oasis - 22 Juli 2010 02:09 -
Om nu gud skapade universum för c:a 13 miljarder år sedan. Vad fanns för orsak att att skapa människor för c:a 6000 år sedan? Universum klarar sig utan människor. Varför tror religiösa att
människan är så betydelsefull i universum att en eventuell gud i detta sammanhang skulle bry sig om enskilda människors böner mm?
Fel, Gud skapade universum för ungefär 6000 år sen. Lätt att räkna ut. Universum blev skapat för människans skull och människan blev skapad för att ha en relation med Gud och för att råda över djuren (Till PETAs stora förskräckelse).
Till din sista fråga: Jag vet inte, kanske för att han älskar oss?
Joeb - 22 Juli 2010 03:01 -
Väldigt intressanta frågeställningar. Och varför är detta vårt universum så gränslöst stort och ogästvänligt? Fyllt av himlakroppar och rymd där det skulle vara fullständigt omöjligt för liv att uppstå eller överleva.
Det är precis som med alla exempel på ointelligent design. Om det verkligen finns en skapare som har designat hela vårt universum så är han gränslöst irrationell.
Det är så ogästvänligt för att det behöver bara finnas en plats med liv, nämligen Jorden. Och de himlakroppar som är ogästvänliga skapades för att visa på guds makt och för att väcka förundran hos människor.
Och nej, det finns inget exempel på dålig design. Design är av nödvändighet intelligent.
Och ja, Gud är verkligen irrationell, då han skapat ett universum som är strukturerat och ordnat och har de exakta värdena på naturlagarna som krävs för att liv ens ska kunna vara möjligt. Och det är ju säkert irrationellt att han skapat universum så att det kan undersökas rationellt. :/
Några bibelverser (bara för att det är kul att hänvisa till bibeln i debatter)
Rom 1:18 Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
Rom 1:19 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem.
Rom 1:20 Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
Rom 1:21 Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.
Rom 1:22 De påstod att de var visa, men de blev dårar.
Psa 19:1 För sångmästaren, en psalm av David. (19:2) Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.
Psa 19:2 (19:3) Den ena dagen talar om det för den andra, den ena natten kungör det för den andra,
Psa 19:3 (19:4) utan tal och utan ord, deras röst hörs inte.
Psa 19:4 (19:5) De når ut över hela jorden, deras ord når till världens ände. Åt solen har han gjort en hydda i dem,
Psa 19:5 (19:6) den är som en brudgum som går ut ur sin kammare, den gläder sig som en hjälte att löpa sin bana.
Psa 19:6 (19:7) Den går upp vid himlens ena ände och går sin kretsgång till den andra. Ingenting undgår dess hetta.
Det där om solen tog jag med bara för att ni ska kunna säga: Men Bibeln ger ju inte ens en korrekt beskrivning av verkligheten!
Och jag ler…:c)
Job 12:6 Våldsverkarnas tält åtnjuter frid, de som trotsar Gud har trygghet, de som har sin gud i sin hand.
Job 12:7 Men fråga boskapen, den skall undervisa dig, fåglarna under himlen, de skall ge dig svar,
Job 12:8 tala till jorden, den skall undervisa dig, fiskarna i havet skall ge dig besked.
Job 12:9 Vem av dessa känner inte till att det är HERRENS hand som har gjort det?
Job 12:10 I hans hand är allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
Job 12:11 Skall inte örat pröva orden, liksom munnen prövar matens smak?
Job 12:12 Vishet hör de gamla till, förstånd dem som har levat länge.
Job 12:13 Hos Gud finns vishet och makt, hos honom finns råd och förstånd.
Job 12:14 Se, han river ner och ingen kan bygga upp, han låser in och ingen kan öppna.
Job 12:15 Se, han håller vattnen tillbaka och de torkar ut, han släpper dem lösa och de ödelägger landet.
Job 12:16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och den som förvillar tillhör honom.
Job 26:7 Han spänner ut himlen i norr över det tomma, han hänger upp jorden på intet.
Job 26:8 Han samlar upp vatten i sina moln, och skyarna brister inte under bördan.
Job 26:9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han höljer den med sina skyar.
Job 26:10 En välvd horisont har han satt över vattnen, där ljuset gränsar mot mörkret.
Job 26:11 Himlens pelare skälver, de häpnar över hans bestraffningar.
Job 26:12 Med sin kraft stillar han havet, genom sitt förstånd krossar han Rahab.
Job 26:13 Han andas och himlen blir klar. Hans hand genomborrar den snabba ormen.
Job 26:14 Se, detta är endast utkanterna av hans verk, en svag viskning är allt vi hör om honom. Hans dånande kraft, vem kan förstå den?
Job 28:24 Ty han skådar till jordens ändar, han ser allting under himlen.
Job 28:25 När han mätte upp vindens vikt och vägde vattnen efter mått,
Job 28:26 när han gjorde en lag för regnet och en väg för åskans blixt,
Job 28:27 då såg han henne och uppenbarade henne, han lät henne stå fram och utforskade henne.
Job 28:28 Och till människorna sade han: “Se, Herrens fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd.”
Job 38:28 Har regnet någon fader, och vem födde daggens droppar?
Job 38:29 Från vilket sköte kom isen ut, och vem födde himlens rimfrost?
Job 38:30 Vattnet blir hårt som sten, djupets yta fryser till is.
Job 38:31 Kan du binda ihop Sjustjärnornas knippe eller lossa Orions band?
Job 38:32 Kan du på rätt tid föra fram himlens tecken och leda Björninnan och hennes ungar?
Job 38:33 Förstår du himlens lagar, ordnar du dess välde över jorden?
Job 38:34 Kan du höja din röst till molnen och få vattenflöden att övertäcka dig?
Job 38:35 Kan du befalla blixtarna, så att de går ut och säger till dig: “Här är vi”?
Job 38:36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Job 38:37 Vem har vishet att räkna skyarna? Och vem häller ut himlens vattenläglar
Job 38:38 när myllan är hård och fast och jordkokorna klibbat samman?
Bara för att nu få igång en riktigt intensiv debatt.