Människan är övergiven
Förra veckan publicerade Socialstyrelsen en rapport som visar att antalet självmordsförsök fortsätter öka i Sverige. Under året 2006 vårdades 7 700 personer på sjukhus efter att ha försökt begå självmord eller på annat sätt avsiktligt skadat sig själva. Det är nionde året i rad som antalet självmordsförsök i vårt land ökar, samtidigt som antalet skador av andra typer antingen är oförändrat eller minskar.
Rapporten kommenterades kortfattat i media under ett dygn och förpassades sedan till arkiven. Den underliggande frågan tilläts knappt att komma upp till ytan: Hur kommer det sig att unga människor, i ett så osedvanligt tryggt, jämställt och ekonomiskt välmående land som Sverige inte längre vill leva? Stress och höga krav var det enda svar som antyddes.
– Det är en förfärlig utveckling och vi har inga vetenskapliga studier som förklarar varför. Men vi har ett tuffare samhällsklimat i dag. Konkurrensen är hög inom skola och arbetsliv. Arbetslöshet, stress och höga krav föder en hopplöshetskänsla hos många, sa professor Britta Alin Åkerman, vid Karolinska institutets institution för självmordsprevention.
Visst påverkas vi av ett kravfyllt samhällstempo - men är det hela förklaringen till det årligen ökande antalet självmordsförsök? Det är att förminska en människas liv att enbart betrakta henne utifrån skola och arbetsliv. Visst måste människans existens sättas in i ett större perspektiv?!
De senaste femtio åren har vårt land revolutionerats på många områden. Vi har avsatt Gud, lämnat den kristna tron och blivit ett av världens mest sekulariserade länder. Vi har gjort vad vi kan för att upplösa familjen. Hälften av alla ingångna äktenskap slutar i skilsmässa. Stockholm har världens högsta andel av ensamhushåll.
Resultat? Människan är allt mer övergiven. Metafysiskt är människan övergiven; vi har blivit kosmiskt föräldralösa. Sociologiskt är människan övergiven; allt mer ett isolat, i ett samhälle som har individualismen som utgångspunkt.
Vi ska inte försöka vinna billiga livsåskådningspoäng utifrån tragedier i enskilda människors liv. Men i ljuset av ökande antal självmordsförsök kan vi inte heller bara blunda för människans behov av sammanhang och mening.
Publicerat av Stefan Gustavsson den 4 feb 2008 • Skriv ut • Tipsa en kompis
(Detta blogginlägg är tyvärr inte länkat till forumet.)
