Det finns ingen “fri vilja” när det kommer till frälsningen. Det trodde jag de flesta teologiskt medvetna visste.
Hela Bibeln börjar med en förklaring om den fria viljans betydelse. Snacka om teologiskt ologisk & oinsatt!
M:Att man skulle vara förutbestämt förlorad bara för att man idag kallar sig ateist, känns väldigt främmande utifrån den kristna Guden.
R:Gör det? Varför det? För mig känns det tvärtom. Om man medvetet och med vilja kallar sig ateist, så betyder det att man offentligt och med berått mod förnekar Guds existens. Det är för mig ett tydligt tecken på förhärdelse. Det är lätt för mig att förstå att sådana människor av Gud har blivit ställda långt fram på den breda vägen och överlämnade åt sina synder.
Så en ateist kan inte omvända sig & bli frälst?
M:Är allt missionsarbete helt bortkastat då, om det redan är förutbestämt? Du hör kanske hur konstigt det låter…
R:För kristna svenska öron låter det säkert konstigt. Men å andra sidan, vad i Den Kristna Tron låter inte konstigt? Hur som helst, har du nångång hört en calvinist förneka vikten av mission/evangelisation? Din fråga avslöjar att du helt enkelt inte har tillräcklig kunskap i ämnet.
Hur kan en calvinist se någon poäng i mission/evangelisation om allt redan är förutbestämt? Det låter mer som en extrem from av teologisk determinism som inte är förenlig med kristendomens lära om den fria viljans betydelse. Du får nog läsa din Bibel 
Du har missuppfattat berättelsen och vantolkat den. Det är INTE “den som gjort bort sig fullständigt” som “ändå” blir förlåten. Vad är det för dumheter? Det är den som kommer till besinning, som ser sin synd, och sedan omvänder sig från sin synd och bekänner sin synd inför fadern, som blir förlåten.
Jo, den som har gjort bort sig fullständigt blir förlåten om man ber om det. Vem har sagt att inte de mest inbitna ateister kan omvända sig & få nåd? De är de som verkligen vet hur himmelriket fungerar, alltså de som inte förtjänar en förlåtelse man ändå får det från sin Far. Det är vad Jesus själv lär ut!! Sen blir man givetvis inte förlåten per automatik, men åter igen - varför skulle inte en inbiten ateist kunna omvända sig utan vara förutbestämt förlorad, som du verkar förutspråka?
Och den möjligheten står även öppen för varje medveten och öppet bekännande ateist (även om jag menar att de flesta av dem redan befinner sig långt in på helvetets breda väg).
Hur kan den möjligheten stå öppen för alla om Gud från början bestämt vem som kommer var? Ditt resonemang känns mer & mer ologiskt & förvirrat…
Personligen tror jag att du, den dag vi står inför Gud, kommer förundras över Hans gränslösa kärlek & nåd, även över människor som “kyrkan” räknat bort. Livet & dess val har självklart betydelse & är av största vikt, men vi ska aldrig underskatta Guds kärlek till varje enskild människa!! Och att alla människor har en chans att vända om till Gud, utan någon förutbestämd dom över sig.
