Idag har jag en text i Dagen, en kommentar till söndagens episteltext från Apg 5:27-29, under rubriken Äkta frihet. Texten följer här:
I Nya testamentet finns ett dubbelt perspektiv på överheten.
För det första bejakas överheten som en institution förordnad av Gud. Det betyder inte att varje makthavare är av Gud, men att överheten har en gudagiven funktion och därför kan kallas Guds tjänare. Uppdraget är att begränsa det onda och skapa möjligheter för det goda. Paulus argumenterar utförligt för denna syn på överheten i Romarbrevet. Jesus ger uttryck för samma inställning i sina berömda ord om att ge kejsaren det som tillhör kejsaren. …
I Nya testamentet finns ett dubbelt perspektiv på överheten.
För det första bejakas överheten som en institution förordnad av Gud. Det betyder inte att varje makthavare är av Gud, men att överheten har en gudagiven funktion och därför kan kallas Guds tjänare. Uppdraget är att begränsa det onda och skapa möjligheter för det goda. Paulus argumenterar utförligt för denna syn på överheten i Romarbrevet. Jesus ger uttryck för samma inställning i sina berömda ord om att ge kejsaren det som tillhör kejsaren.
…
<a >Läs hela inlägget i bloggen.</a>
Jaha, men om överheten består av adolf hitler et consortes? Är det också då en institution förordnad av gud? Pol pot och hans kher rouge, hade de en gudagiven funktion? När det gäller att ge kejsaren det som tillhör kejsaren, vad sägs om kejsar bokassa? Det här snacket om att gud och överheten hör ihop är bara kontrollbehov, maktbehov och rädsla för att tappa sin position
En allsmäktig Gud kan inte tappa kontrollen därför har den heller ingen anledning att begära kontroll. I ingen annan kontext visas mänskligheten bakom bibelns skrifter som när den ber om makt eller underkastelse.
Jaha, men om överheten består av adolf hitler et consortes? Är det också då en institution förordnad av gud? Pol pot och hans kher rouge, hade de en gudagiven funktion? När det gäller att ge kejsaren det som tillhör kejsaren, vad sägs om kejsar bokassa? Det här snacket om att gud och överheten hör ihop är bara kontrollbehov, maktbehov och rädsla för att tappa sin position
Richard III.
Du missar hela poängen. Läs Stefans (avklippta)inlägg igen.
Att det finns en överhet i ett samhälle är något gott. Överheten består av människor, vissa bra andra dåliga.
En allsmäktig Gud kan inte tappa kontrollen därför har den heller ingen anledning att begära kontroll. I ingen annan kontext visas mänskligheten bakom bibelns skrifter som när den ber om makt eller underkastelse.
Kanske hamnar detta utanför tråden.. (vi vet ju inte eftersom vi inte läst hela inlägget..
Hursom, Jag ser ingen motsättning i att Gud i sin allmakt överlåter viss makt till sina skapade varelser. Din teori om att kristendomen bara är ett försök att ta makten över människor är oerhört vag tycker jag. Oerhört många kristna går in i en djupt tjänande roll och många (alla lärjungar utom en) har dött martyrdöden för att förklara för människor att Gud älskar dem.
Hursom, Jag ser ingen motsättning i att Gud i sin allmakt överlåter viss makt till sina skapade varelser. Din teori om att kristendomen bara är ett försök att ta makten över människor är oerhört vag tycker jag. Oerhört många kristna går in i en djupt tjänande roll och många (alla lärjungar utom en) har dött martyrdöden för att förklara för människor att Gud älskar dem.
Det här hänger helt på hur man ser på “kärlek”. Det finns en mycket känd härskarteknik som går ut på att först bryta ner någon för att sedan få dem att känna att bara du ger dem värde. Det är den som förekommer här. Det är samma mentalitet som den slagna hustrun. Hon blir slagen år efter år efter år och hennes man förklarar för henne gång på gång på gång hur värdelös hon är, men att han iallafall bryr sig om henne, när hon inte är värd det. Det är samma teknik i förhörstekniken “Good cop, bad cop” där en polis först är väldigt väldigt elak varav en senare försöker skaffa sig förtroende genom att vara sjysst; “hjälp mig nu, så skall jag se till så du slipper min kollega”. Militären fungerar så också, du måste först bryta ner individen. Sen när de är riktigt nerbrytna, ja då går du in och ger gemenskap.
Senast jag besökte en högmässa i Svenska Kyrkan handlade majoriteten av alla sånger och böner om att underkasta sig Jesus. Att se upp till hans perfekthet, men också att erkänna sin egen svaghet, man var en utelämnad lidande stackare som nu tackar för allt Jesus gett en. I trosbekännelsen skall man erkänna sig syndare, född syndare, skadat gods, som fortfarande kan få kärlek från Gud och Jesus. Det här är något du aldrig kan bli förlåten för. Hur fin och godhjärtad människa du är så kommer du alltid att vara en syndare som skall fortsätta be om förlåtelse och tacka för att Jesus, ja Jesus, han älskar åtminstone dig, trots den skuld du bär från syndafallet.
Genom att långsamt och metodiskt bryta ner personens egna förmåga att skaffa sig en tro på sig själv, sin identitet, så kan man forma en individ som är enkel att manipulera. En individ som lyder utan att ifrågasätta.
Det är ett sätt att se det om man förutsätter att budskapet inte är sant. Ett annat synsätt är att det trots allt är sant att vi är syndare som förtjänar Guds straff, men att Gud själv, skaparen av allt, älskar de utvalda så mycket att han ger sitt liv för dem och vill dela evigheten med dem. De som tror på detta har inte känt sig nedbrutna utan upplivande och sett det som en källa till ofantlig glädje.
Det är ett sätt att se det om man förutsätter att budskapet inte är sant. Ett annat synsätt är att det trots allt är sant att vi är syndare som förtjänar Guds straff, men att Gud själv, skaparen av allt, älskar de utvalda så mycket att han ger sitt liv för dem och vill dela evigheten med dem. De som tror på detta har inte känt sig nedbrutna utan upplivande och sett det som en källa till ofantlig glädje.
Har du funderat på varför en kristen skulle hjälpa dem Gud “straffat”, dvs de mindre lyckligt lottade? Vore det inte att gå mot Guds vilja med den synen?
Har du funderat på varför en kristen skulle hjälpa dem Gud “straffat”, dvs de mindre lyckligt lottade? Vore det inte att gå mot Guds vilja med den synen?
Nej det är inte att gå emot Guds vilja eftersom Gud befallt de troende att predika omvändelse och förmedla syndernas förlåtelse för dem som omvänder sig. Det är Gud som tar hand om rättvisan.
Har du funderat på varför en kristen skulle hjälpa dem Gud “straffat”, dvs de mindre lyckligt lottade? Vore det inte att gå mot Guds vilja med den synen?
Nej det är inte att gå emot Guds vilja eftersom Gud befallt de troende att predika omvändelse och förmedla syndernas förlåtelse för dem som omvänder sig. Det är Gud som tar hand om rättvisan.
Det var inte ett svar på frågan. Att predika för någon är inte det samma som att hjälpa dem, t.ex. skänka pengar till välgörenhet.
Har du funderat på varför en kristen skulle hjälpa dem Gud “straffat”, dvs de mindre lyckligt lottade? Vore det inte att gå mot Guds vilja med den synen?
Nej det är inte att gå emot Guds vilja eftersom Gud befallt de troende att predika omvändelse och förmedla syndernas förlåtelse för dem som omvänder sig. Det är Gud som tar hand om rättvisan.
Det var inte ett svar på frågan. Att predika för någon är inte det samma som att hjälpa dem, t.ex. skänka pengar till välgörenhet.
Jo faktiskt var det svar på frågan. Predikan är en av de viktigaste formerna av hjälp, nämligen den att få en rätt relation till sin skapare. Dessutom som jag redan sade, det är Gud som har hand om rättvisan alltså behöver vi inte oroa oss för att gå emot Gud när vi hjälper någon. Gud har ju också befallt oss att hjälpa de nödställda.
Du tar också miste i att det automatiskt är Guds straff att vara mindre lyckligt lottad. Ett allvarligt fel som inte minst Jobs bok gör upp med.
Stefans blogginlägg är ännu ett tröttsamt exempel på hur man, när man vill föra ut sin egen åsikt och ge det auktoritet genom att förankra det i bibeln, plockar verser lite varstans och får ihop något som låter bra. Det finns väl alltid någpn bland de som är starkare och/eller smartare som vill bestämma över andra. Så ser det väl ut även hos flockdjuren.
Står det inte i första samuelsboken att Gud var emot att judarna/israeliterna skulle ha en kung?
Stefans blogginlägg är ännu ett tröttsamt exempel på hur man, när man vill föra ut sin egen åsikt och ge det auktoritet genom att förankra det i bibeln, plockar verser lite varstans och får ihop något som låter bra. Det finns väl alltid någpn bland de som är starkare och/eller smartare som vill bestämma över andra. Så ser det väl ut även hos flockdjuren.
Står det inte i första samuelsboken att Gud var emot att judarna/israeliterna skulle ha en kung?
Jo eftersom Han själv ville vara kung. 1 Sam 8:7ff
Detta visar ju perfekt på Stefans resonemang. Gud vill vara kung över oss, när vi förkastar Honom insätter Han en överhet - vilken blir meningslös om människorna inte följer den. Gud bedyrar därför överhetens makt i Israel så länge kungen följer Hans vägar, men avsätter kungen om så inte är fallet. I NT blir överheten något gott i sig som inte alltid justeras direkt av Gud eftersom evangeliet kommer underifrån på ett annat sätt.
Stefans blogginlägg är ännu ett tröttsamt exempel på hur man, när man vill föra ut sin egen åsikt och ge det auktoritet genom att förankra det i bibeln, plockar verser lite varstans och får ihop något som låter bra. Det finns väl alltid någpn bland de som är starkare och/eller smartare som vill bestämma över andra. Så ser det väl ut även hos flockdjuren.
Står det inte i första samuelsboken att Gud var emot att judarna/israeliterna skulle ha en kung?
Jo eftersom Han själv ville vara kung. 1 Sam 8:7ff
Detta visar ju perfekt på Stefans resonemang. Gud vill vara kung över oss, när vi förkastar Honom insätter Han en överhet - vilken blir meningslös om människorna inte följer den. Gud bedyrar därför överhetens makt i Israel så länge kungen följer Hans vägar, men avsätter kungen om så inte är fallet. I NT blir överheten något gott i sig som inte alltid justeras direkt av Gud eftersom evangeliet kommer underifrån på ett annat sätt.
Kungarna som påstods ha levt då ägnade sig, enligt GT, åt precis samma sak som kungar alltid har gjort, kriga och tillskansa sig rikedomar. Du anser alltså att det är att sprida evangelium och följa Guds vägar?
Gud vill vara kung över oss, när vi förkastar Honom insätter Han en överhet - vilken blir meningslös om människorna inte följer den.
Igen…
En skapare är härskare permanent. En skapare kan aldrig förkastas eller överges. En skapare kan därför inte vilja att vara kung eftersom att vilja vara något innefattar att man kan sitta i en position där man inte är det, en position en skapare aldrig kan befinna sig i. En skapare kan inte tappa kontrollen, kan inte tappa makten och visar heller inga drag av oro för att göra det.
De enda som begär underkastelse är de som är oroliga för att tappa kontrollen, vilket är ett mänskligt men inte gudomligt drag. Endast den som är rädd att förlora makten har ett skäl att demonstrera den, t.ex. genom att begära underkastelse.
En skapare är härskare permanent. En skapare kan aldrig förkastas eller överges. En skapare kan därför inte vilja att vara kung eftersom att vilja vara något innefattar att man kan sitta i en position där man inte är det, en position en skapare aldrig kan befinna sig i. En skapare kan inte tappa kontrollen, kan inte tappa makten och visar heller inga drag av oro för att göra det.
De enda som begär underkastelse är de som är oroliga för att tappa kontrollen, vilket är ett mänskligt men inte gudomligt drag. Endast den som är rädd att förlora makten har ett skäl att demonstrera den, t.ex. genom att begära underkastelse.
Här tror jag alltså fortfarande att du har fel.
Visst Gud är alltid i någon objektiv mening kung. Men om ingen lyder kungen (vilket Gud tillåter människorna att göra för att Han vill “äkta frihet”) faller liksom hela idéen och Han måste på så sätt skapa ett förtroende. Jag tror att underkastelse inför Gud är det enda rätta i vår relation till Honom. Sedan menar jag ju att Han, för att vara kung, är oerhört angelägen om mitt bästa.
