Zedekiah - 03 Juli 2011 02:09 -

Vi tycks inte komma längre än så, helt enkelt. Vilket väl är litet tråkigt, men nog oundvikligt.

Nej, det kanske är så. Jag tror att våra utgångspunkter är så vitt skilda att det blir svårt att komma någonvart. Du skriver exempelvis:

”Bibeln är en helhet, inte en samling lösryckta dokument som vart och ett skall tolkas för sig. Det samlade budskapet får vi fram av helheten, inte av att stirra oss blinda på enskilda ord och rader.”

Men det är ju verkligen skilda dokument. Första mosebok tros väl i allmänhet vara författad någon gång mellan 1250 och 950 f. Kr och en bok som (exempelvis) Matteusevangeliet är ju skriven av en helt annan författare, på ett annat språk, i en annan kontext, närmare tusen år senare.

Naturligtvis kan det finnas grava skillnader i bilden av vad/vem gud är.

Sedan förutsätter du också att Mose är författare till alla fem moseböckerna. Men den positionen har vi väl egentligen inga belägg för? Vi vet väl inte ens om det verkligen funnits någon historisk Mose? Inte ens hypotesen om en ensam författare tycks vara vetenskapligt hållbar. Det måste vara en komposition av olika textkällor. Det finns inget annat sätt att förklara alla motsägelser och underliga upprepningar som föreligger.

Världsbilden förutsätter att det finns något som kallas gudar. Den förutsätter inte att de verkligen är gudar på samma nivå som Den sanne Guden.

Ja, den gör verkligen det—och om till och med Jehova själv ansåg att det fanns andra gudar som han förbjöd israeliterna från att ingå förbund med så menar jag att den tidiga judendomen var klart och tydligt polyteistisk.

Men tack för samtalet, det var givande åtminstone i början.

Tack, detsamma! Alltid trevligt att samtala.

Folk använder ordet personlighet och person om vart annat, det är utbytbart.

“Den Helige Ande (ibland Den Helige Anden), även Guds ande, är enligt klassisk kristen tro den tredje “personligheten” eller “hypostasen”“

“Den teologiska frågan om Andens ställning som den tredje personen”

http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_Helige_Ande

Mormoner menar också Fadern när man säger Gud. Han är alltings ursprung och livets källa, och det är från honom som allt utgår. Utan honom så kan ingenting existera.

Gudomen/Gud består av mer än personligheter/personer och väsen… det är härlighet. Och i mormonernas treenighetstolkning så har Gud/Gudomen en härlighet. Mormonerna tror också på treenigheten, men för dem så är Gud/Gudomen mer än personer/personligheter och väsen, för det beskriver inte allt.

SÅ för att skriva något som är uppenbart för en hel del människor… mormoner tror också på en treenig Gud/Gudom, men de har en alternativ tolkning än den i Nicaea 325.

Att man hellre skriver Godhead eller Gudom istället för treenighet, beror på att man inte vill förväxla de olika tolkningarna av treenigheten.

“God is often referred to in The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints as Heavenly Father, because He is the Father of all human spirits and they are created in His image (Genesis 1:27). It is an appropriate term for a God who is kind and just, all wise and all powerful. God the Father, His son, Jesus Christ, and the Holy Ghost constitute the Godhead or Trinity for Mormons.”

http://newsroom.lds.org/article/frequently-asked-questions

Jesus lärde inte ut den Nicaenska doktrinen om treenigheten, utan den dök upp flera århundraden senare. Ordet “treenighet” finns inte i bibeln heller.

Det går lätt att se att bibeln Gud inte kan vara det mormons bok lär att han
skulle vara.
Detta p.g.a det som den kyrkan lär just om bl.a. treenigheten som är fullständigt
främmande för kristen tro. Gud har en kropp och finns i universum som upphöjd människa
(alltså mer eller mindre en alien från en annan planet).
“The Father has a body of flesh and bones as tangible as man’s,” (Doctrine and Covenants 130:22; Compare with Alma 18:26-27; 22:9-10).
“Christ was begotten by an Immortal Father in the same way that mortal men are begotten by mortal fathers” (Mormon Doctrine, by Bruce McConkie, p. 547).

Detta går inte att förena med bibelns Guds bild som gör gällande att Gud är skaparen av allt
materiellt och i hela universum.
Men tag inte mitt ord för det: Läs direkt i första Mose bok m.m. “I begynnelsen skapade Gud himmel och jord”.
Det går också att förstå bibeln texter som det enbart kan röra sig om en Gud som står över fysiska lagar, inte minst berättelsen om Josuas långa dag går att nämna.
Ta och fundera på detta en stund: Ingen skulle någonsin kunna bromsa in jordens rotation på ett
sätt som är konsistent med fysikens lagar utan att det skulle bli katastrofala följder (oavsett teknologiskt kunnande eller förmågan att manipulera världen). Det måste röra sig om ett övernaturligt mirakel. 

Sedan är inte treenighets läran uttryck i bibeln, men det det är implicit nödvändigt. Då Jesus gör saker som bara Gud kan göra som att förlåta synder och jämställa sig med fadern. Jesus är alltså fullt ut Gud.
Men här kommer en oerhört väsentlig skillnad mellan mormons lära och kristen. Gud sägs ha begränsat sig (något som en allsmäktigt väsen kunde göra) och trätt in i sin skapelse, medan det omvända inte är möjligt. Någon kan givetvis välja att inte utöva sin fulla makt om den har obegränsad makt men det går inte att utöva obegränsad makt för en med mindre makt. 
Därför går den kristna läran ihop där mormonismen fallerar. 

Här passar det att erinra om vad Theana själv har skrivit på detta forum tidigare:

Theana - 11 Augusti 2010 02:21 -

Det här med Himmelska Moder… det vet man inte mycket om då det nästan inte nämns alls. Gordon B. Hinckley visade på ett talande sätt i en intervju hur man ställer sig till detta, dvs tvekande men sen så säger man att det nog borde vara så. Det är ingen som egentligen vet, och det är ingen viktig fråga för dem utan den är perifer (dvs oklar i sin förståelse). Den levande profeten och apostlarna har rätten att uppdatera och korrigera tidigare teologiska tolkningar som gjorts i kyrkan, dvs modernisera den när förståelsen ökar. Samma sak sker i andra samfund.

Theana erkänner att mormonerna tror på en himmelsk modergudinna som är hustru till Gud. (Även om man uttrycker sig vagt och finkänligt i frågan.) Läser man på annat håll kan man kanske även be till denna, beroende på vem man frågar. (Den nu icke längre “levande profeten” Gordon Hinckley var dock emot detta, även om också han trodde på modergudinnan; han ansåg att bön endast kommer Fadern till del.) Detta är polyteism och avgudadyrkan av rent gammaltestamentliga proportioner.

Är det HERREN som är Gud eller Ba’al och Astarte? frågade profeten Elias de avfälliga israeliterna på kung Ahabs tid. Vad svarar mormonerna år 2011?

Längre ned på samma sida heter det:

Theana - 25 Augusti 2010 10:33 -

Profeter och apostlars uttalanden:

“Inte varje ord som en profet eller apostel säger i kyrkan är med nödvändighet sanktionerat av kyrkan. Ledare har rätt till sina privata åsikter, och det är högt i tak när det gäller teologiska funderingar. Om ett ämne inte tas upp ofta, utan finns i periferin, ja då vet man att kyrkans ledare har ställt det där pga att de känner att det är obskyr undervisning som de inte vill ha i centrum. Obskyr undervisning är inte av frälsande karaktär. Levande profeter och ledares ord är viktigare än de avlidnas. De avlidnas uttalanden och skrifter måste med nödvändighet tolkas i sitt sammanhang så att man förstår varför de sade och gjorde som de gjorde. Och detta är en hel vetenskap i sig.”

Mormonerna mixar och blandar helt enkelt till den tro de torgför offentligt i syfte att passa denna tidens väsen. Eftersom de tror på en “pågående uppenbarelse” (vilket bara det klart och tydligt visar att de struntar i den kristna Bibeln—se till exempel Judas 3) så kan deras “levande apostlar och profeter” säga i princip vad de vill och alldeles strunta i vad tidigare “profeter” hade att säga. Dessa är liksom inte viktiga längre, fastän de naturligtvis var ofelbara på sin tid. Så försökte till exempel Theana i den citerade tråden bortförklara den välkända mormonska doktrinen, stammande från Joseph Smith själv, den store profeten, nämligen att Gud en gång var människa och att vissa människor (=mormonerna) skall upphöjas till gudar. Detta var visst något som gällde bara på hans tid, men inte numera.

Mormonernas polyteistiska avgudar, som inspirerar deras “levande profeter”, tycks se för gott att ändra sig emellanåt, helt enkelt. Lustigt nog stämmer ändringarna också ofta väl överens med vad som råkar ha blivit politiskt korrekt under de senaste årtiondena…

För mig som kristen, som har Bibeln som fast vittnesbörd och inte behöver ändra min tro var gång någon “levande profet” öppnar munnen, så tycks inte det här särskilt trovärdigt. Ej heller Theanas apologetik som syftar till att skyla över det uppenbara faktumet att mormonerna är polyteister. Här kommer ett citat från “Abrahams Bok”, som mormonerna håller för gudomligt inspirerad:

“And then the Lord said: Let us go down. And they went down at the beginning, and they, that is the Gods, organized and formed the heavens and the earth. And the earth, after it was formed, was empty and desolate, because they had not formed anything but the earth; and darkness reigned upon the face of the deep, and the Spirit of the Gods was brooding upon the face of the waters. And they (the Gods) said: Let there be light; and there was light.” (Abraham 4:1-3)

Det blir ju närmast en parodi på Genesis 1. Men vem vet? Den “levande profeten” kanske snart låter utropa “Abrahams bok” till “obskyr undervisning”, så att mormonerna äntligen slipper försöka försvara även denna absurditet?

Joeb - 06 Juli 2011 05:37 -

Men det är ju verkligen skilda dokument. Första mosebok tros väl i allmänhet vara författad någon gång mellan 1250 och 950 f. Kr och en bok som (exempelvis) Matteusevangeliet är ju skriven av en helt annan författare, på ett annat språk, i en annan kontext, närmare tusen år senare.

Följer man Bibel-kritikerna så tros de olika källdokumenten till Moseböckerna vara författade i huvudsak någon gång mellan 650-350 f. Kr. Den så kallade “J+E-källan” är den enda som av någon större mängd ickekristna forskare anses vara tidigare; de tidigare delarna av J stammar enligt många redan från Salomos tid (900-talet f. Kr.). Detta har dock ifrågasatts och kritiserats av andra Bibel-kritiker, som vill senaredatera även denna.

Ett litet post scriptum, bara, som supplement till ditt inlägg.

(Själv tror jag förstås som kristen att Moses skrev samtliga Moseböcker på sin tid. Bara för att undvika missförstånd.)

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

Folk använder ordet personlighet och person om vart annat, det är utbytbart.

Öh, nej, det är det inte. När man talar om personlighet så menar man oftast hur någon är, när man talar om person handlar det om en specifik individ/medvetande. Det är allt annat än utbytbart.

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

“Den Helige Ande (ibland Den Helige Anden), även Guds ande, är enligt klassisk kristen tro den tredje “personligheten” eller “hypostasen”“

Fel igen. Enligt klassisk kristen tro så är Den Helige Ande den tredje personen, inte den tredje “personligheten”. Som jag redan sagt förut, läran att Den Helige Ande skulle vara den tredje “personligheten” hör till den modalistiska irrläran, inte till den ortodoxa (med litet o) tron. 

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

“Den teologiska frågan om Andens ställning som den tredje personen”

http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_Helige_Ande

Om du prompt måste argumentera via länkar så kan du väl åtminstone länka till pålitligare källor än Wikipedia?

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

Mormoner menar också Fadern när man säger Gud. Han är alltings ursprung och livets källa, och det är från honom som allt utgår. Utan honom så kan ingenting existera.

Och bara för att de fått någonting rätt så betyder det att de kan ursäktas för allt det som är fel i deras lära?

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

Gudomen/Gud består av mer än personligheter/personer och väsen… det är härlighet. Och i mormonernas treenighetstolkning så har Gud/Gudomen en härlighet. Mormonerna tror också på treenigheten, men för dem så är Gud/Gudomen mer än personer/personligheter och väsen, för det beskriver inte allt.

Om man tror på treenigheten så tror man att Gud är tre personer men har ett väsen. Tror man på något annat vis så tror man inte på treenigheten, hur gärna man än skulle inbilla sig något annat.

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

SÅ för att skriva något som är uppenbart för en hel del människor… mormoner tror också på en treenig Gud/Gudom, men de har en alternativ tolkning än den i Nicaea 325.

Med andra ord, de säger att de tror på treenigheten, men i själva verket är de polyteister.

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

Att man hellre skriver Godhead eller Gudom istället för treenighet, beror på att man inte vill förväxla de olika tolkningarna av treenigheten.

“God is often referred to in The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints as Heavenly Father, because He is the Father of all human spirits and they are created in His image (Genesis 1:27). It is an appropriate term for a God who is kind and just, all wise and all powerful. God the Father, His son, Jesus Christ, and the Holy Ghost constitute the Godhead or Trinity for Mormons.”

http://newsroom.lds.org/article/frequently-asked-questions

Med andra ord, mormonerna tror på (åtminstone) tre olika gudar, men kallar den här gruppen av gudar för treenigheten så att de skall låta kristna.

Theana - 06 Juli 2011 11:22 -

Jesus lärde inte ut den Nicaenska doktrinen om treenigheten, utan den dök upp flera århundraden senare. Ordet “treenighet” finns inte i bibeln heller.

Nej, ordet treenighet finns inte i Bibeln, men Bibeln lär ut det koncept som treenigheten beskriver.

Wiki är mer trovärdigt än de flesta tror, men vill du ha lite från vanliga kyrkor där de använder orden “personlighet” och “person” om vart annat så... (och ingen gnabbar med dem om det).

“Several studies have been done to assess the reliability of Wikipedia. A notable early study in the journal Nature suggested that in 2005, Wikipedia scientific articles came close to the level of accuracy in Encyclopædia Britannica and had a similar rate of “serious errors”.[5] This study was disputed by Encyclopædia Britannica.[6] By 2010 reviewers in medical and scientific fields such as toxicology, cancer research and drug information reviewing Wikipedia against professional and peer-reviewed sources found that Wikipedia’s depth and coverage were of a very high standard, often comparable in coverage to physician databases and considerably better than well known reputable national media outlets. Wikipedia articles were cited as evidence in trademark and higher court rulings. However, omissions sometimes remained an issue, at times due to public relations removal of adverse product information and a considerable concern for fields such as medicine.”

http://en.wikipedia.org/wiki/Reliability_of_Wikipedia

“Det finns alltid en perfekt lösning till allt även om vi som människor inte kan se den perfekta lösningen. Men Gud som är allvetande vet alltid den perfekta vägen och vad som är bäst. Därför är dessa tre personligheter med obegränsad kunskap alltid eniga.

I Gud uppenbaras tre tydligt markerade och avgränsade personer med eget medvetande och uppgift. Var och en av dessa tre äger Gudomens alla egenskaper.”

http://www.obypingst.se/Bibleteaching/DhaChapter1/DhAChapter1.html

“Namnet “Gud” är som ett efternamn, som ett familjenamn eller ett gruppnamn, det är en gemenskap av tre, där var och en kan säga “jag”, där var och en alltid är en egen, från de andra åtskild, personlighet - så att liksom bland tre av oss människor är det så, att var och en alltid har en egen identitet. Det gäller såväl om Fadern, om hans Son Jesus Kristus och den Helige Ande, som alltså likaså är person och inte endast “ett kärleksband mellan Fadern och Sonen” - ett visserligen alltigenom träffande, men också mycket missförstått ord i vår nutida förkunnelses språk. “

http://www.katoliknu.se/html/artcl_treen.htm

“Uttrycket treenigheten finns faktiskt inte i Bibeln över huvud taget. Men tanken att Gud är EN men samtidigt har tre personligheter, bygger förstås på alla de texter som handlar om vem Gud är, och på de sätt som Han har beskrivits.”

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=680801

“De tre personligheterna i gudomen verkar mot samma mål.”

http://www.svenskakyrkan.se/biskopsmoten/brev971/biskop10.htm

Dåså... då har vi kunnat konstatera att ordet personlighet och person används om vart annat, helt utbytbart, och ingen reagerar på det pga att det är allmänt accepterat. Det är alltså inte bara i Wikipedia som detta sker, utan även i på anda ställen.

Sen när det gäller om Gud Fadern skulle ha en kroppslig gestalt, så är detta en judisk och tidig kristen tanke, dvs något som inte alls är främmande för bibeln. Guds härlighet är mätbar och har form, dvs Gud har en kropp, Shi’ur Qomah. Men som sagt, Guds kropp är evig och inte dödlig, och det är lika stor skillnad på detta som mellan liv och död.

“Shi’ur Qomah (Hebrew: שיעור קומה, lit. Divine Dimensions or Elevation Gate) is a Midrashic text that is part of the Heichalot literature. It purports to record, in anthropomorphic terms, the secret names and precise measurements of God’s corporeal limbs and parts.”

http://en.wikipedia.org/wiki/Shi’ur_Qomah

“SHI’UR KOMAH (lit. “the measure of the body,” namely the body of God), Hebrew term for an esoteric doctrine concerning the appearance of God in a quasi-bodily form.”

http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0018_0_18364.html

Denna tanke om att Guds härlighet har ett mått, utvecklades under den tannaitiska perioden, dvs mellan år 0-200.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tannaim

Jag skulle bara vilja kommentera användningen av orden person och personlighet här. Du kan säga att ett husdjur exempelvis har en personlighet. Om jag har en katt så kan jag ju beskriva dess personlighet som lat, tillgiven etc. Men bara för att du säger att ett djur (högre stående) kan ha en personlighet så säger vi ju inte att det är en person. Det är ju uppenbart absurt att säga att min katt är en person. En person är ju en självständig individ med en egen fri vilja som kan tycka och tänka. Det är åtminstone så som jag uppfattar orden.

“person, inom filosofi och psykologi oftast benämning på en medveten, självreflekterande och talande mänsklig individ som handlar inom ett konkret historiskt, socialt och fysiskt sammanhang.”

NE

“personlighetspsykologi, gren av psykologin som är inriktad på att beskriva och förklara människors sätt att fungera i ett helhetsperspektiv, i motsats till områden som perception, kognition och motivation, vilka studerar delfunktioner hos individen. Definitionerna av begreppet personlighet är otaliga.”

NE

Theana - 08 Juli 2011 01:57 -

Wiki är mer trovärdigt än de flesta tror, men vill du ha lite från vanliga kyrkor där de använder orden “personlighet” och “person” om vart annat så... (och ingen gnabbar med dem om det).

Wikipedia har för det mesta korrekt information om de flesta okontroversiella ämnena. När det gäller ämnen där folk kan ha investerat en massa känslor, eller artiklar där folk kan vara styrda av partiskhet så är det bättre att citera akademiska och vetenskapliga källor. 

Att ingen “gnabbar med kyrkorna om deras felaktiga användning av ordet personlighet gör ju bara saken värre. Orden “person” och “personlighet” betecknar två skilda fenomen.

Påståendet “En Gud, tre personer”, betyder något helt annat än “En Gud, tre personligheter”. I den första meningen är det tre personer som delar samma väsen, medan det andra påståendet närmast får Gud att framstå som en individ med dissociativ identitetsstörning och är ekvivalent med (som jag skrivit tidigare) den modalistiska irrläran som säger att det finns en Gud, men att Han har tre sidor.

Theana - 08 Juli 2011 01:57 -

“Det finns alltid en perfekt lösning till allt även om vi som människor inte kan se den perfekta lösningen. Men Gud som är allvetande vet alltid den perfekta vägen och vad som är bäst. Därför är dessa tre personligheter med obegränsad kunskap alltid eniga.

Därför är dessa tre personer...

Annars håller jag väl med dig i just det här stycket.

Theana - 08 Juli 2011 01:57 -

I Gud uppenbaras tre tydligt markerade och avgränsade personer med eget medvetande och uppgift. Var och en av dessa tre äger Gudomens alla egenskaper.”

http://www.obypingst.se/Bibleteaching/DhaChapter1/DhAChapter1.html

“Namnet “Gud” är som ett efternamn, som ett familjenamn eller ett gruppnamn, det är en gemenskap av tre, där var och en kan säga “jag”, där var och en alltid är en egen, från de andra åtskild, personlighet - så att liksom bland tre av oss människor är det så, att var och en alltid har en egen identitet. Det gäller såväl om Fadern, om hans Son Jesus Kristus och den Helige Ande, som alltså likaså är person och inte endast “ett kärleksband mellan Fadern och Sonen” - ett visserligen alltigenom träffande, men också mycket missförstått ord i vår nutida förkunnelses språk. “

http://www.katoliknu.se/html/artcl_treen.htm

“Uttrycket treenigheten finns faktiskt inte i Bibeln över huvud taget. Men tanken att Gud är EN men samtidigt har tre personligheter, bygger förstås på alla de texter som handlar om vem Gud är, och på de sätt som Han har beskrivits.”

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=680801

“De tre personligheterna i gudomen verkar mot samma mål.”

http://www.svenskakyrkan.se/biskopsmoten/brev971/biskop10.htm

Så du menar att bara för att vissa kyrkor använder ordet personlighet felaktigt så är det ok?

Theana - 08 Juli 2011 01:57 -

Dåså... då har vi kunnat konstatera att ordet personlighet och person används om vart annat, helt utbytbart, och ingen reagerar på det pga att det är allmänt accepterat. Det är alltså inte bara i Wikipedia som detta sker, utan även i på anda ställen.

Att det är allmänt accepterar visar bara att folk i allmänhet saknar förmåga att tänka kritiskt och ta reda på saker, inte att det skulle vara ok.

Theana - 08 Juli 2011 01:57 -

Sen när det gäller om Gud Fadern skulle ha en kroppslig gestalt, så är detta en judisk och tidig kristen tanke, dvs något som inte alls är främmande för bibeln. Guds härlighet är mätbar och har form, dvs Gud har en kropp, Shi’ur Qomah. Men som sagt, Guds kropp är evig och inte dödlig, och det är lika stor skillnad på detta som mellan liv och död.

“Shi’ur Qomah (Hebrew: שיעור קומה, lit. Divine Dimensions or Elevation Gate) is a Midrashic text that is part of the Heichalot literature. It purports to record, in anthropomorphic terms, the secret names and precise measurements of God’s corporeal limbs and parts.”

http://en.wikipedia.org/wiki/Shi’ur_Qomah

“SHI’UR KOMAH (lit. “the measure of the body,” namely the body of God), Hebrew term for an esoteric doctrine concerning the appearance of God in a quasi-bodily form.”

http://www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/judaica/ejud_0002_0018_0_18364.html

Denna tanke om att Guds härlighet har ett mått, utvecklades under den tannaitiska perioden, dvs mellan år 0-200.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tannaim

Du skriver att tanken att Gud har en kroppslig gestalt har stöd i tidiga judiska och kristna tankegångar och att det inte är främmande för Bibeln. Men istället för att visa att det finns stöd för tanken i Bibeln så citerar du Wikipedia och jewishvirtuallibrary.com om en midrashisk text? Du visar heller inte att det skulle vara någon speciellt kristen tanke.

Gud kan visserligen ta sig en påtaglig form, men till sin yttersta natur är Han allestädes närvarande, d.v.s det finns inget ställe där Gud inte är. Gud kan alltså manifestera sig lokalt, men Guds härlighet har ingen begränsning eftersom Gud är evig och obegränsad i sin natur.

Sedan kan du ju läsa Logains inlägg för att få ett bra grepp om skillnaden mellan person och personlighet.

Jag är ledsen att jag inte svarat. JAg har inte varit upplagd för det. Om någon verkligen vill ha svar på tal av mig kan den personen skriva ett mail till: .(JavaScript måste vara aktiverat för att visa denna e-postadress)  JAg förstår att ni vill avbryta diskussionen. Och jag har varit dålig på att kolla svaren. KAnske gör det en dag. Men om någon är intresserad av att diskutera med mig kan han eller hon maila, jag är egentligen inte så pigg på diskussion, men jag vill gärna förklara min tro.