{?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?}
Mats så tar du upp Plantingas argument på slutet.. starta gärna en ny tråd om hans lite taffliga försök till att angripa naturalismen.. har du läst han boken som han gett utt tillsammans med Dennet? Har du också läst Martin Hägglunds “Radical Atheism” som bland annat genom utgångspunkt i kontinental filosofi gör ateism till logiskt nödvändig. Heideggers verktygsliknelse spelar där en viss roll.. MAn som sagt det är nog andra trådar
Vänligen,
Anders B
Jag gör som Anders B föreslog och startar en ny tråd om Plantingas argument mot naturalismen. Innan Plantinga formulerade sitt argument kan ett snarlikt argument återfinnas hos C.S. Lewis (i tredje kapitlet i has bok “Miracles”). Det har kallats “The Argument from Reason”. Detta har vidareutvecklats av den kristen filosofen Victor Reppert som skrivit boken “C.S. Lewis dangeous idea”. I den här tråden tänkte jag att vi kunde diskutera detta argument (i dess olika varianter). Jag börjar med en uppställning av de varianter av argumentet som Reppert formulerat:
Argument 1:
1. Om naturalismen är sann så finns det inga fakta om vad någons tankar eller påståenden handlar om.
2. Men det finns fakta om vad någons tankar handlar om.
3. Alltså är naturalismen falsk
Argument 2.
1. Om naturalismen är sann så finns det inga tillstånd hos en person som kan vara sanna eller falska
2. Det finns tillstånd hos pesoner som är sanna eller falska
3. Alltså är naturalismen falsk
Argument 3.
1. Om naturalismen är sann kan ingen händelse orsaka en annan händelse i kraft av propositionellt innehåll
2. Men vissa händelser orsakar och orsakas på grund av propositionellt innehåll.
3. Därför är naturalismen falsk
Argument 4.
1. Om naturalismen är sann så är logiska lagar antingen icke-existerande eller icke-relevanta för hur vi formar våra uppfattningar
2. Men logiska lagar är relevanta för hur vi formar våra uppfattningar
3. Därför är naturalismen falsk
Argument 5.
1. Om naturalismen är sann så finns ingen singulär metafysisk enhet (själ) som accepterar ett arguments premisser, ser de logiska relationerna mellan premisserna och drar en logisk slutsats
2. Men det finns en singulär metafysisk enhet som accepterar premisser, ser logiska relationer och drar slutsatser.
3. Därför är naturalismen falsk.
Argument 6. (Plantingas argument men Repperts omformulering som kanske inte är exakt)
1. Om naturalismen är sann så bör vi förvänta oss att vår kunskapsförmåga inte är tillförlitlig när det gäller icke uppenbara (nonapparent) egenskaper i världen
2. Men vår kunskapsförmåga är tillförlitlig i sitt avslöjande av icke-uppenbara egenskaper i världen
3. Därför är naturalismen falsk.
Det blir mycket om vi ska diskutera alla sex argument på en gång. Så varför inte börja bakifrån med Plantingas argument. Jag kommer följa den här uppställningen och kalla premisserna utifrån vilket argument och vilken premiss det är. Det vill säga att 6:1 står för premiss 1 i det sjätte argumentet. På detta sätt slipper vi skriva ut premisserna hela tiden.
Så låt mig säga något om 6:1 och 6:2
6:1 tror jag är den avgörande premissen. Förnekar man 6:2 förnekar man viktiga intutioner och en stor del av vetenskapen. Det är ett högt pris att betala, särskilt för alla de naturalister som tror starkt på vetenskapens giltighet och rationalitet. Så det hänger på 6:1. Är då 6:1 sann?
Plantinga utvecklar argumentet i sin bok “Warrant and proper function” (kap 12). Låt mig försöka sammanfatta hans skäl till varför vi bör tro att 6:1 är sann.
Plantinga citerar Darwin (och detta har kommit att kallas “Darwins doubt”):
“the horrid doubt always arises whether the convictions of man’s mind, which has been developed from themind of the lowe animals, are of any value or at all trustworthy. Would any one trust in the convictions of a monkey’s mind, if there are any convictions in such a mind?” (Letter to William Graham)
Samma grundidé förs fram av Patricia Churchland:
“Boiled down to essentials, a nervous system enables the organism to succeed in the four F’s: feeding, fleeing, fightint and reproducing. The principle chore of nervous systems is to get the body parts where they should be in order that the organism may survive ... Improvements in sensorimotor control conver an evolutionary advantage: a fancier style of represening is advantageous so long as it is geared to the organism’s way of life and enhances the organism’s chances of survival [Churchlands emphasis]. Truth, whaever tht is, definitely takes the hindmost.” (Epistemology in the Age of Neuroscience” Journal of Philosophy 84 (Oct 1987): 548.
(“Hindmost” betyder “bakre, bakersta”.)
Tanken är helt enkelt den: Om en icke-styrd, delvis slumpmässig process, vars enda “filter” är överlevnad, ligger bakom alla levande organismer och deras förmågor, så betyder det att vår hjärna och våra sinnen (ögon, öron m.m.) också formats av denna process och därför inte är gjorda för kunskap (utan endast klarat av att överleva). Kanske någon invänder och säger att “sanning” och “kunskap” är bra för överlevnad. Ja det är sant. Men man måste göra skillnad mellan dessa påståenden:
(a) Kunskap & sanning gynnar överlevnad
(b) Överlevnad gynnar kunskap och sanning
(a) är sant men det är (b) som naturalistisk evolution hänger på. “Överlevnad” har ju gynnat organismer med ingen eller svag kognitiv förmåga, såsom bakterier och insekter. Eller ta däggdjur som grisar och möss. Hur mycket kunskap har de?
Repperts formulering har bakat in något jag inte sett att Plantinga har i sin formulering nämlingen “icke-uppenbara (nonapparent) egenskaper i världen. Jag tror Reppert gjort detta för att förstärka argumentet. Naturalisten kan säga att det är troligt att vi har sanna trosföreställningar om sådant som är uppenbart för oss som t.ex. att bananer är ätbara och att man måste fly från lejon om man vill överleva. När det gäller kunskap om sådana uppenbara, närliggande och direktavgörande (för vår överlevnad) fakta kanske det går att göra (b) trolig. Men om kunskapen inte har med vår direkta överlevnad att göra, som t.ex. mycken vetenskap, varför ska vi då lita på vår kunskapsförmåga? Den har ju definitivt inte formats för att vi ska förstå astrofysik, kvantfysik, molekylärbiologi, datavetenskap osv osv. Men då uppstår frågan - vad har vi då för rationell rätt att lita på vår kunskapsförmåga (på det sätt vi faktiskt gör) om vi samtidigt tror att den skapades av en process som fullkomligt “struntat” i allt vad kunskap, sanning och rationalitet heter? Är inte det “self-referentially incoherent” eller självmotsägande?
Detta får räcka som inledning. Någon som vill försöka gå emot argument nr 6?
mvh
Mats
]]>Mina tidigare texter kommer tills vidare att ligga kvar här på CredAkademins blogg, men nya texter kommer endast att publiceras på Samtid och Sanning. …
]]>