Anders, Björn och Mats,

Ni önskar en alternativ metafysisk utgångspunkt för det vetenskapliga sökandet. Jag tycker det kan vara intressant att diskutera hur ett sådant alternativ skulle kunna se ut, även om jag kommer att förhålla mig kritisk, och jag hoppas att Joeb, abergdahl, Nils G m. fl. hakar på. Om jag inte missförstått så har Björn ödmjukt backat till att använda beteckningen “ID-hypotesen” istället för “ID-teorin”. Vi kan väl försöka vara lite tillmötesgående i gengäld?

Björn föreslår ett så kallat agent-paradigm som alternativ till metodologisk naturalism, något som Anders och Mats antagligen skriver under på. Mats förordar:

“...en sorts pragmatisk naturalism där man i första hand söker naturliga förklaringar, men inte principiellt utesluter andra typer av förklaringar, t.ex. agent-förklaringar”. #186

Alla tre tycks mena att metodologisk naturalism i själva verket är förtäckt metafysisk naturalism, det vill säga ett argument för att ingenting annat skulle kunna finnas än sådant som vi direkt eller indirekt har tillgång till:

“Den metodologiska naturalismen blir ett filosofiskt alibi för att bedriva metafysiskt naturalistisk vetenskap utan att behöva säga det rent ut”, skriver Björn i inlägg #185.

______

När det gäller kristen tro, som givetvis ligger i fokus, så har vi dels den särskilda uppenbarelsen, med mirakulösa ingripanden. Sådant lägger vi för tillfället åt sidan och koncentrerar oss på den allmänna uppenbarelsen, där guden sägs kunna spåras i naturen sådan som den normalt sett fungerar.

Vad skulle ett agent-paradigm med kristna förtecken då kunna innebära? Jag kan till att börja med urskilja tre olika varianter av gudsingripanden. Guden ingriper innan, emellan eller bakom naturliga processer. Tills vidare avvaktar jag med att komma med invändningar:

Om Gud inte upprätthöll skapelsen skulle den kollapsa omedelbart. (Kommentatorsbåset/Mats Selander i debatt om Gud och moral #216)

Detta tolkar jag som om guden ingriper bakom naturliga processer. Joeb skriver i en annan tråd:

Möjligtvis kan vi fortfarande behöva honom för att förklara de första encelliga organismernas uppkomst—men har inte då denna allsmäktiga skapargud helt plötsligt fått väldigt lite att göra? (Tro och vetenskap/Är evolutionsteorin farlig? #4)

Detta tolkar jag som om guden ingriper emellan naturliga processer; för att starta vissa förlopp och i vissa kritiska skeden.

Många har argumenterat för att guden finjusterat naturkonstanter. Kan man tänka sig att gudens ingripande begränsats till enbart detta? Att guden enbart givit förutsättningar för naturliga processer, det vill säga ingripit innan?

Imatea - 17 Februari 2011 10:15 -

Björn,

Hoppas att diskussionen om agent-paradigmet löper vidare i den här tråden. Just nu vill jag bara tacksamt notera att du börjat använda begreppen evolutionsteori samt ID-hypotes parallellt. Det känns som ett betydande tillmötesgående att du med ordvalet ID-hypotes inte föregriper vad ID-projektet syftar till att uppnå. 

Och nej, jag förkastar inte evolutionsteorin helt, eftersom den är en oerhört omfattande och sammansatt teori. #184

Jag är personligen övertygad om att en ID-hypotes måste bygga på ett metafysiskt ”agentparadigm”. #185

Hej Imatea!
Jag ser att du skrivit ett till inlägg, och vill fundera lite mer innan jag svarar på det. Ett kort reflektion bara: Det ser ut som att du är intresserad av att diskutera “agentparadigmet” (eller rentav ett agentparadigm med kristna förtecken). Det kan jag tänka mig att göra, men är det inte bäst att göra det i en ny tråd? Då går vi ju in i en vetenskapsfilosofisk/metafysisk(/teologisk?) diskussion…

Så till ovanstående inlägg från dig. Ja, jag har uttryckt mig försiktigt - även om terminologi kan vara viktig anser jag att själva innehållet i ett förslag är mycket intressantare än om det kallas hypotes eller teori. Jag vill bara påpeka, vilket jag tror du noterat, att det för mig är solklart att den gängse vetenskapliga beskrivningen av biosfärens uppkomst är precis lika paradigmberoende som ID-hypotesen (eller kreationismen, för den delen). Och jag anser att det som ger väsentliga delar av neodarwinistisk evolutionsteori trovärdighet är det bakomliggande naturalistiska paradigmet. Inte empirin. Inte vetenskapliga resonemang. Utan det enkla faktum att inom det paradigmet finns det inte så mycket alternativ.

Och det är minst lika intressant att diskutera!

Björn

Björn,

Jo, jag har givetvis också funderat över om inte “agentparadigmet” gör sig bäst i en ny tråd. Rubriken blir kanske inte helt rättvisande om vi fortsätter här, men det är många inlägg i denna tråd som bildar bakgrund och det vore synd att lämna dem bakom oss, kan jag tycka. Men visst, vill du initiera en ny tråd så kan du kanske börja med en sammanfattning? Jag har inget emot att fortsätta i denna tråd, men gör som du vill.

Imatea - 20 Februari 2011 07:10 -

Anders, Björn och Mats,

Ni önskar en alternativ metafysisk utgångspunkt för det vetenskapliga sökandet. Jag tycker det kan vara intressant att diskutera hur ett sådant alternativ skulle kunna se ut ...
Björn föreslår ett så kallat agent-paradigm som alternativ till metodologisk naturalism, något som Anders och Mats antagligen skriver under på. Mats förordar:

“...en sorts pragmatisk naturalism där man i första hand söker naturliga förklaringar, men inte principiellt utesluter andra typer av förklaringar, t.ex. agent-förklaringar”. #186

Alla tre tycks mena att metodologisk naturalism i själva verket är förtäckt metafysisk naturalism, det vill säga ett argument för att ingenting annat skulle kunna finnas än sådant som vi direkt eller indirekt har tillgång till ...

Jag tror jag startar en ny tråd om detta.

Apropå metodologisk naturalism vill jag bara påpeka: jag kanske i teorin kan tänka mig en metodologisk naturalism som innebär: naturvetenskapen kan enbart syssla med materiella förklaringar men det innebär en begränsning för naturvetenskapen, inte en begränsning av möjliga förklaringar. Den rätta förklaringen på vissa frågor som ställs inom naturvetenskapen kan vara något som naturvetenskapen inte kommer åt.

En sådan metodologisk naturalism är inte metafysisk naturalism. Verkligheten visar att den är svår (nästan omöjlig?) att upprätthålla! Dessutom: om naturvetenskapen inte KAN förklara till exempel uppkomsten av den första levande cellen, när och hur kommer man fram till detta? Hur avgör man en sådan fråga? Den metodologiska naturalismen är inte ägnad att underlätta sådant.

Men vidare diskussioner om vetenskapsfilosofiska spörsmål kan vi väl ta på tråden jag startar.

Jag vill också påpeka - och det hör till den här tråden - att även om agentparadigmet är en metafysisk utgångspunkt, så är ID-hypotesen som jag har förstått den en vetenskaplig hypotes inom detta paradigm. De föreslagna kriterierna går att undersöka empiriskt inom olika områden, och inom vissa av dessa områden vet vi av erfarenhet att den bakomliggande orsaken är medveten design.

Björn

För andras och min egen skull kommer här en länk till den nya tråden
http://www.credoakademin.nu/index.php/forums/viewthread/1194/
Agentparadigmet och andra vetenskapsfilosofiska utgångspunkter

Gunnar