även om det skulle vara en historisk sanning att graven var tom skulle det inte innebära att uppståndelse skulle vara den historiskt troligaste, och verkligen inte den enda, förklaringen. Den som mer än någon annan fört fram det argument du är inne på är William Craig. Den här artikeln gör, enligt mig, på 48 sidor med metodisk skärpa och vetenskaplig ödmjukhet pulvermos av Craigs argumentation. Läs gärna den!
Jag har med intresse läst igenom Lowders artikel som du hänvisar till. Jag hade hoppats att han kunde vederlägga Craigs argument ordentligt, men jag blev besviken. Nu är jag ingen teolog, och andra här på forumet skulle säkert kunna göra en mycket bättre genomgång av Lowders artikeln än jag har gjort. Min genomgång är dock tillräckligt för att visa att Lowder har mycket dåligt på fötterna.
Innan jag kommenterar Lowders kritik av Craigs argument för uppståndelsen vill jag dock mycket kortfattat förklara Craigs argument. För dem som vill ha en utförligare redogörelse finns de beskrivna här samt här.
Craigs argument för Jesu uppståndelse bygger på tre händelser: 1. Den tomma graven 2. Jesus visade sig 3. Uppkomsten av lärjungarnas tro
Vad är det egentligen Lowder kritiserar? Han ifrågasätter inte att Jesus visade sig för lärjungarna, och han ifrågasätter inte att den rimligaste förklaringen till uppkomsten av lärjungarnas tro var att Jesus faktiskt var uppstånden. Han ifrågasätter inte att Jesus korsfästes, han ifrågasätter inte att Jesus dog, han ifrågasätter inte att Jesus begravdes i Josef av Arimateas grav och han ifrågasätter inte att graven var tom efter tre dagar. Tvärtom skriver han att det är rimligt att graven var tom, och att även Paulus trodde att graven var tom. Han försöker inte ens argumentera för att Markusevangeliets berättelse om Jesu korsfästelse, död, begravning och uppståndelse är felaktig. Så vad är det egentligen Lowder vill säga, kan man undra. Han argumenterar för att om historien om Jesu död och uppståndelse är historisk, så kan historiciteten inte baseras på Craigs argument, så som han har formulerat dem.
Craig ställer upp tio argument till varför graven var tom, och dessa stöds i allmänhet av delargument. Jag går igenom dem punkt för punkt så kan var och en se om Lowder lyckas vederlägga dem.
1. Historiciteten i begravnings- och passionsberättelsen bekräftar den tomma graven.
Skälet är följande: Om berättelsen om Jesu gravläggning är sann, skulle både Jesu efterföljare och förföljare veta var den var. I så fall måste graven ha varit tom när lärjungarna började predika. Anledningarna är: För det första, hans lärjungar skulle aldrig kunna ha trott att Jesus var uppstånden om hans kropp fortfarande låg i graven. En ”andlig”, metafysisk uppståndelse existerade inte för judarna, endast kroppslig. För det andra, även om lärjungarna skulle ha kunnat predika detta, skulle ingen annan ha trott dem, så länge Jerusalems invånare visste var graven var. För det tredje, även om människor skulle ha trott dem, skulle romarna snabbt ha avstyrt det hela genom att faktiskt visa upp Jesu döda kropp och därmed en gång för alla bevisa att han inte var uppstånden. Därför, skriver Craig, om berättelsen om Jesu begravning är sann, måste berättelsen om Jesu uppståndelse vara sann också.
JD Crossan som du (scio) hänvisar till tidigare skriver att ingen kan bekräfta historiciteten i begravningsberättelsen och sedan samtidigt förneka historiciteten i uppståndelseberättelsen. Craig skriver att ”olyckligtvis för dem som förnekar den tomma graven, är nästan alla nytestamentliga forskare överens om att Jesu begravning är en av de säkraste fakta vi har om Jesus” (Reasonable Faith). Detta förklarar han genom följande påståenden:
a) Pauli vittnesbörd är ett tidigt bevis för historiciteten i begravningsberättelsen
Här syftar Craig på 1 Kor 15.3-5, där det står,
”Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv.” Denna trosbekännelse härstammar från år 30-36 så den är mycket gammal. Legender hinner inte bildas så snabbt.
Här hänvisar Lowder på s. 259-260 till E.L. Bode som skriver att ”begrava” står parallellt med ”dö” och detta styrker att de ska tolkas tillsammans. Det är inte helt klart utifrån Lowders text vad Bode menar, men tanken är tror jag att dessa ord tillsammans understryker verkligenheten och slutgiltigheten i Jesu död. Om det är så, skriver Lowder, “Paul would not even have to believe that Jesus was buried, much less know it. (I’m not suggesting that Paul actually believed Jesus was left on the cross to rot; I’m merely pointing out that such a scenario is consistent with his statement.)” Nu tror ju Lowder att Jesus faktiskt blev begravd, men han lyfter trots det fram denna möjlighet. Jag tvivlar dock på den. Angående Lowders första påstående, att Paulus inte behövde tro att Jesus begravdes, motsägs det av vad Paulus faktiskt säger. Paulus använder nämligen två olika grekiska ord: först apethanen, sedan etafe. apethanen betyder enligt Strong’s just att dö eller vara döende. Inte begravas. etafe betyder enligt Strong’s just begrava, ”bury, entomb”. Inte dö. Det verkar alltså som att Paulus mycket väl trodde att Jesus både dog och begravdes. Grekiska kai (och) som står mellan satserna tyder dessutom på att de ska läsa i kronologisk ordning. Vad gäller Lowders andra påstående, att Paulus inte behövde veta att Jesus var begravd, verkar det extremt osannolikt med tanke på hans resa till Jerusalem (Gal 1.18). Han kände mycket väl till vad som hade hänt.
b) Begravningsberättelsen ingick i Markus källmaterial och är därför väldigt gammal
Därmed är den mycket gammal och legender skulle inte hunnit uppstå. Dessutom fanns ögonvittnen som kunde bekräfta. Lowder invänder inte.
c) Berättelsen i sig själv är enkel och saknar teologisk reflektion och apologetiska moment
Detta tyder på att den är historisk. Berättelsen om Josef verkar ha skrivits om och lindats in i apologetik eller teologiska sinnrikheter. Lowder invänder inte.
d) Josef från Arimatea är antagligen historisk
Josef av Arimatea beskrivs som en medlem i judarnas Stora Råd, de som var fiender till Jesus. Evangelierna beskriver honom som ”en högt ansedd rådsherre som också väntade på Guds rike”..Även många skeptiska teologer är överens om att det verkar mycket osannolikt att de kristna skulle ha uppfunnit en berättelse där Jesus begravdes av sina fiender, uppfunnit Josef av Arimatea, placerat honom i Stora Rådet och sagt att han var ansvarig för Jesu begravning om det inte var sant. Dels var medlemmarna i högsta rådet för välkända för att man skulle kunna sprida ut en falsk berättelse att en av deras medlemmar var ansvarig för Jesu död. Dels verkar det mycket osannolikt att de tidiga kristna skulle skriva att det var Jesu fiender som begravde honom om det inte var sant, med tanke på den fientliga inställning som fanns gentemot de judiska ledarna eftersom de hade dödat Jesus. Speciellt skulle inte Markus ha skrivit det, med tanke på att han på ett antal ställen (kap 14 & 15) skriver att hela Stora Rådet medverkade till att Jesus fälldes. Evangeliernas beskrivningar stöds även av små detaljer som argumenterar mot att han var fiktiv, t.ex. beskrivs han som rik, han kom från en oansenlig stad o.s.v.
Här har Lowder ett antal synpunkter. Han börjar med att förkasta hypotesen att Jesus inte begravdes: ”I believe that the specific evidence in Mark for Jesus’ burial in a tomb is sufficient to overcome the intrinsic improbability of a crucifixion victim being buried. Like Craig, I think it is much easier to accept the historicity of Jesus’ burial by Joseph of Arimathea than it is to explain away the burial story as pure legend.” (s. 258) Men sedan skiljer sig Lowders uppfattning från Craigs. Lowder menar att det är mycket rimligare att tänka sig att Josef var en nitisk jude snarare än en efterföljare till Jesus. Enda motiveringen till varför Josef begravde Jesus skulle i så fall vara för lyda den judiska lagen. Och om Josefs enda målsättning var att följa den judiska lagen, skulle han ha lagt Jesus i en gemensam grav, inte i sin egen. Vilka skäl ger Lowder oss för att tro att evangeliernas beskrivningar av Josef är falsarier? Inga alls. Inte heller bemöter han Craigs argument för att de är äkta. Han bara konstaterar att han tror att Josef inte var en efterföljare till Jesus. Knappast övertygande, trots att hans fortsatta bevisföring hänger på denna kritiska punkt. Dessutom har vi oberoende från Matteus och Johannes insikt om att Josef var anhängare till Jesus och stöds av att han behandlade Jesu kropp annorlunda än de andra brottslingarnas. Inte heller detta bemöter Lowder.
e) Att Josef från Arimatea lade Jesu kropp i sin egen grav är antagligen historiskt
Lowder ifrågasätter detta baserat på att han tror att Josef var en lagälskande jude snarare än en Jesu efterföljare. Därför, menar Lowder, lade Josef Jesus i en massgrav. I så fall, skriver Lowder, skulle Jesu grav inte vara tom. Därför skulle inte Jesu kropp heller kunna identifieras och romarna skulle inte kunna motbevisa de kristna. En invändning här är att det är lösa spekulationer att Josef från Arimatea inte var en efterföljare till Jesus. En annan anledning man kan tänka sig till Josef inte ville lägga Jesus i sin grav är för att han inte ville orena de familjemedlemmar som redan låg där. Men återigen bygger detta på att Josef betraktade Jesus som en brottsling, och dessutom skriver Matteus att graven var ny och därför var den rimligtvis också tom.
Lowder ställer upp ett scenario enligt vilket den laglydige Josef tog ner brottslingarnas kroppar på kvällen och begravde där brottslingarna brukade begravas, men han hann inte göra det med Jesu kropp, därför lade han Jesu kropp i sin egen grav så länge och fortsatte på lördagen med att begrava Jesus på ett annat ställe. Därför var graven tom på söndagen utan att Jesus hade uppstått. Detta är naturligtvis fullständigt ad hoc och stöds inte av några som helst källor. Däremot kan man fråga sig 1) varför de romerska vakterna inte skulle ha stoppat Josef när han försökte flytta kroppen, och 2) varför, om nu Josef var en sådan laglydig jude, han inte använde Jesu kropp för att vederlägga lärjungarna. På den sista frågan säger Lowder att de kristna började predika uppståndelsen först sju veckor efter att de menade att den hade ägt rum och då skulle kroppen vara för gammal för att visa upp. Mer om detta under punkt 8 nedan.
f) Jesus begravdes på kvällen på tillredelsedagen
Detta stämmer med judiska begravningsseder och verkar därför vara historiskt.
g) Att kvinnor observerade graven är historiskt
Om detta är uppdiktat, är det mycket svårt att förstå varför kvinnor skulle vara vittnen till korsfästelsen, begravningen och den tomma graven istället för lärjungarna. Om kvinnor bevittnade gravläggningen är det också troligt att kvinnor bevittnade uppståndelsen. Dessa kvinnor var välkända inom den tidiga kristna rörelsen så det är svårt att se hur man skulle kunna tillskriva dem någonting som inte var sant. Lowder bemöter inte detta.
h) Gravarna från judiska ”heliga” män vördades
Det fanns ett mycket stort intresse för gravarna tillhörande heliga män. Därför bör Jesu grav också ha vördats (vilket kvinnorna gjorde den tredje dagen) eftersom lärjungarna inte misstänkte att Jesus skulle uppstå (sådan uppståndelse existerande inte inom judendomen). Detta gör det osannolikt att Josef från Arimatea obemärkt skulle kunna begrava Jesus någon annan stans utan att lärjungarna märkte det. Lärjungarna visste helt säkert var Jesu grav var. Lowder bemöter inte detta.
i) Ingen annan begravningstradition existerar
Om Markus berättelse är en legend, är det mycket märkligt varför inga alternativa berättelser (sanna eller andra påhittade) finns, inte ens i den judiska polemiken. Detta tyder på att Markus berättelse i stort är sann. Lowder skriver detta är ett argument ”from silence”. Men det uppenbart att det inte är någon bra invändningar. Ibland är det faktiskt sant att ”absence of evidence is evidence of absence”. Det gäller inte alltid, men det gäller i de fall när vi faktiskt bör förvänta oss att hitta bevis för att andra data existerar. Här existerar inga alternativa teorier existerar, trots att vi borde förvänta oss det av det skälet att både judarna och romarna var intresserade av att hindra den kristna tron (se punkt 8).
Så, Lowder lyckas inte visa att berättelsen om Jesu korsfästelse och grav är mytiska. Han lyckas inte heller visa att Craigs argument för historiciteten i dessa händelser är felaktiga. Tvärtom – han lägger fram ett ad hoc scenario som helt saknar belägg i historiska källor och som istället motsäger vad vi faktiskt vet utifrån källorna – nämligen att Josef från Arimatea var en efterföljare till Jesus, inte en förföljare. Lowder har bevisbördan för sitt påstående att Jesus begravdes två gånger, men han lyckas inte bevisa det. Faktum är att ha inte presenterar ett enda(!) bevis för sin teori. Han lyckas inte heller vederlägga Craigs bevis.
Craigs nästa argument för Jesu tomma grav är: 2. Paulus visste att Jesu grav var tom
Här förväntade jag mig att Lowder skulle ha bättre på fötterna, men blev återigen besviken. Craig nämner flera skäl till varför Paulus visste att Jesu grav var tom och jag ska bara gå in på ett, nämligen utifrån 1 Kor 15.3-5 som jag citerat ovan. Påståendet att Jesus först begravdes och sedan att han uppstod implicerar den tomma graven. Uppfattningen att Jesus kunde uppstå och hans kropp fortfarande ligga i graven är en modern uppfinning. För judarna existerande ingen skillnad mellan uppståndelse anastasia och fysisk, grav-tömmande, uppståndelse.
Lowder håller med om att 1 Kor 15.3-5 är ett mycket centralt stycke:
”The historical value of 1 Cor. 15:3-8 cannot be overemphasized. Not only is it an account of the resurrection written by someone who claimed to have personally seen an “appearance” of Jesus after his death, but also it is the earliest of all extant resurrection accounts. Both of these points have special importance with respect to the historicity of the empty tomb. If Paul did not believe the tomb was empty, then that would be strong evidence that the story is legendary. If, on the other hand, Paul knew that Jesus’ tomb was empty, then that would be strong evidence for the historicity of the empty tomb. Thus, whether Paul knew, or even believed, there was an empty tomb is a watershed issue for the historicity of the empty tomb.” (s. 266)
Nu har Craig argumenterat för att 1 Kor 15.3-5 är en mycket tidig tradition, en trosbekännelse från den allra första tiden, vilket skulle innebära att legender inte hade hunnit bildas (detta tar ca 2 generationer enligt oxfordteologen Sherwin-White, d.v.s. ungefär när de gnostiska evangelierna börjar cirkulera). Eftersom dessutom endast kroppslig uppståndelse existerar inom judendomen, så gäller att när Paulus skriver att Jesus har uppstått från de döda, implicerar detta att graven var tom.
Hur svarar Lowder på detta? Han skriver först att Paulus inte nämner den tomma graven utan bara skriver att Jesus ”begravdes”. Men detta är fel, som vi har sett – han skriver också att Jesus uppstod och detta implicerar en tom grav. Inte heller har Lowder visat att Paulus var tvetydig när det gäller Jesu begravning, vilket Lowder hävdar. Han nämner sedan Uta Ranke-Heinemann som skriver att Pauli tystnad om den tomma graven innebär att han inte trodde att den var tom. Men detta är ett mycket dåligt argument. Eftersom Paulus skriver att Jesus hade uppstått, nämner han indirekt den tomma graven, och eftersom det var underförstått att det rörde sig om en kroppslig uppståndelse, behöver Paulus inte nämna mer explicit än så att graven var tom. Så i det här fallet gäller faktiskt att ”absence of evidence is not evidence of absence”, eftersom Lowder inte har visat att Paulus borde nämna den tomma graven.
Slutligen, Lowder håller med om att Paulus diskuterade den tomma graven med lärjungarna. Men Lowder ifrågasätter att lärjungarna visste var Jesu grav var, baserat på sin tidigare diskussion om Josef av Arimatea. Som vi har sett saknar Lowder grund för sina påståenden om Josef. Lowder skriver också att det är osannolikt att Paulus besökte Jesu grav innan han blev omvänd. Lowder föreslår att han kunde ha litat på sina fariseeiska vänner utan att själv ha kollat upp fakta. Vad kan då fariseerna ha sagt? Kanske sade de att Jesu kropp låg ruttnande i graven. Om Paulus trodde dem – hur förklarar Lowder då att Paulus (Saul) senare tror att graven var tom? Det gör han inte. Å andra sidan, varför skulle fariseerna försöka få Paulus (Saul) att tro att graven var tom? Lowder svarar inte på detta heller. Det rimliga är därför att Paulus inte baserar sin tro på den tomma graven på vad fariseerna sade. Därför är det också rimligt att tänka sig att han besökte den själv. Och, även om han inte gjorde det, så har det ingen större betydelse, eftersom han diskuterade med lärjungarna och kände vittnen som hade gjort det. Dessa vittnen levde fortfarande när Paulus skrev sina brev och kunde ha dementerat hans formuleringar men vi har inga belägg för att de gjorde det.
Så, Lowder har inte visat att berättelserna om den tomma graven inte är historiska, och han har inte visat att berättelserna stödjer hans egen teori om Jesu dubbla begravningar. Han har inte heller visat att Craigs argument är felaktiga.
3. Den tomma graven var del i Markus källmaterial
Craigs argument är att varje del av berättelsen bygger på de andra delarna, och ingen del är komplett utan de andra. Därför utgjorde med största sannolikhet berättelserna en helhet och evangelierna är överens om händelseutvecklingen. När Jesus visade sig för vittnen efter uppståndelsen finns däremot olika uppgifter. Detta förklaras genom händelsernas olika natur: det finns ingen jämn, kontinuerlig händelsekedja när Jesus visade sig för vittnen eftersom detta var sporadiska och oväntade händelser som hände olika människor och på olika platser. Händelserna från rättegången till upptäckten av den tomma graven utgör däremot en sekvens av händelser som var välkända och har sannolikt rapporterats tillsammans. Det finns också ett grammatiskt och språkligt samband mellan passionsberättelsen och den tomma gravberättelsen.
Det finns fler skäl till varför den tomma graven bör ha varit en del av Markus källmaterial, bl.a. likheterna med 1 Kor 15 och även andra delar av 1 Kor förutsätter detta, t.ex. Pauli utläggning om nattvarden i kap 11
Ett annat skäl till varför berättelsen är mycket tidig är att översteprästen Kajafas inte nämns vid namn, utan bara kallas för ”översteprästen”. Detta vore rimligt om Kajafas var vid liv när berättelsen skrevs, för då skulle det inte finnas något behov av att nämna honom vid namn. Kajafas var överstepräst år 18-37, så det senaste möjliga året för traditionen är 37. Detta är absolut säkert, enligt Rudolf Pesch.
Lowder invänder mot enheten och kontinuiteten i passions- och den tomma gravberättelserna med att detta kan vara verket av en senare redaktör. Förutom att detta är helt ad hoc och presenteras utan argument, existerar inga andra versioner av Markusevangeliet. Man måste också frågan sig när detta skulle ha skett. Det fanns gott om vittnen (både kristna, judar och romare) när berättelsen skrevs och de skulle garanterat vederlägga om någon ändrade berättelserna om Jesus.
Lowder skriver att berättelsen om den tomma graven kan ha lagts till i apologetiskt syfte, för att vederlägga gnostiker och andra heretiker. Detta har jag dock svårt att tänka mig, för gnosticismen uppstod senare, och Paulus bygger delar av sin teologi på Markus tidiga vittnesbörd.
Vad gäller Kajafas har Lowder följande synpunkter: Anledningen till att Kajafas inte nämns vid namn kan bero på att Markus skrev sitt evangelium så sent att han inte visste vad prästen hette. Detta verkar dock extremt osannolikt. Dels anser nästan alla teologer att Markusevangeliet är det tidigaste evangeliet, och dels vore det inte särskilt svårt för Markus att kontrollera vad prästen hette. För det andra, skriver Lowder, kan vi inte utesluta att Markus källmaterial verkligen innehöll prästens namn. Men, detta verkar inte vara något annat än ett argumentum ad ignorantiam. Och, även om Markus källmaterial innehåller översteprästens namn, förklarar det inte varför Markus utelämnade det.
Återigen, Lowders argument övertygar inte. Lowder skriver t.o.m. att argumenten (diskrepansen mellan listorna i Mr 15.47 och 16.1) för att den tomma gravberättelsen från början var oberoende av passionsberättelsen inte övertygar honom själv och när han anklagar Craig för att argumentera utifrån argumentum ad ignorantiam är det tydligt att det är han själv som gör det.
4. Uttrycket ”veckans första dag” i Mr 16.2 tyder på att berättelsen är mycket gammal
Craig: Trosbekännelsen i 1 Kor 15 använder uttrycket ”på den tredje dagen”, och detta återkom i de tidigaste kristna predikningarna. Att Markus använder uttrycket ”veckans första dag” är ett tecken på att texten skrevs mycket tidigt, innan ”på den tredje dagen” började användas. Således är den inte en legend. ”Veckans första dag”, menar Craig, är också en semitism, d.v.s. någonting som från början skrevs på arameiska, eftersom det är ett väldigt knöligt uttryck på grekiska.
Lowder ger exempel på andra ställen där ”veckans första dag” finns och försöker på det sättet visa att det inte behöver betyda att texten är gammal. Hans exempel övertygar dock inte, eftersom de baserar sig på Markus berättelse. Hans förklaring till varför ”tredje dagen” uppstod är att det beror på att kvinnorna vilade på sabbaten enl. Luk 23.56. Men – i versen efter används ”på veckans första dag”, inte ”på tredje dagen”! Mr 16.9 har också ”på veckans första dag”, men denna vers är ett senare tillägg skriver Lowder. Man kan dock vända på det och säga att eftersom ”på veckans första dag” används, tyder detta på att berättelsen baserar sig på ett tidigt källmaterial. Bode, som Lowder citerar tidigare, drar samma slutsatser som Craig.
Lowder ifrågasätter sedan Craigs tolkning av arameiskan, vilket jag inte är kompetent att bedöma, så där går jag inte in i detalj. Men – det arameiska uttrycket ”första dagen i veckan” förekommer i Esters andra targum 2.9. Därför betraktar de flesta teologer uttrycket i Markus evangelium som en semitism, vilket anses visa på dess tidighet.
Lowder ger exempel på ”den första dagen i veckan” i Apg 20.7 och 1 Kor 16.2, men dessa uttryck används i helt andra sammanhang och det skulle inte passa med ”på den tredje dagen”, så detta argument är irrelevant.
Lowders förklaring till varför Markus använder “veckans första dag” snarare än “den tredje dagen” är för att Markus skriver kronologiskt och vill redogöra för en sekvens av händelser. Men – vore det inte mer logiskt i så fall med ”den tredje dagen” snarare än ”veckans första dag”?
5. Berättelsen om den tomma graven saknar teologiska utsmyckningar och apologetiska reflektioner.
Craig: Själva uppståndelsen beskrivs inte och legendliknande inslag saknas. Detta indikerar att berättelsen är gammal och historisk. Jämför med det apokryfiska Petrusevangeliet som innehåller en mycket fantasifulla berättelse om själva uppståndelsen. Två män kommer ner från himlen, stenen rullar undan sig själv, och de tre kommer ut. De två männens huvud sträcker sig upp till molnen och den tredje mannens huvud sträcker sig ovanför molnen. En röst från himlen hörs och ett kors kommer ut från graven och svarar. Så ser en typisk legend ut. Markus berättelse å andra sidan är en enkel, rättfram, historisk rapportering om vad som faktiskt hände.
Lowder skriver att Markus berättelse inte är en berättelse om uppståndelsen utan om den tomma graven. Därför borde det inte vara några legendariska utsmyckningar. Men detta är uppenbarligen ett cirkelresonemang. Lowder skriver också att uppståndelseberättelserna i legendariska berättelser om Petrusevangeliet och Jesajas himmelsfärd inte är mer utsmyckade än Markusevangeliet. Men detta är helt enkelt fel vilket man ser om man läser berättelserna.
Lowder skriver sedan berättelsen om mannen i graven (Mr 16.5) är legendarisk. Det enda skäl han ger är kvinnornas tystnad (Mr 16.8) förklaras bättre utan en ängel (om det verkligen var en ängel), eftersom ängeln sade till dem att berätta för lärjungarna att Jesus var uppstånden. Craig bemöter dock detta med att kvinnornas tystnad inte var permanent. Om den hade varit det, skulle vi fortfarande inte veta vad som hade hänt. Dessutom vill jag tillägga att vi vet från fler ställen i Bibeln (inte minst Markusevangeliet) att änglasyner kan leda till fruktan, och de kanske helt enkelt inte vågade säga någonting på grund av änglasynen.
6. Den tomma graven upptäcktes av kvinnor.
Craig: Kvinnor hade låg trovärdighet i det judiska samhället och kunde inte tjäna som vittnen i legala sammanhang. Om upptäckten är en legend – varför skrev man i så fall att det var kvinnor? Detta tyder på historicitet i berättelsen. Evangelierna indikerar också att lärjungarna var i Jerusalem under påskhelgen, så varför var det inte lärjungarna som gjorde upptäckten? Varför skulle den kristna kyrkan vilja förödmjuka sina grundare och ledare genom att beskriva dem som fegisar som gömde sig i Jerusalem, medan kvinnorna besökte Jesu grav, om det inte verkligen var så? Slutligen, kvinnorna nämns vid namn och dessa kvinnor var kända i den tidiga kyrkan. Därför kan en myt inte ha tillskrivits dem hur som helst.
Lowder: Att kvinnor inte kunde tjäna som legala vittnen är irrelevant med tanke på att det inte var ett legalt fall.
Invändning: Deras trovärdighet som vittnen var trots det låg som vi ser i Luk 24. Jesu uppståndelse var enormt viktigt, därför är det rimligt att författaren hade valt någon med maximal trovärdighet.
Lowder påpekar att kvinnor kunde visst tjäna som vittnen om ingen man var närvarande och det är riktigt att de kunde göra det i sällsynta fall. Men ingen skulle ha uppfunnit en berättelse om en tom grav och låtit kvinnor vara vittnen. Dessutom hade en av kvinnorna varit demonbesatt (Luk 8.2), så det verkar väldigt orimligt att någon skulle använda dem som primärvittnen om det verkligen inte var fallet.
7. Undersökningen av den tomma graven av Petrus och Johannes är historiskt trovärdig
Craig: Detta beskrivs i Luk 24.12, 24 & Joh 20.3. Historiciteten om undersökningen av graven troliggörs också av Petrus förnekelse. Han befann sig i Jerusalem och skulle därför vilja undersöka graven. Deras starka övertygelse som gjorde att de predikade i ”hela världen” bör också ha lett dem till att undersöka graven.
Lowder: Kanske är Luk 24.12, som nämner Petrus inte autentisk? Invändning: Versen finns i de bästa och äldsta manuskripten av den sinaitiska texten. Lowder skriver om sin egen hypotes: ”the above discussion assumes that Lk. 24:12 is an interpolation, a position which is controversial to say the least.”
Lowders nästa påstående är att om lärjungarna verkligen besökte Jesu grav, borde det ha stått omnämnt i Markus och Matteus evangelier. Men varför det? Lowders motivering är att om kvinnor inte var trovärdiga som vittnen, varför skriver inte Markus att även män besökte graven? Mitt svar här är att Markus inte behövde göra det, för utifrån andra tidiga skrifter, t.ex. 1 Kor 15, vet vi att Jesus visade sig även för lärjungarna, och detta står även i avslutningen till Markus evangelium. Sedan visade sig Jesus också för lärjungarna.
Lowder skriver att det är troligare att lärjungarna bara kikade in i graven som det står i Lukas, även att de först kikade och sedan gick in i den, som det står i Johannes. Anledningen är att det var olagligt att gå in i gravar. Jag vet inte om det stämmer att det var olagligt, men låt oss anta att de bara kikade som Lukas skriver. Då skriver Lukas också att Petrus såg linnebindlarna.
Slutligen frågar Lowder hur lärjungarna kunde veta att graven var tom, eftersom kvinnorna var tysta (Mr 16.8). Craigs svar är att tystnaden endast var tillfällig, men det avfärdar Lowder med att det verkar osannolikt att Markus skulle mena att kvinnorna endast var tysta under den tid det tog för dem att ta sig till de andra lärjungarna, skriver Lowder. Men det är just så jag tror att det ska förstås! Kvinnorna var så upprymda av det de hade sett och hört, att de skyndade sig att förmedla budskapet till lärjungarna så som mannen hade sagt att de skulle göra, och de stannade inte för att tala med någon på vägen.
Så, Lowders kritik mot Craigs argument övertygar inte. Och de ger definitivt inte skäl att tro att Lowders dubbelbegravningshypotes är riktig.
8. Det hade varit praktiskt omöjligt för lärjungarna att predika i Jerusalem om graven inte var tom.
Craig: Den enda uppståndelsen som i det judiska tänkandet var kroppslig. Att judarna kunde predika Jesu uppståndelse i Jerusalem, den stad där Jesus dog och begravdes, är därför evidens för att graven var tom. Även om lärjungarna hade glömt att kontrollera att graven verkligen var tom, skulle de romerska soldaterna och religiösa ledarna knappast ha gjort det. Därför måste graven ha varit tom.
Lowder skriver först att romarna och judarna inte var intresserade av den tidiga kristna rörelsen som var så marginell. Han citerar Wilken: “For almost a century Christianity went unnoticed by most men and women in the Roman Empire. ... [Non-Christians saw] the Christian community as a tiny, peculiar, antisocial, irreligious sect, drawing its adherents from the lower strata of society.” Men detta är klart ointressant, eftersom frågan gäller Jerusalem, inte Romarriket. Vilket inflytande hade den tidiga kristna rörelsen i Jerusalem? Han skriver att judiska skrifter inte nämner uppståndelsen. Men frågan gäller nu den tomma graven, och det finns judiska skrifter som nämner den tomma graven.
Lowder: “Of course it is possible that the Jews wanted to keep the Resurrection story quiet precisely because they couldn’t refute it, but in order for Craig’s argument to have any force, he has the burden of proof to show that that mere possibility is probably what happened. Craig has shown nothing of the sort.” Det här är märkliga krumbukter. Utifrån det bästa källmaterialet vi har – apostlagärningarna – vet vi att de judiska ledarna och romarna tidigt bekämpade den kristna rörelsen. Varför blev annars Stefanos stenad? Craig har givit skäl att tro att makthavarna var fientligt inställda till den kristna rörelsen. Lowder har inte givit skäl till att betvivla det.
Lowders nästa påstående är att det inte skulle gå att identifiera Jesu kropp när lärjungarna började predika uppståndelsen. Men kroppen har märken efter avrättningen (sår i händer och fötter, sår i sidan och efter törnekronan). Detta vore ganska utmärkande drag, vilket också Lowder erkänner och han skriver att detta vore ett bra argument om Jesus inte hade begravts två gånger! Men det finns ju inga som helst skäl att tro att Jesus har begravts två gånger! Lowder vederlägger sig själv.
För det tredje skriver Lowder att de kristna säkert hade kommit på någon annan förklaring om nu judarna/romarna hade visat upp Jesu döda kropp. Men detta är osannolikt, eftersom hela den kristna tron bygger på att Jesus faktiskt har uppstått. Dessutom kan hallucinationer inte förklara varför så många oberoende vittnen såg Jesus uppstånden.
Nej, Lowder övertygar inte.
9. Den judiska motpropaganden förutsätter att graven var tom
Craig: I Mt 28.11ff får de romerska soldaterna i uppdrag av de judiska översteprästerna att säga att Jesu lärjungar har rövat bort kroppen och ”än idag är detta rykte spritt bland judarna.” De judiska opponenterna förnekade inte Jesu tomma grav. Lärjungarnas påstående ”Jesus har uppstått från de döda” bemöttes inte med ”Nej, hans kropp ligger fortfarande i graven” eller ”Nej, han ligger begravd på ett annat ställe”, utan med ”Hans lärjungar har rövat bort kroppen, därför är den försvunnen”. Om Jesus hade blivit ombegravd, så skulle judarna och romarna inte kontrat med att kroppen var bortrövad. Då skulle de ha svarat att en överstepräst hade begravt honom på ett annat ställe. Att judarna och romarna (de kristnas fiender) svarar på detta ställe är ett kraftfullt argument, inte bara för att graven var tom, utan för att Jesus inte heller var begravd någon annanstans.
Lowder har flera förslag till hur han ska lösa detta. Det första är att judarna bara sade så för att bemöta tvivel hos konvertiter. Men vad menar Lowder med det? Det är bara ett löst ad hoc-påstående. Hans andra förslag är att judarna inte alls sade så, utan det är bara som Matteus skriver i efterhand. Men – Matteus skriver också att ryktet är spritt ända till denna dag. Matteus ville alltså bemöta ett påstående som existerade vid tillfället när han skrev sitt evangelium. Ryktet förekommer också i Justinus dialog med Trypho, kap 108, skrivet på 100-talet.
Kanske inser Lowder att denna hans invändning inte är särskilt bra, så gör trossteget att säga att den judiska polemiken inte förutsätter att judarna själva hade undersökt graven. Lowder baserar detta påstående på sitt tidigare antagande att judarna inte var intresserade av den tomma graven, samt att Jesus inte skulle gå att känna igen. Jag har dock svarat på dessa påståenden ovan. Och även om Lowder skulle ha rätt – varför svarade då inte judarna helt enkelt att hans kropp visst låg kvar i graven efter hans död? Det vore mycket mer naturligt. Hans mest anmärkningsvärda påstående är att uppståndelseberättelsen kanske uppfanns 40 år (!) efter att det sägs ha inträffat. Men detta stämmer inte, som jag har visat ovan. Lowders nästa förslag är att judarna sade som de gjorde utan att mena det, d.v.s. de ljög när de sa att graven var tom, utan att tro att den var det egentligen. Men varför skulle judarna ljuga om något sådant? Lowder ger inga goda skäl utan svamlar om att de inte var intresserade att förneka miraklet. Men det är klart de var – judarna betraktade Jesus som en villolärare, inte någon som Gud skulle uppväcka från de döda. Detta var helt säkert det sista de väntade sig.
10. Jesu grav vördades inte som relik, därför var den tom.
Gravar tillhörande heliga judiska män vördades vanligtvis som reliker. Men för Jesu grav finns inga som helst tecken på att den vördades som relik/helig plats. Den bästa förklaringen till detta är att graven var tom.
Lowders kritik är att detta är ett argument utifrån tystnad. Vi har inga positiva evidens för att graven inte vördades som relik, bara tystnad om att den inte gjorde det. Men detta är bara ett giltigt argument om vi inte borde förvänta oss tystnad ifall graven vördades. Och med tanke på hur mycket lärjungarna vördade Jesus, så är det märkligt att det inte står någonting om tillbedjan vid graven. Faktum är att Jesu grav nämns överhuvudtaget inte efter att uppståndelsen har ägt rum. Detta tyder på att platsen inte var särskilt viktig när Jesus väl hade uppstått.
Lowders vänder sedan på steken. Han skriver sedan att om Jesus hade uppstått från graven, borde gravplatsen ha vördats, men avsaknaden av vördnad är tecken på att han inte har uppstått. Men det är mycket tveksamt om detta är ett bra argument. De tidiga lärjungarna var inte särskilt bundna till tid och rum. Jesus sade till dem eftersom sin uppståndelse, ”gå ut i hela världen och predika evangelium”. Sanna tillbedjare tillber i ande och sanning, oberoende av den geografiska platsen. Nej, Jesu uppståndelse gav lärjungarna teologiska skäl att inte binda sig till en speciell geografisk plats för tillbedjan.
Slutsats
Lowder skriver att “the reburial hypothesis is clearly superior to the temporary burial hypothesis”. Struntprat. Lowders artikel är en orgie i ad hoc-förklaringar och dåligt underbyggda påståenden. En liten vindpust och hela hans teori kollapsar, vilket är tragiskt. Att han enligt sig själv saknar lingvistisk och teologisk expertis innebär inte han inte har något ansvar för vad han skriver.
Craig bygger sitt påstående att Jesus har uppstått från de döda på tre argument: Den tomma graven, Jesus visade sig, lärjungarnas tro. Lowder bemöter inte att Jesus visade sig för lärjungarna, och han bemöter inte hur lärjungarna kunde börja tro att Jesus var uppstånden, om han inte var det. Skälen för (2) och (3) är starka, precis som för (1), men Lowders egen hypotes, om Jesu dubbla begravning, förklarar inte dem. Därför måste han införa ytterligare ad hoc-hypoteser för att förklara dessa händelser. Han skriver dock inte vad dessa skulle kunna tänkas vara och det är kanske lika bra det, för ingen förklaring som presenterats hittills håller måttet, förutom förklaringen att Jesus faktiskt uppstod från de döda, som på en gång utgör en stilig förklaring till alla tre händelserna.
I sin slutsats diskuterar Lowder hur en historiker bör ställa sig till uppståndelsen. Vilka kriterier ska man använda för att bedöma om den har ägt rum? Han räknar, i enlighet C. Behan McCullagh, upp sju kriterier som historiker använder sig av för att testa hypoteser.
1. Implicering av andra påståenden. Hypotesen, tillsammans med andra påståenden som hålls för sanna, måste säga någonting om observerbara data.
2. Hypotesen måste ha större förklaringsområde än konkurrerande teorier. Det innebär att den ska uttala sig om mer data än andra förklaringar gör.
3. Den måste ha större förklaringskraft än konkurrerande teorier. Det innebär att den ska göra observerbara data mer rimlig än andra teorier gör.
4. Den ska vara mer plausibel än konkurrerande teorier. Det innebär att dess sanning ska impliceras av en större mängd accepterade påståenden och dess falskhet ska impliceras av ett färre antal accepterade påståenden än ändra teorier.
5. Den måste vara mindre ad hoc än konkurrerande teorier. Detta innebär att den ska kräva färre
nya ansatser/antaganden som inte redan är kända från tidigare kunskap än vad nya teorier gör.
6. Den måste vederläggas av färre antal accepterade påståenden än konkurrerande teorier gör.
7. Hypotesen måste överträffa sina konkurrerande hypoteser i (2), (3), (4), (5) och (6) så till den grad att det finns en minimal chans att konkurrerande teorier, efter vidare undersökning, kan komma att ersätta den.
I allmänhet är det så att historiska hypoteser uppfyller vissa av kriterierna, men inte andra. Därför är det inte alltid helt lätt att sluta sig till vilken som troligtvis är sann. I det här fallet är det dock uppenbart att uppståndelsen är överlägsen Lowders hemmabygge.
Det första kriteriet, att hypotesen måste säga någonting om observera data uppfylls helt klart av uppståndelseteorin. Den förklarar nämligen, som jag nämnde ovan, uppkomsten av lärjungarnas tro och hur Jesus kunde visa sig för lärjungarna. Lowder förklarar inte detta.
Det andra kriteriet är att hypotesen måste ha större förklaringsområde än konkurrerande teorier. Lowder skriver här att “The temporary burial hypothesis [d.v.s. uppståndelsehypotesen] explains the prominence of women in the story, the preaching of the resurrection in Jerusalem, Jewish polemic, and the lack of veneration of Jesus’ tomb as a shrine. But the reburial hypothesis also explains these facts. Moreover, the reburial hypothesis explains other facts as well: why a Sanhedrist buried a criminal in his own family tomb; the ultimate disposition of the corpses of the lestai; etc. The reburial hypothesis therefore has greater explanatory scope.”
Lowder har fel. Ombegrevningshypotesen misslyckas på flertalet av dessa fakta. Uppståndelsehypotesen kan dessutom förklara hur lärjungarna kunde se Jesus efter att han uppstått, men ombegravningshypotesen säger ingenting om det, under kräver andra, oberoende hypoteser (t.ex. hallucinationshypotesen, som inte heller fungerar). Uppståndelsehypotesen vinner tveklöst. McCullagh håller med.
Det tredje kriteriet är att hypotesen måste ha större förklaringskraft än konkurrerande teorier. Lowder: ”Both hypotheses confer probability upon the facts they do explain quite strongly. If Jesus had been quickly buried in the tomb of Joseph of Arimathea in order to beat the Sabbath, then it is quite probable that detailed Christian reports of the burial would have said so. And if the body was moved after the Sabbath to a criminal’s graveyard, then the other details of the burial […] were quite probable. Thus, both hypotheses are equal with respect to explanatory power.”
Återigen har Lowder fel. Hypoteserna har inte lika stor förklaringskraft. Ombegravningshypotesen förklarar inte lärjungarnas omvändelse, Jakobs omvändelse, varför kvinnor sägs ha upptäckt graven, et.c. et.c. Uppståndelsehypotesen vinner. McCullagh håller med.
Det fjärde kriteriet är att hypotesen ska vara mer plausibel än konkurrerande hypoteser. Lowder skriver: ”Given our background knowledge, it is unlikely that a criminal would have been permanently buried in the family grave of a Sanhedrist. This makes the temporary burial hypothesis implausible and the reburial hypothesis plausible.” Men detta förutsätter att Josef av Arimatea inte var en anhängare till Jesus, och detta är implausibelt utifrån vad vi vet, det finns ingenting i vår tidigare kunskap som ger oss anledning att tro något sådant. Uppståndelsehypotesen vinner.
För det femte måste hypotesen vara mindre ad hoc än konkurrerande teorier. Detta innebär att den ska kräva färre nya ansatser/antaganden som inte redan är kända från tidigare kunskap än vad nya teorier gör. Här misslyckas ombegravningshypotesen fatalt. Flertalet av Lowders påståenden är ad hoc. Uppståndelsehypotesen kräver inga av hoc-antaganden. Uppståndelsehypoteser kräver egentligen endast ett antagande: Att Gud existerar. Men detta är inte ad hoc, för det finns många skäl till varför Gud existerar som inte har med Jesu uppståndelse att göra. Att Gud uppväckte Jesus från de döda är inte en ad hoc-förklaring, för det är en händelse som inträffade i relation till Jesus i egenskap av Guds son och som klimax i hans verksamhet. Att Josef av Arimatea inte var anhängare till Jesus, att J. av A. skulle ha begravt Jesus på ett annat ställe än vad historiska data säger, att lärjungarna inte kände till det, att judarna inte var intresserade av att refusera kristendomen, att judarna sade att graven var tom fast de inte trodde att den var det… Det är anklagelser om att lärjungarna hallucinerade när de såg Jesus uppstånden, grundlösa spekulationer om överstepräster m.m. som är ad hoc. Uppståndelsehypotesen vinner återigen stort.
Det sjätte kriteriet är att hypotesen måste vederläggas av ett färre antal accepterade påståenden än konkurrerande teorier gör. Lowder skriver: ”None of the specific evidence disconfirms the temporary burial hypothesis [uppståndelsehypotesen]. And although it might seem that the explanation provided in Mark 16:6 is incompatible with the reburial hypothesis [ombegravningshypotesen], the reburial hypothesis can explain the Markan story of the empty tomb.”
Om ombegravningshypotesen kan förklara Markus berättelse, sker det med nöd och näppe. Ombegravningshypotesen motsägs dock av att Jesus visade sig fysiskt för lärjungarna efter uppståndelsen. Uppståndelsehypotesen stämmer mycket väl med dessa historiska data. Enda undantaget är möjligen påståenden ”döda män uppstår inte”. Men då handlar det inte längre om historia utan om filosofi. Påståendet ”döda män uppstår inte” vederlägger en naturalistisk uppståndelseteori, men inte en som säger att det var Gud som uppväckte Jesus.
Det sjunde kriteriet är att hypotesen måste överträffa sina konkurrerande hypoteser i (2), (3), (4), (5) och (6) så till den grad att det finns en minimal chans att konkurrerande teorier, efter vidare undersökning, kan komma att ersätta den. Uppståndelsehypotesen överträffar ombegravningshypotesen på alla dessa sätt, och Lowder ger oss inga som helst skäl att tro att ombegravningshypotesen kan komma att bli mer sannolik efterhand som fler data görs, med tanke på att alla historiska data talar emot den. Hypotesen att Jesus har uppstått från de döda är därför den rimliga slutsatsen.
Lowder avslutar sin artikel med ” In the absence of inductively correct arguments for or against the historicity of the empty tomb story, I suggest that the historian qua historian should be agnostic about the matter.” Anmärkningsvärt, för ingenting i Lowders artikel är särskilt agnostiskt. Istället gör han definitiva påståenden, men som tyvärr är huvudsakligen felaktiga. Tillägg: Varför skriver då Lowder att vi bör vara agnostiska? Lowder har en filosofisk “bias”, en naturalistisk preferens. Det innebär att han omöjligen kan acceptera teorier som involverar mirakel. Ett bevis som stödjer ett övernaturligt ingripande kan inte vara ett bevis enligt ett sådant synsätt. De naturalistiska förklaringarna är dock oerhört mycket sämre än uppståndelsehypotesen av ovan nämnda skäl. Den självklara rationella slutsatsen, om man vill följa data dit de leder, är därför att uppståndelsehypotesen är sann. Men eftersom Lowder inte kan erkänna detta och hans egen tes inte fungerar måste han ge upp och bli agnostiker.
Lowder skriver, “If Jesus had been reburied, permanently and dishonorably, in the criminals’ graveyard, this would have been embarrassing to early Christians. The author of Mark would want to deny that such a thing had happened to Jesus.” Men det verkar mycket bättre att vända på det: Om Gud har uppväckt Jesus från död till liv och Jesus lever i härlighet idag, vore detta mycket pinsamt för ateisterna. Lowder skulle vilja förneka att något sådant har hänt med Jesus.
Jag tror jag ska läsa det du skrivit som ett intressant bibelstudium. Misstänker att det är för mastigt för att alla ska vilja diskutera. Jag har inte än läst allt.
Jag snubblade över något:
sebastian1 - 26 November 2007 04:13 -
Lowder bemöter inte att Jesus visade sig för lärjungarna, och han bemöter inte hur lärjungarna kunde börja tro att Jesus var uppstånden, om han inte var det.
Detta du tar upp är argument för dem som tror, men mot för dem som inte vill tro. För man kan argumentera att Lärjungarna hade satsat tre år av sitt liv och hade blivit offentligt kända som Jesus lärjungar. Om Jesus inte hade uppstått hade de framstått som riktiga loosers, förlorare som satsat fel, slösat bort tre år av sina liv på vad som i så fall hade varit en uppenbar falsk profet. Om Jesus inte uppstått så hade lärjungarna motiv för att dikta upp och arrangera en historia så att de kunde rädda ansiktet. De hade trott att han var Messias och så hade han blivit dödad. Vilken total felbedömning (om han inte hade uppstått)! Vilken blåsning, vad skulle folk säga om dem hur skulle lärjungarna ha orkat leva vidare om Jesus inte hade uppstått?
Lärjungarna och de kristna skrifterna kommer med påståenden om att Jesus uppstod, men för otroende ska tro så ska nog sådana påståenden stärkas av yttre oberoende fakta. Finns det några fakta utanför bibeln som talar för att Jesus uppstod? Lärjungarna hade ju motiv, modus operandum, för att hitta på en historia. Kanske är det därför som Lowder inte bemöter att lärjungarna hävdade att Jesus visade sig för dem och att lärjungarna påstod att de kommit till tro på uppståndelsen. För den som inte tror, är lärjungarna inte trovärdiga vittnen.
Niklas,
Det du skriver är ju en förklaring till varför lärjungarna talade om att de mött den uppståndne Jesus. Om jag förstår Sebastian rätt så är det vad som saknas hos Lowder. Om Lowder ansåg att det var troligt att lärjungarna hittade på dessa möten, varför skriver han inte om det? Om det är en bättre förklaring än att de faktiskt mött den uppståndne Jesus så finns det väl inget skäl att inte lägga fram den?
Man kan argumentera att Lärjungarna hade satsat tre år av sitt liv och hade blivit offentligt kända som Jesus lärjungar. Om Jesus inte hade uppstått hade de framstått som riktiga loosers, förlorare som satsat fel, slösat bort tre år av sina liv på vad som i så fall hade varit en uppenbar falsk profet. Om Jesus inte uppstått så hade lärjungarna motiv för att dikta upp och arrangera en historia så att de kunde rädda ansiktet. De hade trott att han var Messias och så hade han blivit dödad. Vilken total felbedömning (om han inte hade uppstått)! Vilken blåsning, vad skulle folk säga om dem hur skulle lärjungarna ha orkat leva vidare om Jesus inte hade uppstått?
Lärjungarna och de kristna skrifterna kommer med påståenden om att Jesus uppstod, men för otroende ska tro så ska nog sådana påståenden stärkas av yttre oberoende fakta. Finns det några fakta utanför bibeln som talar för att Jesus uppstod? Lärjungarna hade ju motiv, modus operandum, för att hitta på en historia. Kanske är det därför som Lowder inte bemöter att lärjungarna hävdade att Jesus visade sig för dem och att lärjungarna påstod att de kommit till tro på uppståndelsen. För den som inte tror, är lärjungarna inte trovärdiga vittnen
/Niklas
Vad jag förstått så tror man att de flesta av lärjungarna dog maryrdöden pga sitt vittnesbörd om Jesu död och uppståndelse. Det har funnits modiga människor som gett sitt liv för något de kämpat och trott på, men hur många har gett sitt liv för något de visste var ett bedrägeri? Om lärjungarna hittat på uppståndelsen för att inte framstå som förlorare, var fick de då sin energi ifrån till att vittna och sitt mod att riskera/ge sitt liv? Detta är väl argument som borde hålla även för icke troende, eller?
Din tanke är tänkvärd, tycker jag. Om lärljungarna hittat på Jesu uppståndelse från de döda, varifrån fick de då sin energi att predika detta, med stor risk för sina liv?
Jag har länge funderat över hur jag skulle kunna diskutera med dig. Du fångar upp känslorna i Bibeln på ett inlevelsefullt sätt. Samtidigt bävar jag lite inför tanken på att eventuellt lyckas sätta din tro i gungning. Du verkar ju vara en person som är djupt förankrad i kristen tro och kanske också har mycket av din identitet i att vara en kristen. Gör jag dig en tjänst genom att ifrågasätta den religiösa tro som betyder så mycket för dig? Du är kanske på detta forum för att hjälpa till i argumentationen. Tänk om du inte är beredd på om du istället förlorar de argument som du redan är beroende av?
Nåväl, nu är vi här och det är nog dumt av mig att växla in på sådana sidospår. Det är ju dessutom förmätet av mig att tro att jag skulle kunna komma med något som rubbar en urgammal religion, som har stått pall genom mängder av ifrågasättanden. Samtidigt finns det ju de som hittat ut ur labyrinten och varit glada för det. Givetvis antar jag att du uppskattar lite invändningar.
För att inte tappa tråden och lämna de ovanstående frågeställningarna helt åt sitt öde, så lanserar jag en egen dimmig tanke i tidig timma:
I Matt 27:50-53 läser vi: “Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan. Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, och gravarna öppnade sig. Många kroppar av avlidna heliga uppväcktes, och efter hans uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och kunde ses av många.”
Här har vi ju mängder av tomma gravar att referera till, för att inte tala om vilken uppståndelse alla dessa män och kvinnor borde ha förorsakat i Jerusalem! Vad som kan tyckas förvånande är väl att detta fantastiska inte omnämns på några andra ställen i NT? Hur det förhåller sig med Apokryferna eller andra utombibliska källor känner jag inte till. Det skulle vara intressant att få detta belyst. Tar William Lane Craig eller Jeffery Jay Lowder upp detta? Det är väl inte möjligt att de förbigår det med tystnad?
En annan synpunkt: Lowder föreslår i slutet av sin artikel en agnostisk förhållning till historien om den tomma graven. Det kan möjligtvis en lekman göra, men en historiker måste betrakta berättelsen i sin helhet som kollektiv religiös fantasi eller liknande, eftersom en forskare måste bemöda sig om ett tvärvetenskapligt perspektiv. Historien innefattar fenomen som strider emot naturvetenskaplig kunskap, kunskap som väl även en historiker måste väga in?
Jag tappade visst bort den här tråden och upptäckte inte förrän idag att du svarat på mitt inlägg. Jag blev nästan lite rörd av vad jag upplevde som din uppriktiga omtanke om mitt bästa. Jag anar att du själv gått igenom en smärtsam process när du lämnade din tro, eftersom du närmar dig mig så försiktigt. Det uppskattas.
Tråden verkar ju vara ganska död vid det här laget så jag svarar på dina personliga frågor istället för att gå vidare med trådens ursprungliga frågor.
Visst kan det vara jobbigt att få sina argument skärskådade, men jag samtalar gärna med dig ändå, trots att jag inser att du är bra mycket mer allmänbildad och genomtänkt än vad jag är (jag har läst en hel del av det du skrivit i samtal med andra här på CA).
Imatea, jag har varit med ett tag och har haft fel förut – många gånger, men upptäckt att det inte är så farligt att ha fel. Min bibel är full av frågetecken t.ex. vid det ställe i Matt 27 som du citerar i inlägget här ovan. Jag har också många frågetecken som är relaterade till kristendomens historia och den kristna församlingens framfart. Jag har bl.a. lämnat en församling där det förekommit ekonomiska oegentligheter och diverse andliga övergrepp. Så det skall nog mycket till för att sätta min tro i gungning.
Ibland anar jag vad som skulle kunna vara svaret på många av mina frågor men jag inser också att jag kanske inte någonsin (i det här livet i alla fall) får ett tillfredställande svar på dem alla. Skall jag då överge min kristna tro för det?
Vilken världsbild jag än närmar mig blir jag inte utan svåra frågeställningar. Som ateist måste jag kunna förklara hur den förunderliga värld vi lever i har kunnat uppstå ur stoftet från en explosion, att livet har uppkommit av en slump och utvecklats till något så fantastiskt som människor. Jag måste kunna förklara min upplevelse av mig själv som en person och min längtan efter rättfärdighet, kärlek och meningsfullhet. Jag måste kunna förklara mänsklighetens sökande efter religiös tillfredsställelse och alla andliga upplevelser som jag själv och andra varit med om.
Alla försök till att besvara dessa frågor utifrån en naturalistisk världsbild innehåller stora portioner tro och lösa antaganden. Varför skulle jag välja en sådan tro? Livet skulle ju bli andligt tomt och utan hopp. Dessutom skulle det ju kunna få eviga konsekvenser om jag trots allt har fel.
Nej, av alla de olika världsbilder som jag stött på måste jag säga att (trots alla frågetecken) är den jude-kristna den absolut mest tilltalande för mig. Den svara helt enkelt på flest av mina frågor och bekräftar verkligheten så som jag upplever den.
Du argumenterar med en iver här på CA som får mig att misstänka att du tror dig göra mänskligheten en tjänst genom din insats. Men skulle världen bli en bättre plats utan kristendomen? Visserligen kan man tänka att man skulle slippa konflikter med religiösa förtecken och att vissa grupper, som t.ex. de som vill ha en annorlunda sexualmoral än den kristna, skulle känna lättnad.
Men den jude-kristna världsbilden ger också (rätt använd) samhället förutsättningar för en god samhällsmoral, ansvarskännande, framtidshopp, motiv till kärlek och försoning mellan enskilda människor och grupper av människor, och framför allt möjlighet till andlig tillfredsställelse.
Varför kämpa för att klä av människor deras tro när du ändå inte kan erbjuda något bättre alternativ. Kämpa gärna för att avslöja troende som inte lever efter sin moral eller som använder religionen för politiska eller själviska syften. Men den kristna tron tillför enskilda och samhället så mycket gott att det är en kontraproduktivt att motarbeta den i dess sunda uttrycksformer.
Vad driver dig att lägga så mycket tid här på CA. Om Gud inte finns har du bara några korta år på dig att uppleva livet. ”Ät, drick och gör er glada dagar, för i morgon skall vi dö”. Vad gör det om några andra stollar fantiserar om Gud och himlen. Varför skulle du bry dig om dem? De är ju också bara en kort meningslös parantes i en tom evighet.
Nej, För mig är ditt engagemang ytterligare ett vittnesbörd om att en människa är något mer än bara materia och biokemiska reaktioner.
Verkligen roligt med den här typen av samtal, dadden! Tycker du att det är OK om jag klistrar in det som berör detta sidospår från trådens rubrik i tråden “Kristen tro/Är du kristen?” och att jag svarar där? Tycker admin att det är OK?
Verkligen roligt med den här typen av samtal, dadden! Tycker du att det är OK om jag klistrar in det som berör detta sidospår från trådens rubrik i tråden “Kristen tro/Är du kristen?” och att jag svarar där? Tycker admin att det är OK?
För min del är det okej. Se till att läsarna kan följa länkarna ordentligt bara.
Vid närmare eftertanke kanske det vore än mer pricksäkert att starta en ny tråd och kalla den något i stil med “Varför klanka på kristendomen?” ? Det kan nog vara vettigt att som kristen få tillfälle att ifrågasätta vad som motiverar oss kritiker, samtidigt som det säkert är nyttigt för oss att få våra motiv belysta. Finns det kanske en sådan tråd redan?
Verkligen roligt med den här typen av samtal, dadden! Tycker du att det är OK om jag klistrar in det som berör detta sidospår från trådens rubrik i tråden “Kristen tro/Är du kristen?” och att jag svarar där? Tycker admin att det är OK?