Är vi fundamentalister?
Hur ska “dialogen med anhängare av kristen fundamentalism, som exempelvis CredoAkademin företräder” kunna se ut, undrar man på Seglora Smedja. “Är dialogen över huvud taget möjlig om kristen tro baseras på färdiga svar?” I förra blogginlägget visade Mats Selander självmotsägelserna i skribenten Golondrian Stones artikel Kristendom i paketförpackning hotar dialogen. Där finns inte mycket att tillägga.
Istället vill jag kort ta upp frågan om fundamentalism: Står vi på CredoAkademin för kristen fundamentalism?
Ordet fundamentalism myntades i USA i samband med en bokserie om tolv korta böcker, som publicerades mellan 1910 och 1915. Sammanlagt sextiofyra författare medverkade; den mest namnkunnige av dem B B Warfield från Princeton Seminary. Serien fick namnet ”The Fundamentals”. Bakom utgivningen stod kristna som ville ge en respons till den framväxande liberala teologin genom att identifiera det fundamentala i den kristna bekännelsen till Jesus. De talade om fem grundläggande sanningar; fyra som berör Jesus person och verk och en som berör kunskapskällan om Jesus:
1. Jesus födelse av jungfru Maria
2. Jesus gudomlighet och ställföreträdande död
3. Jesus kroppsliga uppståndelse
4. Jesus återkomst
5. Bibelns auktoritet och ofelbarhet
Historiskt sett alltså övertygelser som omfattas av majoriteten av kristna. Fundamentalist hade ursprungligen också en positiv klang av att stå för grundläggande – fundamental – kristendom.
Bland de kristna som ställt sig bakom ”The Fundamentals” kom det dock gradvis in mer kontroversiella drag, såsom naiv bokstavstrogen bibeltolkning, antiintellektualism, vetenskapsfientlighet och isolering från den omgivande kulturen. Det gjorde att många kristna som ursprungligen bejakat serien “The Fundamentals” efterhand började distanserade sig, både från ordet fundamentalist och från dem som omfattade den nya attityden. Detta utgör bakgrunden till uppdelningen mellan evangelikala kristna och fundamentalister i USA.
Islams intåg på den världspolitiska scenen, liksom konkreta händelser som gisslandramat i Iran 1979, förändrade innebörden i begreppet fundamentalism ytterligare. När journalister skulle beskriva den tolkning av islam som företräddes av t ex Ayatolla Khomeini valde man att börja använda begreppet “muslimsk fundamentalism”. Därmed kopplades begreppet fundamentalism direkt till intolerans, fanatism, våld och terror.
Idag är begreppet fundamentalist en typisk ”fiendebeteckning”; ett begrepp du försöker kleta fast på din meningsmotståndare för att oskadliggöra honom eller henne genom alla de hopplösa konnotationer ordet har fått. Fundamentalist? Det är en person som är en naivt bokstavstrogen, antiintellektuell, vetenskapsfientlig, sekteristisk, intolerant, fanatisk terrorist. Kan det bli värre?
AP – Associated Press – ger varje år ut ”AP Stylebook” för att vägleda journalister. De avråder där journalister från att använda beteckning fundamentalist om personer och grupper som inte själva betecknar sig så.
CredoAkademin då? Vi är inte fundamentalister och vi avvisar varje försök att kleta den etiketten på oss. Vi är evangelikala kristna och står för klassisk kristen tro.
Publicerat av Stefan Gustavsson den 12 mar 2009 • Skriv ut • Tipsa en kompis
Du är välkommen att kommentera/debattera innehållet i detta blogginlägg i en separat tråd på vårt debattforum. Klicka på nedastående länk så kommer du direkt till tråden:
Kommentera/debattera inlägget på forumet... • 9 kommentar(er)
