på det definitiva sätt man tolkar bibeln, för det har under dess 2000 åriga historia alltig slagit fel ut.
Således är man inte de första i historien som gör anspråk på sanningen.
