Påstående: Bibeln har blivit ändrat i verser från i vad som stog i orginalen. I själva verket handlar det om att man ger sig på vad som står i en minoritetstext av Nya Testamentet.

Om man väljer som troende kristen att följa den Bysantinska majoritetstexten/Textus Receptus (som har rötter från Antiokia där lärjungarna kallades först kristna, Apg 11:26) och som idag är texten som följs i majoriteten av alla kristna ortodoxa kyrkor i världen och en del andra bibelversioner här i väst så finns ingen diskussion om detta.
Men av allmänt intresse vill ta upp 3 fall som är lite speciella. Om någon har synpunkter på detta att ni skulle veta något som borde vara med här, så lägg in era egna tankar. Det vore intressant.

1) Mark 1:41 and the NIV 2010.

In Mark 1:40-41 we read the following: “And there came a leper to him,
beseeching him, and kneeling down to him, and saying unto him, If thou wilt,
thou canst make me clean. And Jesus MOVED WITH COMPASSION, put forth his hand,
and touched him, and saith unto him, I will; be thou clean.”

“Moved with compassion” is the reading found in all Greek texts including the
Majority, Vaticanus, Sinaiticus, A, C, as well as the Syriac, most Old Latin
copies, the Vulgate 405, the Armenian, Ethiopian, Georgian and Slavonic ancient
versions. It is also the reading found in Wycliffe 1395, Tyndale 1525,
Coverdale 1535, the Great Bible 1540, Matthew’s Bible 1549, Bishops’ Bible 1568,
the Geneva Bible 1587, the RV 1885, ASV 1901, the NKJV 1982, NASB 1963 thru
1995, the RSV, NRSV 1989, ESV 2001, Holman Standard 2003 and even in the NIV
1973 and 1984 editions. However, based on one very corrupt Greek manuscript (D)
the 2010 NIV has now come out and follows this ridiculous reading and instead of
Jesus having compassion on the leper, He is now angry with him. The NIV 2010
edition now actually says: Mark 1:41 (New International Version, ©2011)

Mark 1:40-41 “A man with leprosy came to him and begged him on his knees, “If
you are willing, you can make me clean.“Jesus was indignant.[a] He reached out
his hand and touched the man. “I am willing,” he said. “Be clean!”

Footnotes:
Mark 1:41 Many manuscripts Jesus was filled with compassion.

The bible agnostic versions just keep getting better and better, huh?;-)

(Saxat från ett bibelforum jag är medlem i)

2) Consider Luke 22:44, “And being in an agony he prayed more earnestly: and his sweat was as it were great drops of blood falling down to the ground.” There is the claim by those who hold the Critical Text Position that verses 43-44 did not exist before the Byzantine Era (the 4th or 5th centuries). It that true? The answer has to be NO! Why? Because Justin (100-165 A.D.), says, “For in the memoirs which I say were drawn up by His Apostles and those who followed them, it is recorded that His sweat fell down like drops of blood while He was praying, and saying, If it be possible, let this cup pass” (Trypho 103:24)

(Early Witness to the Received Text Compiled Pastor David L.Brown)

3) Mark 1:2 (KJV) As it is written in the prophets, Behold, I send my messenger before thy face, which shall prepare thy way before thee.

————————————————————————————————————————

Modern texts and translations (and even a venerable, generally Textus Receptus-based version like the Spanish Reina-Valera Bible of 1909!) give “as it is written in Isaiah the prophet” (ASV). Scholars assure us that the modern texts give the original reading here, and that scribes changed an original reading of “in Isaiah the prophet” to “in the prophets” (as in KJV).

Allegedly this was done in order “to rescue Mark from a (misapprehended) error in citing Isaiah when the quotation is from Malachi and Isaiah together,” as James White claims (The King James Only Controversy, p. 254). (The quotation starts with Mal. 3:1 before continuing with Isa. 40:3.) White attempts to back up this assertion by paralleling this verse with Matt. 27:9, where scribes did the same thing in certain MSS. for a similar reason, changing “Jeremiah” to “Zechariah.” In Mark 1:2 “it is much easier to understand why a scribe would try to ‘help Mark out,’” this author insists (ibid., p. 168), than to know why “in Isaiah the prophet” would replace “in the prophets.”

But it seems to me that the problem could also be viewed convincingly from the opposite position. Imagine a scribe copying the opening of Mark and recognizing the familiar Isaiah passage cited in 1:3. It is fully as credible to have him “helping Mark out” by providing the reference—perhaps in the text itself, perhaps in a marginal note that was later miscopied into the next generation of MSS.—as it is to postulate that the reverse occurred. In fact, Wilbur Pickering (in The Identity of the New Testament Text, rev. ed., pp. 89-90) considers it clear that “assimilation” has here been done by copyists, seeing that “The only other places that Isaiah 40:3 is quoted in the New Testament are Matt. 3:3, Luke 3:4, and John 1:23,” which “all identify the quote as being from Isaiah (without MSS variation).” So a copyist might have considered himself to have been improving the general reference by changing it to the specific one found in the other gospels—without apparent regard for Mark’s use of Malachi preceding the Isaiah quote.

Indeed, to reverse the question, one might ask why, if there were an original reading of “in Isaiah the prophet,” a scribe helping Mark out would on his own initiative have written “in the prophets” rather than the more immediately accurate “in Malachi the prophet”—assuming he knew his major and minor prophets well enough to feel the need for correction in the first place!

By the way, we need not remain entirely in the realm of speculation on such a question, but can examine an analogous case which I think undercuts some of White’s assumptions cited above. There happens to be a clear instance of just what I have described—a scribe “helping out” the text of one of the gospel writers by inserting a prophet’s name—in Matt. 13:35, as pointed out by Burgon (Last Twelve Verses of S. Mark, p. 81). In that verse, a scribe amended “spoken by the prophet” to insert the name “Isaiah” (so in Codex Aleph [original hand], Codex Theta, Family 1 and 13 mss. and a few others, according to Nestle-Aland 26). And as is the case with Mark 1:2, the specific identification is quite mistaken, since the verse in Matthew reflects a quotation from Ps. 78:2, not from Isaiah.

Further, the manuscript evidence for the KJV’s reading at Mark 1:2 is by no means negligible; according to UBS-4, it appears in Codex A (“Alexandrinus”) and Codex W, both from the fifth century, as well as the majority of Byzantine mss., the Latin version of Irenaeus’ writings (see his Against Heresies, Book 3, ch. 10, para. 5), the Harclean Syriac, the writings of Asterius (4th century), and many others.

Accept the KJV with full confidence, since the moderns here, as so often elsewhere, have not proven their case.

Och källa till den tredje texten: http://www.pennuto.com/bible/mark1_2.htm

Och min frågeställning: “Jag vill diskutera majoritetstexten (Bysantinska texten och textkritik med andra som är insatta i ämnet). Har Bysantinska texten en fördel i sina tidiga textvittnen av Mark 1:2 med Irenaeus och Luk 22:42-43 med Justinus Martyren?

Om svaret är ja, varför ratas den så ensidigt av textkritiken idag?

Robbster, som du vet är vi noggranna med att debattinlägg skrivs med egna ord på det här forumet. Länkar, eller att bara stapla långa citat, är inte ett bra sätt att föra diskussion.

I ditt inlägg framkommer inte heller någon tydlig frågeställning: skriv om i egna ord vad du egentligen vill diskutera.

Vänligen,
Moderator Omega

I det stora hela är textkritik förhållandevis ointressant, med vissa undantag, som kritik mot biblisk kristendom; där har historisk kritik (och naturvetenskapliga argument) i min mening en betydligt större roll.

Som jag förstår det, ogillar merparten av dagens textkritiker den bysantinska manuskripttraditionen, eftersom de kopior vi har av den recensionen rent fysiskt är yngre än fåtalet texter och papyrusar som uppvisar den “alexandrinska” varianten. De skulle alltså genom detta ha varit utsatta för större risker och felkällor genom avskriftsfel. Sedan lägger man till argument om, att den ena eller andra läsningen av olika skäl skulle vara ursprungligare än en förment tillrättalagd bysantinsk version.

Det är ett väldigt intressant ämne, tycker jag själv. Däremot saknar jag tyvärr i dagsläget expertkunskapen för att kunna bidra med något av substans till diskussionen. Jag kan visserligen en del om de huvudsakliga texttraditionerna och läsarterna, liksom de riktigt “tunga” skriftkällorna (Codici Vaticanus, Alexandrinus, Sinaiticus och några till), men ytterst litet om de mindre berömda handskrifterna och minusklerna. I den mån jag studerat textkritik, har det vanligen varit Gamla testamentets text.

Zedekiah - 14 Mars 2011 08:17 -

Som jag förstår det, ogillar merparten av dagens textkritiker den bysantinska manuskripttraditionen, eftersom de kopior vi har av den recensionen rent fysiskt är yngre än fåtalet texter och papyrusar som uppvisar den “alexandrinska” varianten. De skulle alltså genom detta ha varit utsatta för större risker och felkällor genom avskriftsfel. Sedan lägger man till argument om, att den ena eller andra läsningen av olika skäl skulle vara ursprungligare än en förment tillrättalagd bysantinsk version.

Det är ett väldigt intressant ämne, tycker jag själv. Däremot saknar jag tyvärr i dagsläget expertkunskapen för att kunna bidra med något av substans till diskussionen. Jag kan visserligen en del om de huvudsakliga texttraditionerna och läsarterna, liksom de riktigt “tunga” skriftkällorna (Codici Vaticanus, Alexandrinus, Sinaiticus och några till), men ytterst litet om de mindre berömda handskrifterna och minusklerna. I den mån jag studerat textkritik, har det vanligen varit Gamla testamentets text.

Merparten av textkritiker ogillar den bysantinska manuskripttraditionen eftersom då kan man inte hävda lika lätt att Nya Testamentet är förvrängd typ i viktiga textavsnitt som Mark 16:9-20, Luk 23:34 och Joh 7:53-8:11.

Uppenbarligen har vissa kristna inga problem med detta med att ge “kristna svar” då man ska försvara bibeln utifrån en korrupt alexandrinskt text som innehåller 3000 problem och mer.

Du har rätt i en hel del av det du säger, även om jag väl inte ser riktigt så svartvitt på saken. Själv ansluter jag mig, ifall det inte framgick, rent principiellt till Textus Receptus-traditionens bysantinska manuskript, även om där väl finns ett och annat frågetecken. Men som sagt, tyvärr kan jag inte i nuläget bidra med så mycket detaljer på ämnet.

robbster - 26 Mars 2011 11:07 -

Merparten av textkritiker ogillar den bysantinska manuskripttraditionen eftersom då kan man inte hävda lika lätt att Nya Testamentet är förvrängd typ i viktiga textavsnitt som Mark 16:9-20, Luk 23:34 och Joh 7:53-8:11.

Det behöver komma till allmän kännedom också i denna tråd att robbster tillhör den där lilla högljudda extremistiska gruppen som dyrkar Textus Receptus. De kan nästan beskrivas som en sekt.

Och vad jag sagt förut förtjänar att upprepas också här: kanske 99% av världens bibelöversättare/exegeter är överens om att den texttradition som kallas Textus Receptus är korrupt och otillförlitlig i många stycken.

Ragnar - 01 April 2011 08:39 -

robbster - 26 Mars 2011 11:07 -

Merparten av textkritiker ogillar den bysantinska manuskripttraditionen eftersom då kan man inte hävda lika lätt att Nya Testamentet är förvrängd typ i viktiga textavsnitt som Mark 16:9-20, Luk 23:34 och Joh 7:53-8:11.

Det behöver komma till allmän kännedom också i denna tråd att robbster tillhör den där lilla högljudda extremistiska gruppen som dyrkar Textus Receptus. De kan nästan beskrivas som en sekt.

Och vad jag sagt förut förtjänar att upprepas också här: kanske 99% av världens bibelöversättare/exegeter är överens om att den texttradition som kallas Textus Receptus är korrupt och otillförlitlig i många stycken.

 

Som sagt fortsätt att undvika ämnena i trådar som “Jesus och geografi” och denna där du endast klarar av att kommentera vi som följer Textus Receptus är extremister.

I själva verket är det mycket jobbigt för dig att sanningen kring textkritiken om Nya Testamentet (att fler och fler får lära känna sanningen kring detta) samt att anhängare av Textus Receptus har argumenteten på sin sida, som i detta inlägg med citat av tidiga fäder eller martyrer.

Om man bedömer mina trådar eller inlägg med dina så inser nog dem flesta objektiva debattörer i detta forum att våran nivå är helt olika beroende på att du bara kan “attackera” mig personligt i detta fall, istället för att svara i sak om jag inte har koll på vad jag skriver.

Bäste robbster, jag har ingenting emot dig som person. Däremot är jag motståndare till uppfattningen att TR skulle utgöra grundtext till NT, och jag är starkt kritisk till människor som driver kampanjer för TR och försöker få det att framstå som att TR på något sätt skulle vara det enda rätta.

Jag har läst textkritik. Och jag vet argumenten från er. Om man inte har studerat textkritik och därmed är okunnig om denna vetenskap då vet jag också att man kan bli mycket lätta byten för er speciella lära. Och tyvärr råkar det vara så att särskilt för hängivna kristna (med ingen eller svag kunskap i ämnet), så har er lära en mycket lockande och förrädisk attraktionskraft.

I denna fråga liksom i en del andra frågor i detta forum, så avstår jag från djupare diskussion helt enkelt för att jag inte har tid och ämnet är alltför omfattande och komplext och det skulle riskera bli en mycket lång tråd om jag valde att på allvar gå in i den och börja bomba sönder era chimära ställningar.

Men för den som önskar en grundläggande kunskap om denna vetenskap (och som även behandlar TR) så vill jag hänvisa till ett standardverk, Bruce M. Metzgers “The Text Of The New Testament.”

Bruce Metzger uttalar sig inte mindre kategoriskt. I sitt kapitel i boken “The History of NT Textual Criticism,” sidan 38, har Metzger en artikel: “The Lucianic recension of the Greek Bible.” Här listar han upp sju exempel på papyrusstöd för bysantinska läsvariationer och anför i en fotnot ytterligare sexton typiska bysantinska läsvariationer funna i p66. Mot slutet av sin artikel gör Metzger följande framställning:

“Under de senaste tio åren har det kommit i ljuset åtskilliga papyrus som går i riktning mot att öka vårt obehag över Horts ovilja mot att erkänna möjligheten för att en gammal läsvariation kan ha blivit bevarad i den antiokiska texten, även om den inte finns i någon av de stora majusklerna. Efter att Chester Beatty-papyrerna har blivit upptäckta (speciellt p45 och p46) och likaså Bodmer-papyrus II (P66), föreligger bevis för att den senare bysantinska texten bevarar en läsvariation som kan dateras till det andra eller tredje århundradet, och som det inte hade varit något annat tidigt vittne för. Några få exempel utvalda från ett stort antal, vill tjäna till att illustrera denna ändrade situation i den textmässiga värderingen av det Nya Testamentet.”

Efter att ha givit de exempel som är nämnda om ovan, fortsätter han:

“Även om denna listan kunde blivit vidgad, har nog med exempel blivit citerade för att visa att några av rötterna till den antiokiska texten går tillbaka till en mycket tidig tidpunkt, och föregår Lucian med åtskilliga generationer. Av detta följer naturligtvis inte att Textus Receptus skulle bli rehabiliterat en bloc, inte ens att den antiokiska texten nödvändigtvis är originaltexten i de exempel som är nämnt. Men den slutsats som kan dras från sådana bevis, är att den allmänna negligeringen av de antiokiska läsvariationerna som har varit så vanlig bland många textkritiker, är helt otillåten.” (Så långt Metzger).

Från: Vad har hänt med Bibeln?

av Thoralf Gilbrant

Chester Beatty-papyrerna har du väl inte missat? .

robbster - 02 April 2011 10:24 -

Chester Beatty-papyrerna har du väl inte missat? .

Jag väljer att kort svara på den enda mening du själv formulerat.

Varför skulle jag ha något emot dessa betydelsefulla textvittnen som upptäcktes på 1930 talet och som sen relativt snabbt blev inkorporerade i Nestles textapparat (i not men också som grund för reviderad text) och som alltså sen länge utgjort en bas för alla NT-översättare?

För du försöker väl inte påskina att dessa textvittnen ger oreserverat stöd för TR?

Så är det inte alls.

Ragnar - 02 April 2011 11:21 -

robbster - 02 April 2011 10:24 -

Chester Beatty-papyrerna har du väl inte missat? .

Jag väljer att kort svara på den enda mening du själv formulerat.

Varför skulle jag ha något emot dessa betydelsefulla textvittnen som upptäcktes på 1930 talet och som sen relativt snabbt blev inkorporerade i Nestles textapparat (i not men också som grund för reviderad text) och som alltså sen länge utgjort en bas för alla NT-översättare?

För du försöker väl inte påskina att dessa textvittnen ger oreserverat stöd för TR?

Så är det inte alls.

 

Det stämmer inte enligt detta, citat: “Harry Sturz discusses these “distinctively Byzantine” readings in his book, The Byzantine Text-Type and New Testament Textual Criticism. First, he writes, “Although the reasoning of Westcott and Hort seemed sound at the time they wrote, discoveries since then have undermined the confident appraisal that characteristically Syrian [Byzantine] readings are necessarily late” (p.55).

The most important of these discoveries was several Egyptian papyri. Sturz lists “150 distinctively Byzantine readings” found in these papyri. Included in his list are papyri numbers 13, 45, 46, 47, 49, 59, 66, 72, 74, and 75 (pp.61, 145-159).

Green states the importance of these discoveries, “For example, the Chester Beatty Papyri [P45,46,47] contained sixty-five readings which had been ejected from the Bible by the critics. And Papyrus Bodmer II [P66], of the second century, actually was found to contain thirteen percent of all the so called late readings of the critic despised Majority Text” (Interlinear, p.xi).

Sturz brings up another very important point about these papyri, “They attest the early existence of readings in the Eastern part of the Roman empire in which the Byzantine and the properly (i.e. geographically) Western witnesses agree and at the same time are opposed by the Alexandrian” (p.70).

In other words, some early “Western” texts agree with the Byzantine tradition where it differs from the Alexandrian. Sturz lists 170 of these types of readings (pp.160-174).

Detta i en granskning av The Majority Text vs The Critical Text. Ska kolla upp det andra du skrev om dock lite senare.

robbster, mitt råd är att du tar en längre tids timeout. Sedan kan du komma tillbaks och diskutera om det fortfarande känns angeläget - men isf med egna ord.

Ragnar - 01 April 2011 08:39 -

robbster - 26 Mars 2011 11:07 -

Merparten av textkritiker ogillar den bysantinska manuskripttraditionen eftersom då kan man inte hävda lika lätt att Nya Testamentet är förvrängd typ i viktiga textavsnitt som Mark 16:9-20, Luk 23:34 och Joh 7:53-8:11.

Det behöver komma till allmän kännedom också i denna tråd att robbster tillhör den där lilla högljudda extremistiska gruppen som dyrkar Textus Receptus. De kan nästan beskrivas som en sekt.

Och vad jag sagt förut förtjänar att upprepas också här: kanske 99% av världens bibelöversättare/exegeter är överens om att den texttradition som kallas Textus Receptus är korrupt och otillförlitlig i många stycken.

 

Att bara hänvisa till att en majoritet tycker något övertygar väl inte, Ragnar? Den stora majoriteten av denna tids Bibel-kritiker utkolporterar ju även sådana idéer som t. ex. att pastoralbreven och 2. Petrusbrevet är rena förfalskningar som på orätta grunder fått sin plats i kanon. Och som medarbetare till just verket som du här i tråden rekommenderar står ju Bart Ehrman, välkänd fiende till Kristi kors, som bland mycket annat konstigt menar att heretikern Marcions kanon var närmare den “riktiga” än den som användes av hans “proto-ortodoxa” motståndare. Är det på dessa textkritikers liberalteologiskt färgade åsikter som du grundar din uppfattning i frågan?

Ursäkta om jag går till väl hårt angrepp—Jag blev bara så förvånad över att höra detta från dig av alla människor. Utifrån vad jag tidigare läst av dina inlägg här på forumet så kom det alldeles som en överraskning för mig.

Inte för att jag känner igen mig själv i den beskrivning av “extremistiska” Textus Receptus-anhängare som du ger, men nog är jag mer kritisk mot självutnämnda “eminent scholars” som Ehrman och Metzger än så.

Zedekiah - 03 April 2011 11:07 -

Att bara hänvisa till att en majoritet tycker något övertygar väl inte, Ragnar? Den stora majoriteten av denna tids Bibel-kritiker utkolporterar ju även sådana idéer som t. ex. att pastoralbreven och 2. Petrusbrevet är rena förfalskningar som på orätta grunder fått sin plats i kanon. Och som medarbetare till just verket som du här i tråden rekommenderar står ju Bart Ehrman, välkänd fiende till Kristi kors, som bland mycket annat konstigt menar att heretikern Marcions kanon var närmare den “riktiga” än den som användes av hans “proto-ortodoxa” motståndare. Är det på dessa textkritikers liberalteologiskt färgade åsikter som du grundar din uppfattning i frågan?

Bäste Zedekiah, var inte orolig. Jag tar starkt avstånd från varje liberalteolog, bibelkritiker och varje heretiker som Marcion.

Men jag vill gärna slå hål på en fördömd myt. Dvs den djävulskt inspirerade myten att den vetenskap som kallas textkritik är förgiftad och styrd av irrlärare och gudsförnekare och annat pack.

Så är det inte! Textkritiken (i motsats till bibelkritiken) är från Gud och Guds församling är ansvariga att väl förvalta den.

Jag vill hävda att en överväldigande majoritet av dagens evangelikala exegeter/översättare också tar avstånd från TR och utgår med respekt från den internationellt erkända och stadfästa grundtext som finns tillgänglig. Och man gör det utifrån sakskäl och välgrundad och stabil fakta.

Textkritik är nämligen inte en vetenskap som några heretiker plötsligt har kommit på. Textkritik är en ovärderlig och avgörande vetenskap som tillämpas utifrån särskilda principer som är väl utarbetade och erkända. Det är en vetenskap som tillämpas inte bara på bibelns heliga skrifter utan också på andra antika och gamla texter.

Att det sen råkar finnas en del människor med för oss främmande bibelsyn som sysslar med textkritik är en helt annan sak. Men vi kan jämföra med t.ex. att det finns liberala och även otroende professorer och lärare som undervisar i t.ex bibelns grundspråk, men det betyder ju inte att vi kristna därför måste ta avstånd från sådana viktiga studier, eller hur? Man måste kunna skilja på sak och person.

Men tyvärr så känner jag till att den där sekten som dyrkar TR gärna vill lura godtrogna kristna genom att säga att eftersom vissa av pionjärerna inom biblisk textkritik var “liberala” så är det i sig nog för att ta avstånd också från textkritikens sakligt grundade framsteg och landvinningar. Man vill alltså hemskt gärna kasta ut det heliga och rena barnet tillsammans med det smutsiga badvattnet.

Det råder en hel del villervalla och oreda i huvudet på en del kristna när det gäller textkritik - och det har TR-sekten störst ansvar för - och jag skulle gärna i framtiden om tid ges försöka råda bot på en del av detta. Men jag har inte tid med det nu.

Ragnar - 03 April 2011 12:19 -

Bäste Zedekiah, var inte orolig. Jag tar starkt avstånd från varje liberalteolog, bibelkritiker och varje heretiker som Marcion.

Skönt för öronen att höra!

Men jag vill gärna slå hål på en fördömd myt. Dvs den djävulskt inspirerade myten att den vetenskap som kallas textkritik är förgiftad och styrd av irrlärare och gudsförnekare och annat pack.

Så är det inte! Textkritiken (i motsats till bibelkritiken) är från Gud och Guds församling är ansvariga att väl förvalta den.

Textkritiken (den s. k. lägre kritiken) räknas väl som en del av Bibel-kritiken (med källkritik, formkritik med mera) mer allmänt? Och vad jag förstår det så finns det inte obetydliga kontaktpunkter mellan densamma och de historisk-kritiska metoderna, till exempel genom vilka sammanhang man tar hänsyn till när man skall välja mellan läsarter; en antiteist som Ehrman skulle väl t. ex. ha andra motiv för att föredra ett manuskripts läsning än vad du och jag skulle ha, kan jag misstänka. Så jag skulle väl inte säga att de står i ett sådant direkt motsatsförhållande till varandra. Även om det naturligtvis är stora skillnader i mål och metod mellan dem.

Textkritik är nämligen inte en vetenskap som några heretiker plötsligt har kommit på. Textkritik är en ovärderlig och avgörande vetenskap som tillämpas utifrån särskilda principer som är väl utarbetade och erkända. Det är en vetenskap som tillämpas inte bara på bibelns heliga skrifter utan också på andra antika och gamla texter.

Du har förstås alldeles rätt. Jag underkänner inte textkritiken som sådan som ett medel för att hitta bästa möjliga (=ursprungligaste) version av Bibel-texten. Rätt använda är dess metoder, som du så riktigt säger, mycket värdefulla för oss.

Men det betyder ju inte att jag av nödvändighet accepterar alla slutsatser som textkritiker kommer med, även om dessa då anses vara allmänt erkända inom deras fält. Det handlar ju trots allt om ett ganska stort mått subjektivt tyckande, när man skall jämföra läsarter och bedöma deras sannolikhet efter ålder, sammanhang och så vidare. Där måste man sätta sig in i sakerna noga och bedöma från fall till fall vad som verkar riktigt. På så vis kan jag hålla med om åtminstone en del av de tekniska argument som TR-anhängarna framför, och jag är vidare starkt skeptisk mot den “minimalistiska” inställning till texten som åtminstone vissa kritiker verkar hålla sig med.

(Däremot är jag dock än starkare skeptisk till dem som av olika anledningar påstår att den eller den handskriften, t. ex. Erasmus’ text, i och för sig själv skulle vara gudomligt inspirerad, eller än värre, att just t. ex. KJV-översättningen skulle vara det. Detta av orsaker som torde stå högst uppenbara.)

Men tyvärr så känner jag till att den där sekten som dyrkar TR gärna vill lura godtrogna kristna genom att säga att eftersom vissa av pionjärerna inom biblisk textkritik var “liberala” så är det i sig nog för att ta avstånd också från textkritikens sakligt grundade framsteg och landvinningar. Man vill alltså hemskt gärna kasta ut det heliga och rena barnet tillsammans med det smutsiga badvattnet.

Det råder en hel del villervalla och oreda i huvudet på en del kristna när det gäller textkritik - och det har TR-sekten störst ansvar för - och jag skulle gärna i framtiden om tid ges försöka råda bot på en del av detta. Men jag har inte tid med det nu.

Menar du mig så tror jag att inte heller du behöver oroa dig för min skull—i alla fall inte i detta avseende. Och visst finns det en hel del folk med underliga och/eller illa underbyggda åsikter i dessa frågor även bland de ärligt troende. Som jag sade så bör man inte förkasta hela textkritiken som sådan—Vilket väl inte heller var vad robbster förespråkade?—men däremot så bör man betrakta även denna vetenskaps rön genom kritiskt värderande glasögon och inte acceptera de resultat som råkar vara populärast för stunden rakt av bara för den sakens skull.