För det tredje innebär det att definitionen på “löfte” vidgas till oigenkänlighet. Ett löfte måste avges medvetet för att vara ett löfte. Det är en otroligt märklig syn på “löfte” att man genom sin handling kan avge ett löfte utan att ens vara medveten om att man avgivit ett! ... Det du alltså kallar “löfte” ligger flera mil från det vi andra menar med ordet “löfte”.
Här har jag nog varit otydlig eftersom jag ser att du krånglar till det hela väldeliga. Jag menar att något muntligt löfte inte behövs för att ett äktenskap ska vara för handen. Det är det grundläggande. Förstår man det så är det egentligen nog. Därefter försökte jag säga att när Skriften säger ”hålla sig till sin hustru” så innebär detta bud i praktiken ett slags ordlöst bejakande löfte till detta Skriftens ord. Och eftersom båda har som intention att lyda Guds Ord och hålla sig till varandra så blir muntliga löften överflödiga. Se detta som ett enkelt försök till förklaring till varför Gud inte någonstans i Skriften kräver det som så många i vår tid kräver, dvs offentlig muntlig löftesgivning. (Men åter igen, det är inte fel att ge varandra löften, jag säger bara att det inte är nödvändigt inför Gud.)
För det fjärde innebär det att personer som gift sig men som ännu inte flyttat ihop, enligt dig inte är gifta. Inte heller de par som flyttar in i svärföräldrarnas hus, eller som lever i storfamilj tillsammans med någon av föräldrarna. Detta skulle innebära att väldigt många afrikaner som lever i tajta bygemenskaper aldrig är gifta (de flyttar ju inte ut från föräldrarna). Nej det här blir att lägga tyngdpunkten på fel ställe. Boendeform kan knappast vara äktenskapskonstituerande.
Nej Mats, nu drar du lite smålöjligt absurda slutsatser. De direktiv som ges i 1 Mos ska ses som allmängiltiga och det är dessutom inte själva ”boendeformen” som där poängteras, utan detta att inte längre vara bunden vid ett specifikt förhållande (son/dotter - föräldrar) utan vid ett nytt och annorlunda (man-hustru). Och givetvis är detta nya förhållande ett faktum även under andra boendeformer än just eget privat boende.
Jag tror inte Guds ord om äktenskapet i 1 Mosebok var till för att forumlera en uttömmande och heltäckande definition av vad äktenskapet är. Det är själva avsikten med äktenskapet som Gud slår fast nämligen att bilda en ny enhet, en ny familj. Att detta sedan inkluderar ett frivilligt, medvetet och offentligt förbundsingående är så självklart att det inte behöver sägas.
Jag kan säga precis detsamma själv. Jag har ingen invändning (även om jag förmodar att du [i motsats till mig] med ”offentligt” menar att det måste ske inför folk t.ex. i kyrkan eller stadshuset).
.... eller har jag missat något?
Ja, jag tror du fortfarande har missat en del. Men skulden till det är mest min. Sen är det så att vi kristna i detta är så låsta i sinnet, vi är liksom hjärntvättade från barnsben att äktenskap innebär alla de seder/traditioner och dylikt som vi har klistrat fast på äktenskapet så att vi inte längre förmår se bakom allt detta tingeltangel och se vad äktenskapet i all sin nakenhet egentligen är. Jag har bara hittills gjort slarvigt trevande försök att berätta lite av vad mitt hjärta flödar över av. Ställ gärna frågor så ska jag i mån av tid svara och försöka bättre klargöra hur jag ser på saken, för det här är en sån sak som kan ta tid innan man äntligen får den där aha upplevelsen.
Och nu har jag till sist en fråga till dig Mats (och Stefan). Säg att du har kristna vänner som levt som ”sambo” (enligt min mening gifta i Guds ögon) i tio års tid. Sedan tänker de en dag att det vore väl vackert att också avge ett löfte till varandra om att leva tillsammans i lust och nöd. De letar upp nån förrättare och ger varandra det där löftet och fortsätter sedan att leva tillsammans precis så som de alltid har gjort. Betyder det enligt dig att de först nu, efter tio års samvaro, lever som gifta? Dvs att de har levt i orenhet och otukt i tio års tid för att nu äntligen leva i ett av Gud accepterat äktenskap? Bara för några ords skull? Och om du svarar Ja, kan du ge mig något uttryckligt stöd för det från Bibeln?
