Ämnen
En kristen läser Koranen — del 6
L M Abdallah
ISLAMS GRUNDLÄGGANDE TRO
Det finns åtskilliga läror i Koranen, en del tydligare än andra, och de har naturligtvis senare systematiserats och samlats till en lära. Jag vidrör flera av dessa läror på annat håll, och nöjer mig därför med att ställa upp punkterna i trosläran, samt skriva något om den viktigaste läran i Koranen: Allah, den ende Guden.
1. En uppställning av troslärorna
“...But it is righteousness to believe in Allah, and the last day, and the Angles, and the Book, and the Messengers…” Al Baqarah 2:177
“...fromheten finnes hos dem som tro på Gud, på den yttersta dagen, på änglarna, skriften och profeterna…” 2:172
Kommentar: I denna vers finns fem av de sex trosartiklarna, som vanligen ställs upp i följande ordning:
- Allah: Den ende Guden
- Änglar: Ärkeänglar, lägre änglar, djinner
- Böckerna: Tawrâh (Moseböckerna), Zabûr (Psaltaren), Injîl (Evangeliet) och Koranen. De örsta tre uppfattas som förfalskade och en blandning av sanning och lögn, medan Koranen är Guds slutgiltiga uppenbarelse.
- Profeterna: Många av Bibelns profeter, samt en del andra. Muhammed är den slutgiltige profeten.
- Predestination: Allt som sker är förutbestämt av Gud. Det är nedskrivet (maktub) innan det har skett.
- Domens dag: Då ska alla avlägga räkenskap (hisâb) inför Gud, och det ska avgöras om människan kommer till paradiset eller helvetet.
2. Läran om den ende Guden
“Say: He is Allah, the one and only. Allah, the Eternal, Absolute; he begetteth not, nor is he begotten, and there is none like unto him.” Al Ikhlâs 112:1-4
“Säg: ‘Gud är en, Gud, den evige; Ej har han fött och ej är han född, och ingen är hans like.” 112:1-4
Kommentar: Ingen lära i Koranen är viktigare än läran om den ende Guden. Den ingår som fundamentet i den islamska trosbekännelsen: “Det finns ingen gud utom Allah.” Den största synden i islam är därför shirk , att göra någon eller något jämställt med Gud (Islam lära och livsmönster, Hjärpe, AWE/GEBERS, 1979, s 11). Den kristna läran om treenigheten är enligt islam oförenlig med läran om att Gud är en.
3. Gud har ingen son
“Say: ‘Praise be to Allah, who begets no son, and has no partner in (his) dominion..” Al Isrâ` 17:111
“Och säg: ‘Lov och pris hör Gud till, som icke skaffat sig några barn och icke heller har någon delägare i makten..” 17:111
Kommentar: Koranen förnekar helt tanken på att Gud skulle ha en son. I Koranen framställs den kristna treenigheten som: Fadern, Maria och deras son Jesus. Begreppet “Guds son” förstås i islam bokstavligt, fysiskt och inte andligt.
När det gäller uttrycket att Gud icke heller har någon “delägare” är det arabiska ordet just “sharîkun”, från vilket syndabegreppet “shirk” kommer.
4. De 99 sköna namnen på Allah
“Allah is he, than whom there is no other God - Who knows (all things) both secret and open. He, most Gracious, most Merciful. Allah is he, than whom there is no other god - the Sovereign, the Holy One, the Source of Peace (and perfection), the Guardian of Faith, the Preserver of Safety, The Exalted in Might, the Irresistible, the Supreme. Glory to Allah! (High is he) Above the partners they attribute to him. He is Allah, the Creator, the Evolver, the Bestower of Forms, (or colours). To him belong the most beautiful names. Whatever is in the heavens and on earth, doth declare his praises and glory. And He is the Exalted in Might, the Wise.” Al Hashr 59:22-24
“Han är Gud, utom vilken ingen gud finnes, han känner det fördolda och det uppenbara. Han är den Barmhärtige Förbarmaren. Han är Gud, utom vilken ingen gud finnes, Konungen, den Helige, Friden, den Beskyddande, den Stadfästande, den Väldige, Envåldshärskaren, den Störste, Gud allena all ära! Han är fjärran från det de sätta vid hans sida. Han är Gud, Skaparen, Frambringaren, Danaren; honom tillkomma de yppersta namn. Vad som finnes i himlarna och på jorden prisar honom; ja, han är den Väldige, den Vise.” 59:22-24
Kommentar: Som kristen lägger man märke till att i princip alla namnen är bibliska och passande på Bibelns Gud. Man saknar ju förstås uttrycket “Gud är kärlek”, men det finns å andra sidan så många andra liknande attribut, som på olika sätt beskriver vad Bibeln menar med kärlek.
Uttrycket “honom tillkomma de yppersta namn” (lahu al-asmâ` al husnâ) är grunden för läran om de 99 sköna namnen på Allah. Det handlar om alla de 99 attribut som tillskrivs Allah i Koranen. De islamska radbanden är uppbyggda kring de 99 namnen. De består antingen av 99, 33 eller 11 kulor. (För en fullständig lista av de 99 sköna namnen se Islam lära och livsmönster, Hjärpe, AWE/GEBERS, 1979, s 14.)
SLUTSATS: Dessa sex punkter representerar alltså den grundläggande trosläran i islam. Parallellt med tron (`îmân) kommer religionsutövningen (dîn), som jag går igenom under nästa rubrik.
DE FEM PELARNA I ISLAM
De fem pelarna beskriver hur Gud vill att muslimer ska praktisera sin tro. Islam uppfattar relationen med Gud ungefär som ett förbund med vissa villkor och löften. Om människan uppfyller sin del, så uppfyller Gud sin del.
1. Vittnesbördet
“And your God is one God. There is no God but He..” Al Baqarah 2:163
“Eder Gud är en enda Gud; det finns ingen gud utom Honom..” 2:158
Kommentar: En muslim måste avge följande vittnesbörd: Det finns ingen Gud utom Allah – Muhammed är hans apostel. Märkligt nog finns inte vittnesbördet ordagrant i Koranen, däremot finns det åtskilliga verser med samma innehåll: Varje gång man kallar till bön i moskén, så ropas vittnesbördet ut. Den ingår även i den rituella bönen, som bedes fem ggr/dag.
2. Bönerna
” And establish regular prayers at the two ends of the day and at the approaches of the night..” Hûd 11:114
“O ye who believe! Approach not prayers with a mind befogged, until ye can understand all that ye say – Nor in a state of ceremonial impurity (except when travelling on the road), until after washing your whole body…” Al Nisâ` 4:43
“O ye who believe! When the call is proclaimed to prayer on Friday (the day of assembly), hasten earnestly to the remembrance of Allah…” Al Jumucah 62:9
“Förrätta ock bönen vid dagens gränser och under nattens första del…” 11:116
“I, som tron, kommen ej druckna till bönen, utan först när I veten vad I sägen, ej heller befläckade, utan först när I tvagit eder…” 4:46
“I, som tron, då man kallar till bön på fredagen, så skynden åstad att åkalla Gud…” 62:9
Kommentar: Det finns ingen vers som tydligt nämner de fem bönetillfällena varje dag, även om man kan uttyda dem ur sura Hûd 11:114/11:116 (The Holy Qur`ân, Ali, not 1616, 1617)
Man måste vara nykter och tvättad när man ber. De rituella tvagningarna före bönen är mycket viktiga i islam.
Det viktigaste bönetillfället är middagsbönen på fredag, muslimernas heliga dag.
3. Fastan
“...And seek what Allah hath ordained for you, and eat and drink until the white thread of dawn appear to you, distinct from its black thread. Then complete your fast till night appears…” Al Baqarah 2:187
“...vinnläggen eder om vad Gud föreskrivit eder; äten och dricken, tills en vit tråd i dagbräckningen tydligt skiljer sig från en svart! Iakttagen sedan fullständig fasta till nattens inbrott…” 2:183
Kommentar: Fastan är påbjuden under hela månaden Ramadan. Man fastar från solens uppgång till dess nedgång. Fastan är total, dvs man får vare sig äta eller dricka något. Under den mörka delen av dygnet får man däremot både äta och dricka. Islam är en religion som är baserad på goda gärningar. En muslim uppfattar fastan som en viktig del i strävan för att nå paradiset.
4. Allmosorna
“And be steadfast in prayer. Practice regular charity; and bow down your heads with those who bow down (in worship)” Al Baqarah 2:43
“Alms are for the poor and the needy, and those employed to administer the (funds), for those whose hearts have been (recently) reconciled (to the truth), for those in bondage, and in debt, in the cause of Allah, and for the wayfarer..” Al Tawbah 9:60
“Utan förrätten bönen, given allmosan och bugen eder med dem som buga sig!” 2:40
“Allmosorna äro blott avsedda för de behövande och fattiga, för dem som hava besvär med dem, och dem, vilkas hjärtan bör vinnas, för slavars frigivande och de skuldsatte, för Guds sak och de vägfarande…” 9:60
Kommentar: I många olika koranverser uppmanas muslimen att ge något till de fattiga. På så sätt behöver ingen fattig svälta i det islamska samhället (dâr al islâm). Detta är också anledningen till att tiggare är relativt vanliga i många islamska länder idag.
Det är anmärkningsvärt att allmosor även kunde användas för att hjälpa och uppmuntra människor som antingen var nära att konvertera eller som nyligen konverterat till islam.
Allmosor kunde även användas “för Guds sak”, vilket i Koranen vanligen innebär dem som strider för Allah, men som även kan syfta på andra personer i islams tjänst.
5. Pilgrimsfärden
“And complete the Hajj or cUmrah in the service of Allah..” Al Baqarah 2:196
“Fullborden ock vallfärden och tempelbesöket hos Gud..” 2:192
Kommentar: Varje muslim som har möjlighet ska minst en gång i sitt liv göra en pilgrimsresa till Mecka. Det kan vara intressant att veta, att flera av de religiösa riter som en muslim utför under pilgrimsfärden har Muhammed behållit från den tidigare sabeiska religionen i Mecka (Balance of Truth, Pfander, The Religious Tract Society, 1910, s 296).
En muslim tror att pilgrimsfärden har en renande effekt, så att Gud förlåter många synder på grund av pilgrimsfärden. Helt klart tror man att den ska väga den mycket tungt i vågskålen på domens dag.
cUmra (liten pilgrimsresa) är en pilgrimsfärd till Mecka utanför den officiella pilgrimsperioden. Man behöver inte heller utföra alla riter som utförs vid den riktiga pilgrimsresan.
SLUTSATS: Islam är en religion som är baserad på tro och goda gärningar. Muslimen uppfattar de fem pelarna ungefär som ett förbund med olika villkor och löften. Om människan fullgör sin del av avtalet, kommer Gud att vara nåderik och barmhärtig på domens dag och låta muslimen komma in i paradiset. Den muslim som inte fullgör sina religiösa plikter kan dömas till helvetet. Men allt sker ändå efter Guds vilja, och Gud är nåderik och barmhärtig mot alla muslimer. Dessutom kommer, enligt traditionen, Muhammed att be för alla muslimer på domens dag. Så även de muslimer som inte har fullgjort sina plikter har visst hopp om att få komma till paradiset, trots allt.
DOM OCH NÅD
Läran om domen är ett mycket stort ämne i Koranen. Eftersom Jesus Kristus aldrig har dött existerar inte heller försoningen i Kristus. Koranens undervisning om “dom och nåd” blir därför ganska olik den i Nya Testamentet.
1. Två änglar skriver ned människans gärningar
“Behold, two (guardian angels) appointed to learn (his doings), learn (and note them), one sitting on the right and one on the left.” Qâf 50:17
“När de båda uppsnappande, som sitta till höger och vänster, uppsnappa.” 50:16
Kommentar: Enligt islam är det två änglar som följer varje människa, en sitter på den högra axeln och en på den vänstra. Ängeln på den högra axeln skriver ned alla goda gärningar, medan den andre skriver ned alla onda gärningar. På räkenskapens dag (yûm al hisâb) när människan ska avlägga räkenskap för sitt liv, rapporterar de två änglarna allt man har gjort. De goda gärningarna läggs i den högra vågskålen, de onda gärningarna i den vänstra. Och beroende på åt vilket håll vågen slår så kommer man till paradiset eller helvetet. Allt sker ändå i enlighet med Allahs vilja, och han är nåderik och barmhärtig mot alla muslimer. Dessutom ber Muhammed för alla muslimer på domens dag, och det ökar ju muslimens möjligheter att få komma till paradiset.
2. Alla gärningar är nedskrivna
“All that they do is noted in (their) books (of deeds). Every matter, small and great, is a record.” Al Qamar 54:52-53
“Allt vad de gjort finnes i skrifterna. Ja, allt, både smått och stort, är upptecknat.” 54:52-53
Kommentar: Dessa verser bekräftar att allt är upptecknat. Detta skrivarbete utförs alltså av de två änglarna, som sitter på människans axlar.
3. Människan är fastkedjad vid sitt eviga öde
“Every man’s fate we have fastened on his own neck. On the day of judgement we shall bring out for him a scroll, which he will see spread open.” Al Isrâ` 17:13
“Varje människas öde hava vi fäst kring hennes hals, och på uppståndelsens dag skola vi lägga fram en bok för henne, den hon skall finna uppslagen.” 17:14
Kommentar: Ingen kan undkomma sitt leverne. Vad människan gjort är liksom fastkedjat vid hennes hals, och på domens dag faller avgörandet.
4. Vågen avgör paradis och helvete
“Then, he whose balance (of good deeds) will be (found) heavy, will be in a life of good pleasure and satisfaction. But he whose balance (of good deeds) will be (found) light, will have his home in a (bottomless) pit. And what will explain to thee what this is? (It is) a fire blazing fiercely!” Al Qâri`ah 101:6-11
“Vad beträffar den, vars vågskålar äro tunga, skall han få ett behagligt liv. Men Vad beträffar den, vars vågskålar äro lätta, varder han en förlorad son. Vet du ock, vad detta är? Jo, brinnande eld.” 101:5-8
Kommentar: Vid domens dag läggs alla människans gärningar i vågskålar, och beroende på utslaget döms människan till paradiset eller helvetet.
5. Om Gud straffade rättvist skulle alla gå under
“If Allah were to punish men for their wrongdoing, he would not leave, on the (earth), a single living creature. But he gives them respite for a stated term. When their term expires, they would not be able to delay (the punishment) for a single hour, just as they would not be able to anticipate it (for a single hour).” Al Nahl 16:61
“Om Gud straffade människorna för deras orättfärdighet, skulle han ej kvarlämna någon enda varelse på henne, men han giver dem anstånd till en bestämd tid, och när deras tid kommer, kunna de varken uppskjuta eller påskynda den en timme.” 16:63
Kommentar: Det är endast på grund av Guds barmhärtighet som det över huvudtaget existerar mänskligt liv på jorden ännu. Om Gud skulle straffa varje synd så skulle alla människor gått under för länge sedan.
Denna vers liknar Bibelns undervisning om hur vi ärvt en syndanatur från Adam som resulterat i att alla människor syndar. Skillnaden är dock att enligt islam syndar människan på grund av att Gud skapade människan svag, inte på grund av Adams och Evas syndafall (se sura Nisâ` 4:28/4:32 “Gud vill misskunda sig över eder, men de, som följa sinnliga lockelser, vilja, att I alldeles skolen komma på avvägar. Gud vill göra det lätt för eder; ja, människan har skapats svag”).
6. En god gärning väger upp tio onda
“He that doeth good shall have ten times as much to his credit. He that doeth evil shall only be recompensed according to his evil…” Al Ancâm 6:160
“Den, som gör en god gärning, skall få tiodubbelt igen, och den, som gör en ond gärning, skall lönas för den allenast…” 6:161
Kommentar: Människan är ju en syndare, som tenderar att göra mer fel än rätt. Detta problem är löst på det förnämliga sättet att en god gärning tar ut tio onda. Om man har bett en gång kan man teoretiskt sett synda tio gånger och ändå stå på noll. Dessutom lär islam att vissa gärningar väger betydligt mer än andra, t ex att hålla fastan eller att göra pilgrimsfärden till Mecka.
Här skiljer sig Bibeln och Koranen åt. Enligt Bibeln står den som syndar med skuld inför Gud, ända tills han tagit emot nåd och förlåtelse genom Jesu Kristi offer på korset (2 Kor.5:17-21).
7. Gud förlåter den som omvänder sig
“...Forgive then, those who turn in repentance, and follow thy path, and preserve them from the penalty of the blazing fire. And grant, our Lord! that they enter the gardens of eternity, which Thou hast promised to them…” Ghâfir 40:7-8
“...Herre, du omfattar allting med din barmhärtighet och din kunskap; förlåt dem, som omvända sig och följa din väg, och bevara dem för avgrundseldens pina. Herre låt dem ingå i Edens lustgårdar, som du lovat dem…” 40:7-8
Kommentar: Här är ett exempel på den typ av förbön som muslimen förväntar sig att Muhammed skall be på domens dag. Koranen talar om förlåtelse för den som omvänder sig; om Gud så vill blir människan förlåten. Men människan kan inte vara säker.
Ett sådant här avsnitt skulle lika gärna kunna komma ur Bibeln. Även Jesus talade ofta om omvändelsen som villkoret för förlåtelsen, som t ex i liknelsen om “den förlorade sonen”, Luk.15:11-32.
Omvändelse och tro är även enligt Bibeln människans ansvar inför Gud. Men skillnaden mellan Koranen och Bibeln ligger dels i vad människan ska tro på och dels i vad Gud har gjort, att Gud i Kristus har försonat hela världen med sig själv. Han erbjuder därför människan förlåtelse och frälsning genom Kristus. Denna försoning, som enligt Bibeln är grunden till förlåtelsen, saknas helt i islam.
8. Gud ska fylla helvetet
“..But a word from me will come true: ‘I will fill hell with Jinns and men altogether.” Al Sajdah 32:13
“..men detta tal av mig skall slå in: ‘Jag skall sannerligen uppfylla helvetet med djinnerna och människorna allesammans.” 32:13
Kommentar: Enligt Koranen kommer det att bli helt fullt i helvetet av djinner och människor. Vad som menas med “allesammans” kan man undra över.
9. Ingen nåd i helvetet
“If, then, they have patience, the fire will be a home for them! And if they beg to be received into favour, into favour they will not (then) be received.” Fussilat 41:24
“Om de framhärda, varder elden deras boning, och om de bedja om nåd, bliva de icke benådade.” 41:23
Kommentar: Enligt Koranen finns ingen nåd att få för den som är i helvetet. Se även sura Al Jinn 72:23/72:24 “...Och om någon är olydig mot Gud och hans apostel, väntar honom förvisso helvetets eld, att han där må förbliva i evighet”. Även Bibeln talar ju om ett evigt straff.
SLUTSATS: Enligt Koranen syndar människan på grund av att Gud skapade henne svag, inte på grund av att människan ärvt Adams syndanatur. Människan är därför inte född till att vara syndare som behöver försonas med Gud, utan hon har förmåga att själv lyda Gud och göra det som Gud förväntar sig och på så sätt komma till paradiset.
Koranen talar mycket om domen. Domen är baserad på människans gärningar, goda som onda. Om människan omvänder sig förlåter Gud människans synder om han så vill. Men människan kan inte vara säker.
Enligt Bibeln står däremot Gud fast vid sin karaktär och sitt ord, och därför leder människans synd till straff. Syndens lön är ju som bekant döden (både fysiskt och andligt), Rom.6:23. Eftersom Bibelns Gud står fast vid sitt ord men samtidigt älskar människan, måste Kristus offra sig genom att bära människans skuld och straff, för att på så sätt försona människan med Gud. Den troende kan därför vara förvissad om Guds förlåtelse i Kristus. Allt detta är avskaffat i islam.
PARADIS OCH HELVETE
Vid första påseende kan man få uppfattningen att Bibelns himmel och Koranens paradis är identiska, eftersom det handlar om den härlighet den troende människan kommer till efter döden.
1. Paradiset inför Guds tron
“Those who sustain the throne (of Allah) and those around it sing glory and praise to their Lord; believe in him, and implore forgiveness for those who believe…” Ghâfir 40:7
“De, som bära tronen, och alla, som stå omkring den, prisa sin Herres lov och tro på honom och bedja om förlåtelse för dem, som tro…” 40:7
Kommentar: Precis som i Bibeln samlas de troende kring Guds tron för att tillbe honom. Vilka det är som bär Guds tron, och hur det går till, kan man undra över.
2. Paradiset för äkta makar
“Enter ye the Garden, ye and your wives, in (beauty and) rejoicing.” Al Zukhruf 43:70
“Gån in i paradiset med glädje, I och edra hustrur.” 43:70
Kommentar: Männen får ta med sina hustrur till paradiset. Det är inte exakt beskrivet hur hustrurna ska ha det medan deras män förlustar sig med andra undersköna damer i paradiset.
3. Paradiset innehåller allt som behagar ögonen
“To them will be passed round, dishes and goblets of gold. There will be there all that the souls could desire, all that the eyes could delight in…” Al Zukhruf 43:71
“Där bäras gyllene fat och skålar omkring, där få de vad de önska sig, deras ögon fägna sig…” 43:71
Kommentar: Koranen beskriver paradiset som en vacker grön trädgård. Där finns allt som behagar människans ögon. Paradiset i Koranen är därför ett sinnligt paradis. Problemet är att Muhammed driver tanken på allt som behagar honom till sitt yttersta, även till sådant som är förbjudet på jorden. Se även surorna 37:42-49/37:41-47, 56:11-38/56:11-39.
4. Paradiset innehåller vackra jungfrur åt männen
“In them will be (Maidens), chaste, restraining their glances, whom no man or Jinn before them has touched. Then which of the favours of your Lord will ye deny?” Al Rahman 55:56-57
“In them will be fair (Companions), good, beautiful. Then which of the favours of your Lord will ye deny? Companions restrained (as to their glances), in (goodly) pavilions. Then which of the favours of your Lord will ye deny? Whom no man or Jinn before them has touched. Then which of the favours of your Lord will ye deny? Reclining on green cushions and rich carpets of beauty. Then which…?” Al Rahmân 55:70-77
“I dem finnas jungfrur med blyga blickar, dem varken människor eller djinner har oskärat före dem. – Vilken av eder Herres välgärningar hållen I då för lögn?” 55:56-57
“I dem finnas de bästa och skönaste kvinnor. – Vilken av eder Herres välgärningar hållen I då för lögn? – Svartögda tärnor instängda i tälten. – Vilken av eder Herres välgärningar hållen I då för lögn? – Dem varken människor eller djinner oskärat före dem. – Vilken av eder Herres välgärningar hållen I då för lögn? – Där få de vila på gröna hyenden och sköna mattor. – Vilken…?” 55:70-77
Kommentar: Det ska enligt Koranen finnas ett okänt antal undersköna damer (hûrun), med stora svarta ögon, i paradiset. Dessa jungfrur ska enligt Muhammed tillfredsställa männen i paradiset. Det märkliga är ju att denna orgie är strikt förbjuden på jorden, men tydligen inte i Koranens paradis.
Man kan ju fråga sig var hustruns plats finns i allt detta. Men när man betänker att en muslim hade rätt till fyra hustrur plus eventuella slavinnor som konkubiner och att Muhammed själv hade rätt till ett obegränsat antal fruar på jorden, blir Muhammeds uppfattning av paradiset inte lika långsökt.
Man kan konstatera att denna sinnliga, sexuella uppfattning av paradiset är främmande för Bibeln. Jesus lärde i stället: “Vid uppståndelsen gifter man sig inte eller blir bortgift, utan alla är som änglarna i himlen” Matt.22:30.
5. I paradiset dricker man vin
“Their thirst will be slaked with pure wine sealed. The seal thereof will be Musk. And for this let those aspire who have aspirations.” Al Mutaffifîn 83:25-26
“De skola läska sig med vin, som är förseglat med insegel av mysk - och härefter må alla längtande längta.” 83:25-26
Kommentar: I åtskilliga koranverser beskrivs hur de troende ska dricka vin i paradiset, som de inte ska bli berusade av. Det märkliga är att vindrickande är strikt förbjudet i islam, men tydligen inte i Koranens paradis.
6. Helvetet en plats med evig plåga
“Truly Hell is a place of ambush. For the transgressors a place of destination. They will dwell therein for ages. Nothing cool shall they taste therein, nor any drink, save a boiling fluid, and a fluid, dark, murky, intensely cold.” Al Nabâ` 78:21-25
“Helvetet är förvisso ett bakhåll, en samlingsplats för de vrånga, att de där må dväljas I åratal utan att njuta någon svalka eller dryck, annat än sjudande vatten och var.” 78:21-25
Kommentar: Enligt Koranen kommer alla syndare som inte omvänt sig till helvetet, en plats med eld och obeskrivlig plåga. Där ska man ångra sig över att man varit vrång och inte lyssnat till Allah och hans apostel Muhammed. Se även sura Al Jinn 72:23/72:24 “...Och om någon är olydig mot Gud och hans apostel, väntar honom förvisso helvetets eld, att han där må förbliva i evighet”.
7. Maten i helvetet
“Verily the tree of Zaqqum will be the food of the sinful. Like molten brass it will boil in their insides, like the boiling of scalding water.” Al Dukhân 44:43-46
“Zakkumträdet varder förvisso den skuldbelastades spis. Som smält koppar skall den sjuda i buken. Som sjudande vatten sjuder.” 44:43-46
Kommentar: Även maten beskrivs som en fruktansvärd plåga i helvetet. Det är svårt att föreställa sig något värre än sjudande smält koppar i magen.
8. Eld och kokhett vatten i helvetet
“(A voice will cry: ) ‘Seize ye him and drag him into the midst of the blazing fire! Then pour over his head the penalty of boiling water.” Al Dukhân 44:47-48
“Tagen honom och släpen honom mitt i avgrundselden! Ösen sedan sjudande vatten över hans huvud till straff!” 44:47-48
Kommentar: Koranen beskriver helvetet i grymmaste tänkbara termer. Först släpas man till eldens mitt, sedan öser de kokhett vatten över huvudet.
9. I helvetet ångrar man olydnad mot Allah och Muhammed
“The day that their faces will be turned upside down in the fire, they will say: ‘Woe to us! would that we had obeyed Allah and obeyed the messenger!” Al Ahzâb 33:66
“Den dag, då deras ansikten vältra sig i elden, skola de säga: ‘O att vi hade lytt Gud och lytt aposteln.” 33:66
Kommentar: Koranen lär att de som förkastat Muhammed som Allahs sändebud kommer att ångra sig när deras ansikten steks i helvetets eld.
SLUTSATS: Paradiset och helvetet är utförligt beskrivna i Koranen. Muhammed tog till de grymmaste tänkbara bilder när han beskrev helvetet, medan han målade upp ett sinnligt paradis för dem som blev muslimer.
Det finns vissa likheter med Bibelns beskrivning av paradis och helvete. Den stora skillnaden ligger, som vi sett, i att Koranen lägger tonvikten vid ett sinnligt paradis, medan Bibelns tonvikt ligger på Guds närvaro, härlighet och helighet. Enligt Bibeln är just vår personliga gemenskap med Gud själv det centrala. Denna skillnad är ganska logisk, eftersom just detta är en utmärkande skillnad på islam och kristen tro här och nu. Traditionell islam lär inte att människan kommer nära Gud i en personlig innerlig gemenskap, som en far till sina älskade barn, utan snarare att man tror på Gud och tjänar Gud, fast på ett respektfullt avstånd, med inte så lite fruktan.
Hjärtat i den kristna tron ligger ju i att Gud själv kommer till oss i Jesus Kristus, att Gud i Kristus försonar människan med sig själv, genom Kristi offer. Som aposteln Paulus sade: “Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en gång var långt borta kommit nära, genom Kristi blod.” Ef.2:13 Dessutom lär Bibeln att Gud låtit sin egen Ande ta sin boning i den som tror på Jesus Kristus. I ljuset av detta är Bibelns tonvikt på närheten till Gud själv i paradiset helt logisk.
- - -
FOTNOT: Korancitaten är hämtade från The Holy Qur`ân (Abdullah Yusuf Ali) och Koranen (K. V. Zetterstéen). När Koranen citeras står Ali först, sedan Zetterstéen. Eftersom översättningarna följer två olika versindelningar kan verserna ibland vara olika numrerade, t ex 2:23/2:21.
Denna artikel utgör Del 6 i en serie på sju med titeln En kristen läser Koranen.
Se övriga delar: · Del 1· Del 2· Del 3· Del 4· Del 5· Del 6· Del 7.
© L M Abdallah 1995
