Jonny
Innan jag svarar måste jag bara få veta hur du gör för att citera bitar av min text? Har testat quote men får det inte att funka, ser bara konstigt ut? Tacksam för din hjälp;-)
OM nu Folkbibeln och Bibel2000 har “förvanskat” bibeln när de ersatt tetragrammet med Herren, har inte då JV förvanskat bibeln när de ersatt Herren med “Jehova” i NT?
Till en viss del kan jag hålla med om att JV “förvanskat” bibeln eftersom vi är överrens att det finns fel i bibeln, att bibeln inte är ofelbar, fullkomligt exakt, så till en viss del är alla översättningar “förvanskade” mer eller mindre. Jag skulle inte ha något emot att man tog bort namnet från alla ställen i NT där det inte är helt uppenbart, t.ex. i Apg 2:21 (det skulle i så fall vara uppenbart att Lukas förvanskade GT, det tror jag inte på).
Men det ändrar ändå inte det oförnuftiga att Gud skulle ha uppenbarat sitt namn till Moses, för att senare förbjuda människor att uttala det. Varför då uppenbara namnet överhuvudtaget?
Det är helt uppenbart att Folkbibeln och Bibel2000 förvanskar genom att ersätta “YHWH” med “Herren”. Herren är en titel, och på hebreiska är “herren” detsamma som “adonaj”, absolut inte YHWH. Om Folkbibeln och Bibel2000 skulle göra lite rätt för sig så skulle dom åtminstone kunnat översätta “YHWH” med det som tetragrammet betyder på hebreiska, det vill säga: “Jag är” eller: “Jag kommer att visa mig vara den jag är”.
Det är så uppenbart att det blir konstigt med Folkbibeln och Bibel2000, om vi ska ta detta skriftställe som exempel:
“så att de inser att du ensam, du vars namn är Herren, är den Högste, mäktig över hela jorden!” (Ps 83:19 Bibel2000)
Herren ÄR inte ett namn.
Läs vad er tidskrift Vakna! säger om översättning:
“Översättaren måste komma ihåg den grundläggande regeln: Han är inte författaren; han har därför inte rätt att ‘förbättra’ originalet. Hans uppgift är att förmedla originalets tanke, känsla och stämning så troget som möjligt. Men om originalets budskap är oklart, vad skall han då förmedla? Han får ändå inte falla för frestelsen att förtydliga det som är dunkelt, styrka det som är svagt eller förfina det som är klumpigt. ... Det bör vara ett ideal att en översättning är så trogen som möjligt mot originalet.” -Vakna! för 22 maj 1982 sid 23
JV har alltså ingen rätt att “förbättra” NTs grundtext, så att dess översättning förtydligar “det som är dunkelt”. En översättning får aldrig vara tydligare än den text som översätts. Om nu originalet inte hjälper “läsaren att veta om det är Jehova Gud eller Jesus Kristus som avses”, så är det vår ödmjuka plikt att acceptera detta, också i en modern översättning! Och det är inte vilken forntida text som helst det gäller, utan det inspirerade Gudsordet! Upp. 22:18,19 varnar med skärpa mot att “göra tillägg” till eller “ta bort” från den heliga texten!
Det Vakna säger motsäger inte vad jag har sagt eller vad som gjorts i översättningen. Budskapet i bibeln om Guds namn förmedlas om man åtminstone i dom uppenbara ställena återinför Guds namn, där Guds namn bevisligen finns i GT, om vi nu inte accepterar att Lukas i sin tur förvanskade det som stod i Joel 2:32. Om du kollar den hebreiska grundtexten så hittar du “YHWH” där, INTE “adonaj” som på hebreiska betyder “herren”.
Att man skulle hamna i dålig sits för att man undviker att använda Guds namn är också rent nonsens!
Det var inte riktigt så jag sade.
Inte ens Jesus själv använde Guds namn utan använde sig av flera ersättnings ord eller Fadern. Han t om lärde oss att som Guds barn kalla Gud för vår Fader. Jag ser personligen hellre att mina barn säger Pappa till mig och inte Johnny.
Vad säger dina barn till andra barn när dom frågar: “vem är din pappa”?
Det var också poängen med att Moses fick reda på hans fars namn, eller hans Guds namn.
Det fanns flera olika gudar på den tiden, om man sade att man trodde på Gud, så ville man veta namnet på den guden. Så är det även idag, tänk t.ex. hur svårt det skulle vara att förmedla kristendomen utan att använda Guds sons namn Jesus.Frånvaron av Guds namn i NT är också ett ytterligare bevis.
Frånvaron förklarar inte hur vi ska förhålla oss till det namnet som Moses fick av Gud. Det står ingenstans att Guds namn skulle glömmas och gömmas undan.
Det är sant att Joel 2:32 har tetragrammet, men i NT så handlar Apg 2:21 om Jesus! Läs sammanhanget!
Hur kommer du fram till den slutsatsen?
Och menar du att Joel inte handlar om Jesus?
Det är Jesus namn vi ska åkalla- Rom 10:13 och det är det ENDA namn som har givits till oss som ger frälsning- Apg 4:12
Det står: “Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta.”(Apg 4:12 Folkbibeln)
Men vem har givit det här namnet åt människorna?
Vem har gett Jesus denna makt, vem har lagt allt under Jesus så att hans namn kan ge frälsning?Den av JV ofta citerade Albert Barnes Notes on the New Testament säger följandeom t ex Rom. 10:13:
“Denna tanke återfinns till stora delar i Joel 2:32, ‘Och det skall ske, att var och en som åkallar Herrens namn skall bli befriad.’ ... Det står klart av det som följer, att aposteln tillämpar detta på Jesus Kristus, och detta är ett av de många ställen där Nya Testamentets skribenter tillämpar på honom uttryck som i Gamla Testamentet tillämpas på Gud.”
Det Albert Barnes säger här är att i NT tillämpas uttryck på Jesus som i GT tillämpas på Gud, men är det inte Jesus som är Gud enligt ditt sätt att se på det?
Flera texter som angav Gud i GT fick en ny betydelse i NT och syftar alltså i NT på Jesus. Detta håller även JV själv med om!
Återigen, är det inte Jesus som är Gud?