Moridin,
Med fissionsrelaterade teknologier så menar jag inte radioaktivt sönderfall, det är inte en teknologi. Jag menar kärnkraftverk och kärnvapen som du rakt upp och ner sa baseras på kunskap om kvantfysik. Jag kände inte till det men jag tackar för att du informerar om min okunskap…

Och jag kan förstås inte försvara mig mot något av det du säger. Det är en omöjlighet.

Nils,
Absolut sanning man kan vara säker på finns bara i den omedelbara upplevelsen. Allt annat tvivlar jag på men precis som dig så måste jag betrakta vissa saker som sanna bara för att kunna fungera. Du har ju också en massa övertygelser som ingen nånsin ifrågasätter eftersom du i din världsbild har tagit allt som finns i vår historiska världsbild och så har du tagit fasta på det som alla är överens om, materialismen alltså. Du kan leva med dina vardagssanningar utan att någon någonsin ifrågasätter det. Så enkelt är det helt enkelt inte för andra människor med en aning mer korrekta världsbilder..

Att vi inte är en Turingmaskin är en vardagssanning för mig. En del av grunden för min världsbild. Försöker jag dekonstruera det så kan jag inte heller tro på omvärlden.

Kan vi vara en kvantfysikdator? Ja, kanske. Det är en intressant fråga, men också en ganska meningslös fråga eftersom ingen riktigt är filosofiskt redo att förstå en sådan fråga.

tirian,
Jag vill helst tro att min världsbild är ganska tom. Jag har försökt dekonstruera så mycket jag kan av mina uppfattningar och de flesta av mina åsikter är mer inriktade på att förstå vad som är falskt än att förstå vad som är sant. Jag upplever mig vara i ett ingemansland mellan religion och materialism. Mitt sökande rör sig mot det religösa hållet och det beror på att all min respekt för materialisterna är borta. Det finns inget vettigt där. Men jag kommer nog aldrig tro på en religion. Det jag söker är inte mening eller lycka. Jag söker sanning, vad är sant om världen? Den frågan leder mig inte långt tror jag.

offroff, jag kan verkligen sympatisera med en människa vars världsbild är ganska tom.

Som den teist jag är, tror jag att första steget bort från den ateistiska lögnen leder till att man hamnar i mellanlandet mellan materialism och religion. Och detta steget är helt följdriktigt, utifrån att sanningen börjar gå upp för en individ.

offroff verkar ju vara ganska beläst inom området som diskuteras här (jag har personligen noll koll, förutom det lilla jag kan tillgodogöra mig här). Och jag har en positiv syn på sanningsfrågan - sanningen går att nå fram till.

Så kan inte offroff själv besvara sin inledande fråga kring fotosyntesen?
Och ur perspektivet teism kontra ateism. Är fotosyntesen en indikation på guds existens? Och om den är det så är problemet för offroff mycket mindre, kanske halverat. För då måste offroff välja en religiös livsåskådningom om offroff vill vara rationell, i alla fall utifrån offroffs kunskapsbasis.

Jag sitter här med en fotosyntesteori från 2003. Där sägs det att teorin är en upplysande demonstration över att fysikens lagar gäller i den levande biologin.. Så här med facit hand så vet vi att den teorin var inadekvat och felaktig. Man tänkte reduktionistiskt och inbillade sig helt enkelt att den teori man formulerade stämde. Man inte bara inbillade sig själv utan lurade också sin omgivning. Det finner jag mycket upprörande.

Men nu går vetenskapen framåt och jag hoppas att det på sikt leder till att man inte utgår från att det mest reduktionistiska synsättet alltid stämmer. I fotosyntesen kan man säga att en extremt liten holism gäller där flera molekyler är ihopkopplade till ett och samma system. Man kan alltså inte förstå fotosyntesen om man inte förstår att det finns en sådan kvantfysisk koppling mellan molekylerna.

Men jag tror inte att detta har med Guds existens att göra, förutom att ateister ofta är reduktionister medan teister förmodligen tänker mer holistiskt. Det finns väl en anledning till att det är så antar jag men jag har inte funderat så långt på det spåret.

Som jag förstod på offroffs resonemang så motsäger den nya fotosyntesteorin ett materialistiskt synsätt på universum.
Och att vi då måste tänka oss en icke-fysisk komponent av verkligheten.

Och då frågar jag: Vad för sorts verklighet skulle denna icke-fysiska kunna vara?

Och jag lägger gärna till en snabb följdfråga: Är inte teism den enda rimliga sortens icke-fysiska verklighet?

Jag förstår inte riktigt hur en vetenskaplig upptäckt skulle kunna påverka vetenskapen på något annat sätt än att stärka den? Det är väl ingen som sticker under stol med att vetenskapen inte har alla svar än, och det mesta man i vardagstal kallar för sanningar är egentligen det som för tillfället stämmer bäst överens med verkligheten. Om man kallar det för att ‘gissa’ eller ‘bara teorier’ så vet man nog inte riktigt vad man pratar om..

När det kommer en ny insikt så blir det den nya sanningen. Oftast så är det inte något jättesteg som gör att man måste förkasta hela den gamla ‘sanningen’, utan mer som en förlängning av den. Visst är det retligt att inte veta absolut vad som är sant, men det är det bästa vi kan göra, eller hur? Om alternativet är att sitta och filosofera ihop lösningar på komplexa problem genom att göra liknelser med alldagliga händelser och extrapolera därifrån så vet jag iaf vilken sida jag står på.

Dach,
Vem talar du till och vad menar du? Själv har jag rackat ner på diverse filosofiska positioner. Inget annat. Det verkar som att du tar det som ett påhopp på vetenskapen men så menar jag inte.

Ursäkta en okunnig, men…

Nu har jag läst de inledande artiklarna som offroff hänvisar till.

Jag hävdar inte att jag förstår kvantmekanikens revolutionerande destruktiva effekt på materialismen…

men kan man förstå offroffs syn på kvantmekanikens effekt som följande?:

Antag att man slår en tärning 50 miljarder gånger, och att det blir en 6:a varje gång.
Tärningens utslag är enligt etablerad vetenskap helt slumpmässiga. Men det blir ändå en 6:a varje gång.
Alltså måste det finnas en styrande kraft som påverkar de slumpmässiga utslagen varje gång, utan att för den sakens skulle upphäva slumpmässigheten.

Är det detta som, enligt offroff, är den ideologiska konsekvensen av en förutsägbar och regelbunden kvanthändelse? Så som den i den nya fotosyntesteorin?