Kornhall och intelligent design
I Rapport den 2 april visades ett inslag om Per Kornhalls nya bok ”Skapelsekonspirationen”, som diskuterar intelligent design (ID). Per Kornhall blev intervjuad och deltog sedan den 4 april i TV4:s Nyhetsmorgon i en minidebatt med Mats Selander. Selander påpekade att Kornhall blandar ihop kreationism och ID, och det är ett viktigt påpekande. Jag vill här kommentera Kornhalls argumentation mot ID som går ut på att ID är ”tro” medan darwinistisk evolution är ”vetenskap”. Som stöd angav Kornhall dels att ID inte går att bevisa vetenskapligt och dels att det inte finns en enda vetenskaplig artikel som understöder ID.
För det första: Vad är ”vetenskap”? Denna fråga har diskuterats i många år, och om vetenskapsfilosoferna är överens om något, så är det just att det är så gott som omöjligt att fastslå vad som är vetenskap. Larry Laudan, vetenskapsfilosof och evolutionist, skrev 1982 i en artikel (”Science at the Bar – Causes for Concern” i Science, Technology and Human Values, 7:16-19): “[F]å författare är eniga om ens vad som gör något till en vetenskaplig verksamhet… Kärnfrågan är inte huruvida kreationismen stämmer in på några oprecisa och högst kontroversiella definitioner av vad som är vetenskap, utan den verkliga frågan är om det existerande faktamaterialet utgör ett starkare stöd för evolutionsteorin än för kreationismen.” (Min övers.)
Jag tror att Laudan har rätt, och detsamma gäller även diskussionen om ID och darwinism. Att då som Per Kornhall argumentera utifrån att ID inte är ”vetenskap” är missvisande. Han borde snarare säga att ID har dåligt vetenskapligt stöd, för det är ju det han egentligen anser. Jag vill titta närmare på påståendet att ID inte går att bevisa vetenskapligt.
Det är svårt att formulera vad ”vetenskap” är, men man skulle kunna säga att det handlar om en process, ett samspel mellan hypoteser och empiri. Man ser vad som finns i naturen, man ställer upp hypoteser kring det, kollar åter i naturen, förkastar eller utvecklar hypoteserna osv. Hypoteser och teorier överlever i den mån de bättre än andra hypoteser täcker in det vi vet empiriskt. Ingen kräver att en teori ska bevisas med ”matematisk” stränghet. Dessutom arbetar man utifrån vissa grundförutsättningar som aldrig ifrågasätts (brukar kallas ”paradigm”). En grundförutsättning inom dagens naturvetenskap är att naturliga förklaringar i princip täcker in allt som gäller naturen, inklusive hur olika saker har uppkommit (möjligen med undantag för själva universums uppkomst). Den grundförutsättningen går inte att bevisa vetenskapligt.
Med det som bakgrund: Går ID att bevisa vetenskapligt? Jag vill börja med att ställa frågan: Går den darwinistiska evolutionen (hela vägen från livlös materia via den första cellen till dagens biologiska mångfald) att bevisa vetenskapligt? Vi tar några exempel:
Richard Dawkins diskuterar i Den blinde urmakaren (Wahlström & Widstrand 1988, kap 6) den första cellens uppkomst. Hans resonemang går ut på att vi måste kalkylera med ett visst mått av ”tur”, och hur stor tur vi kan tillåta oss beror på hur många möjliga planeter det finns där livet kan ha uppkommit och hur många miljarder planetår dessa sammantaget representerar. Detta är naturligtvis inte i närheten av naturvetenskaplig bevisning ens i den svagare bemärkelsen (dvs att ge skäl för att en viss hypotes bättre förklarar empirin än andra hypoteser). Det finns hypoteser om den första cellens uppkomst – ingen av dem är allmänt erkänd av vetenskapssamhället. Designhypotesen säger att om en företeelse är helt osannolik i sig själv (av ”slump”) och det dessutom inte finns några kända naturlagar som kan förklara dess uppkomst och den dessutom svarar mot ett oberoende ”mönster”, så är design en möjlig (och rentav trolig) orsaksförklaring. När det gäller den första cellen så gäller dessa förutsättningar. Mönstret i det här fallet kan uttryckas som den förmåga cellen har att överleva och fortplanta sig, något icke-levande strukturer inte har. Det finns ingen bättre darwinistisk förklaring, om man inte a priori utesluter design som möjlig orsak, och det har man ingen vetenskaplig grund till.
Ett exempel till: Merparten av djurvärldens fyla återfinns som fossil i kambriska berglager. Om man bara tittar på fossilen, ser det ut som om dessa djurvärldens ”grundtyper” uppkommit direkt och utan föregångare. Nu menar darwinister att de ändå har utvecklats ur tidigare former, även om vi inte känner till dessa. Niles Eldredge skriver i The Triumph of Evolution and the Failure of Creationism (Henry Holt 2001; s 47): “När paleontologisk teknik blir ännu vassare kommer vi nästan säkert att finna direkta bevis för denna stora utveckling av olika ryggradslösa djur – bevis som, om de någonsin blir tydliga nog, kommer att visa att de mindre komplexa grupperna (som de forntida svampdjuren och nässeldjuren) faktiskt var åtminstone lite tidigare än de mer komplexa grupperna, såsom blötdjur och leddjur.” (Min övers.) I stället för bevis nöjer han sig alltså med en förmodan om att bevis kommer att hittas längre fram.
Ytterligare ett exempel är däggdjursögat. Dawkins argumenterar (i nämnda bok, kap 4) för ögats utveckling genom att 1) lägga fram en allmän idé om små förändringar (genom slumpmutationer) från inget öga till människoögat, 2) nämna en handfull exempel på olika slags ögon i djurvärlden och 3) skissa hur syncellernas placering och linsens tjocklek skulle kunna förändras successivt som en följd av det naturliga urvalet. Han förutsätter att syncellerna och linsen på något sätt uppkommer. Jag har svårt att se hur detta ens skulle kunna kallas hypotes, det är alldeles för vagt och ofullständigt. Dawkins ställer frågan om det är troligt att varje led i en tänkt utvecklingsserie kan ha fungerat tillräckligt väl för att gynnas av det naturliga urvalet och svarar: ”Det är inte helt självklart, men jag tror det.” Det är bra att Dawkins här talar om tro, för grunden till att han tror det är hans inställning att finna en naturalistisk förklaring. Och den inställningen bygger på tro, inte på vetenskap. (Inget fel i det, så länge man håller i sär grundförutsättningar och vetenskapliga argument. Problemet är att darwinister har en tendens att klumpa ihop alltsammans under begreppet ”vetenskap”.)
Darwinismen som helhetsteori är således inte vetenskapligt ”bevisad”. Däremot kan man kanske säga att det är den bästa samlingen teorier hittills. Det som nu har hänt är att ID har kommit och ifrågasatt själva det naturalistiska paradigmet! I stället för att utgå ifrån att naturliga förklaringar i princip täcker in allt som gäller naturen, inklusive hur olika saker har uppkommit, vill man utgå ifrån att det kan finnas tre slags möjliga förklaringar till hur saker kan uppstå: slump, naturlagar och design. Man har också börjat försöka formulera vetenskapligt användbara kriterier för när något kan sägas vara designat.
Observera att ID inte är en ursprungsteori på samma sätt som darwinismen. Det är snarare ett sätt att försöka ändra vetenskapens grundförutsättning. Om vi accepterar design som en principiellt möjlig orsaksförklaring när det gäller biologiskt liv, är det också självklart att det kan finnas områden (t ex vissa sakers uppkomst) som faller utanför naturvetenskapens kompetensområde!
Vad menar Kornhall med att ID inte går att bevisa vetenskapligt? Menar han att det inte går att bevisa att design är den enda möjliga förklaringen? Det har han rätt i – och det går inte heller att bevisa att darwinismen är den enda möjliga förklaringen eller att det omöjligen kan finnas (medveten) design i den biologiska världen. Det som är intressant är vilken förklaring som bäst täcker in det vi vet empiriskt. Michael Behe har fört den här diskussionen på cellbiologisk nivå. (Kornhall diskuterar också honom i sin bok.) Med sitt begrepp oreducerbar komplexitet försöker Behe visa att det finns strukturer där det naturliga urvalet inte kan verka på varje led i en tänkt utveckling. Han har fått svar av andra forskare som i stort går ut på att man kan tänka sig indirekta utvecklingsvägar. Såvitt jag vet har ingen visat att dessa utvecklingsvägar kan vara sådana att det naturliga urvalet kan verka på varje enskilt steg. Det har definitivt förts en vetenskaplig diskussion kring hans tankar. Det hade inte varit möjligt om ID inte haft en vetenskaplig sida, precis som darwinismen har det.
Så några ord om ”inte en enda vetenskaplig artikel som understöder ID”. Sådana finns, även om de inte är många. Kornhall jämförde i TV-inslaget med att han hittat 196 000 artiklar om biologisk evolution på nätet. Detta är missvisande av flera skäl. Dels handlar säkert de flesta av dessa artiklar inte om den övergripande darwinistiska teorin (i ett försök att visa att den håller) utan är artiklar som utgår från darwinismen därför att den ingår i det accepterade paradigmet. Dels är det svårt att få ID-vänliga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, inte på grund av deras vetenskapliga halt, utan av samma skäl: de utgår från ett annat paradigm än det rent naturalistiska. Och dels är den verkligt intressanta frågan inte hur ”accepterat” ID är utan hur starka argumenten är rent vetenskapligt.
Mot slutet av inslaget i Nyhetsmorgon säger Kornhall: Kommer ID upp i ljuset så självdör det, eftersom det inte finns någon vetenskap bakom det. Om de gick vägen via vetenskapen, bevisade vetenskapligt att de hade något att komma med, då är det vetenskap – men nu gör de inte det utan tar bakvägen in i våra skolor och försöker påverka ungdomar – och media – att tro att det här är nånting, när det bara är en bluff, det är verkligen kejsarens nya kläder.
Vilka är ”de”? ID-rörelsen i USA går just via vetenskapen, försöker visa vetenskapligt att de har något att komma med. Att det finns andra som tar upp och diskuterar ID i skolor eller media (exempelvis Kornhall) är ju inte relevant för bedömningen av intelligent design!
Det är något skumt med den här debatten. Det tycks väldigt angeläget att snabbt slå fast att ID inte är vetenskap, men det är inte önskvärt att allmänheten sätter sig in i vad ID-företrädare som Behe, Dembski, Meyer, Bradley, Wells etc verkligen skriver. En av reportrarna på Nyhetsmorgon försökte få svar på frågor om vad ID egentligen står för och vad det är för skillnad mellan ID och kreationism, men det finns knappast tid för grundligare frågor i ett kort TV-inslag. Jag tror att en vetenskaplig attityd visar sig i att ge sig tid att reda ut frågeställningar och lyssna på båda sidor innan man bildar sig en uppfattning. Kornhall försöker säkert reda ut begreppen i sin bok, men den som själv vill sätta sig in i frågan bör läsa båda sidornas bästa argument. Det finns väl inget att vara rädd för? Kommer ID upp i ljuset så självdör det ju.
Publicerat av Björn Nissen den 16 apr 2008 • Skriv ut • Tipsa en kompis
Du är välkommen att kommentera/debattera innehållet i detta blogginlägg i en separat tråd på vårt debattforum. Klicka på nedastående länk så kommer du direkt till tråden:
Kommentera/debattera inlägget på forumet... • 46 kommentar(er)
