En kristen läser Koranen — del 2

L M Abdallah

ÖVERENSSTÄMMER MED TIDIGARE UPPENBARELSER

Detta ämne är viktigt, eftersom islam lär att Bibeln är förfalskad (muharraf). Man tror att judar och kristna (som i Koranen kallas “Bokens folk”) har förfalskat bibeltexterna så att de nu är en blandning av sanning och lögn. Den omedelbara fråga som infinner sig är ju: När ägde denna påstådda förfalskning rum? Koranen lär nämligen att dess egen text bekräftar de tidigare uppenbarelserna, dvs Bibeln, och att dessa skrifter fanns hos judar och kristna under Muhammeds livstid.

1. Koranen bekräftar de tidigare skrifterna

“And when there comes to them a Book from Allah, confirming what is with them.” Al Baqarah 2:89

“Då en skrift kom till dem från Gud, bekräftande vad de redan ägde.” 2:83

Kommentar: Muhammed talar i sammanhanget om judar och kristna. Versen visar på två viktiga påståenden: Dels att Muhammed tror, att Koranen bekräftar tidigare skrifter från Gud, och dels att Muhammed visste att dessa skrifter fanns hos judar och kristna då på 600-talet.

2. Bokens folk låtsades att de inte visste

“And when there came to them a messenger from Allah, confirming what was with them. A party of the People of the Book threw away the Book of Allah behind their backs, as if (it had been something) they did not know.” Al Baqarah 2:101

“Och då en apostel kom till dem från Gud, bekräftande vad de redan ägde, kastade en del av dem, som fått skriften, Guds skrift bakom sig, liksom om de ingenting vetat.” 2:95
Kommentar: Muhammed såg på Koranen som “bekräftande vad de redan ägde” (musaddiqun limâ mcahum), dvs Bibeln. Bokens folk borde därmed bekräfta att Koranen var av Gud. Istället ansåg Muhammed att en del av dem kastade bort Guds ord och låtsades som om de inte visste vad som stod i Bibeln.

3. Judar och kristna studerade Bibeln under Muhammeds tid

“The Jews say: ‘The Christians have naught (to stand) upon.’; And the Christians say: ‘The Jews have naught (to stand) upon. Yet they (profess to) study the (same) Book.” Al Baqarah 2:113

“Judarne säga: ‘De kristna stödja sig ej på någonting’, och de kristna säga: ‘Judarne stödja sig ej på någonting’, ehuru båda delarna läsa skriften.” 2:107

Kommentar: Muhammed visste att judar och kristna var oense om tolkningen av Bibeln, men han visste även att de båda grupperna studerade samma skrift. Verbformen av verbet “yatlûna” (översatt: läsa) visar att de gjorde det då på 600-talet.

4.  Bibeln lästes och undervisades av kristna

“…Be ye worshippers of Him who is truly the Cherisher of all: For ye have taught the Book and ye have studied it earnestly.” Al cImrân 3:79

“...Varen mästare, därför att I undervisen i skriften och därför att I läsen den.” 3:73

Kommentar: Muhammed var upprörd över att några kristna påstått, att Jesus sagt åt folk att de skulle tillbe honom och inte Allah. Muhammed ansåg att detta var en lögn som inte stod skriven i Boken (vilket för övrigt stämmer). Än en gång hänvisade han till det faktum att de kristna hade både studerat och undervisat ur Bibeln, och därför borde ha vetat bättre.

5. Judar och kristna uppmanas att hålla fast vid Bibeln

“Say: ‘O People of the Book! Ye have no grounds to stand upon unless ye stand fast by the Law, the Gospel and all the revelation that has come down to you from your Lord…” Al Mâ`idah 5:68

“Säg: I, som fått skriften, I haven intet stöd, förrän I hållen tora och evangelium och vad som nedsänts till eder från eder Herre…” 5:72

Kommentar: Muhammed är åter upprörd över att Bokens folk inte accepterar vare sig att han eller Koranen kommer från Gud. Eftersom han är övertygad om att Koranen bekräftar Bibeln, uppmanar han judar och kristna att hålla sig till Bibeln, så ska de också inse sanningen om Koranen. Uppmaningen blir ju meningslös om inte Bibeln var både tillgänglig och tillförlitlig.

6. Åhörarna uppmanas att rådfråga Bokens folk

“If thou wert in doubt as to what we have revealed unto thee, then ask those who have been reading the Book from before thee. The truth hath indeed come to thee from thy Lord: So be in nowise of those in doubt.” Yûnus 10:94

“Och om du hyser tvivel om det, som vi nedsänt till dig, så spörj dem som läst skriften före dig! Sanningen har nu kommit till dig från din Herre; var därför ej bland tvivlarne.” 10:94

Kommentar: Muhammed eller åhörarna uppmanas att fråga dem som tidigare läst boken, dvs Bokens folk, för att få Koranens budskap bekräftat från dem.
Denna uppmaning blir ju helt meningslös om deras bok var förfalskad.

SLUTSATS: Dessa få verser är tillräckliga för att visa, att Muhammed var övertygad om att Koranen bekräftade de tidigare böckerna, dvs Bibeln. Det är därför han frimodigt uppmanar judar och kristna att hålla sig till Bibeln, samt uppmanar sina åhörare att rådfråga Bokens folk om de har några tvivel.

Vi såg även hur Koranen bekräftade att de tidigare skrifterna fanns under Muhammeds tid. De lästes, studerades och undervisades av judar och kristna. Muhammed utgår från att Bokens folk känner Bibeln, och han kan därför inte förstå varför judar och kristna inte tar emot honom som Guds budbärare och Koranen som Guds ord.

Svaret på frågan om när Bibeln förfalskats, blir därför helt obegripligt:

– Det kan inte ha hänt före Koranen, eftersom Koranen uppmanar både kristna och judar att hålla sig till just Bibeln, och dessutom uppmanar folk att rådfråga Bokens folk om de har några tvivel på Koranen. Alltså måste Bibeln ha varit tillförlitlig även på Muhammeds tid.

– Det kan inte ha hänt efter Koranen, eftersom vi har ca 4000 handskrifter från NT som daterats till tiden före Muhammed (Evidence That Demands A Verdict, McDowel, Campus Crusade for Christ, 1972, s 46).

Alla framstående textkritiker är ense om att den Bibel vi har idag i allt väsentligt är identisk med den Bibel som fanns på 600-talet.

KORANEN ÄR POSITIV TILL BOKENS FOLK

I de flesta tidigare surorna märker man hos Muhammed en positiv grundinställning mot Bokens folk, dvs judar och kristna. Detta är ju ganska naturligt, eftersom han antog att Koranen faktiskt bekräftade Bibeln. Det var först senare som Koranen angrep Bokens folk, när majoriteten av judar och kristna inte accepterade vare sig Muhammed som profet eller Koranen som Guds ord. Man finner därför i Koranen både verser som är positiva och verser som är negativa mot Bokens folk, beroende på situationen.

1. Judarna fick Guds bok och uppdraget att bevara den

“...It was we who revealed the law (to Moses), therein was guidance and light. By its standard have been judged the Jews, by the prophets who bowed (as in islam) to Allah’s will, by the Rabbis and the Doctors of the law, for to them was entrusted the protection of Allah’s Book, and they were witnesses thereto…” Al Mâ`idah 5:44

“...Vi hava förvisso nedsänt tora, som innehåller vägledning och ljus och efter vilken profeterna, som voro Guds undergivna, dömde dem, som voro judar; så dömde ock rabbinerna och de skriftlärda efter vad de fått sig anförtrott av Guds skrift och som de kunde bevittna…” 5:48

Kommentar: Koranen bekände sig till tora, dvs Moseböckerna. I Moseböckerna var nedlagt Guds lag och standard, som en grund och en vägledning från Gud. På samma grund talade även Gamla Testamentets profeter. Allt detta var, enligt Koranen, samlat i Guds bok, som var normen för judarna. Utifrån denna bok handlade även judarnas rabbiner och skriftlärde. Dessa hade även fått i uppdrag att bevara och beskydda (istahfaza) Guds bok.

2. Judar uppmanas att hålla fast vid Boken

“..And they study what is in the Book. But best for the righteousness is the home in the hereafter. Will ye not understand? As to those who hold fast by the Book and establish regular prayer - never shall we suffer the reward of the righteous to perish.” Al cArâf 7:169-170

“...Och de hava dock läst vad som står i den. Men det slutliga hemmet varder dock bättre för dem, som frukta Gud; haven I då intet förstånd? Vad dem beträffar, som hålla fast vid skriften och förrätta bönen, skola vi förvisso ej låta deras lön, som göra det rätta, gå förlorad.” 7:168-169

Kommentar: Koranen lovar de judar som håller fast vid Gamla Testamentet och bönerna att de ska få del av det eviga livet, vilket visar att Muhammed ansåg att deras grund var den rätta, men att många av dem inte levde i enlighet med Bibeln.

3. Judar och kristna behöver inte frukta domen

“Those who believe (in the Qur`ân), Those who follow the Jewish (scriptures), and the Sabians and the Christians, any who believe in Allah and the last day, and work righteousness - on them shall be no fear, nor shall they grieve.” Al Mâ`idah 5:69

“De som tro, och de, som är judar, sabierna och de kristna, så vitt de tro på Gud och den yttersta dagen och handla rättskaffens, över dem skall förvisso ingen fruktan råda, och de behöva ej varda bedrövade” 5:73

Kommentar: Denna vers tycks säga att bara judar och kristna följer sin egen tro kommer de till himlen och behöver inte frukta domen. Problemet är bara att i ett antal andra verser så måste man även tro på både Koranen som Guds ord och Muhammed som Guds sändebud (2:40-41/2:38, 3:31/3:29, 4:150-151/4:149-150, 7:157/7:156, 33:40/33:40,61:6/61:6,).

Det märkliga är att sabeerna omnämns tillsammans med muslimer, judar och kristna, eftersom de representerade den avgudareligion som praktiserades i området (sid. 60).

4. Jesu lärjungar var sanna troende

“And behold! I inspired the disciples to have faith in me and mine messenger. They said: ‘We have faith and do thou bear witness that we bow to Allah as Muslims.” Al Mâ`idah 5:111

“Än när jag gav lärjungarne följande uppenbarelse: ‘Tron på mig och min apostel!’ Och de svarade: ‘Vi tro. Vittna att vi äro dig undergivna.” 5:111

Kommentar: Koranen bekänner att Jesu lärjungar var sanna troende (se även Al cImrân 3:52/3:45). Det var ju dessa lärjungar som skrev ned evangeliet och händelserna kring Jesus. De var ögonvittnen till Jesu död och uppståndelse. De ansvarade även för den kristna trons spridning i det romerska imperiet. Denna till synes självklara punkt är viktig eftersom islam lär att Bibeln förfalskats av judar och kristna (Islam lära och livsmönster, Hjärpe, AWE/GEBERS, 1979, s 17). Men hur skulle det överhuvud taget vara teoretiskt möjligt att utföra en sådan förfalskning av Nya Testamentet efter att evangeliet spritts över stora områden? Så frågorna: När? Hur? Vilka? och Varför? kvarstår när det gäller de obevisade anklagelserna från islam mot Bibeln.

5. Jesu efterföljare ska sättas över de otrogna

“Behold! Allah said: ‘O Jesus! I will take thee and raise thee to myself and clear thee (of the falsehoods) of those who blaspheme. I will make those who follow thee superior to those who reject faith to the day of resurrection..” Al cImrân 3:55

“Än när Gud sade: ‘Jesus, jag skall förvisso taga dig hädan, upphöja dig till mig och befria dig från dem, som är otrogna, och jag skall sätta dem, som följa dig, över dem, som är otrogna, ända till uppståndelsens dag…” 3:48

Kommentar: När det gäller Jesu död, kommer jag att kommentera denna vers senare (sid 32). Men det är intressant att Jesu efterföljare får ett så pass positivt omnämnande, att de ska få en högre position än de otrogna.

SLUTSATS: Koranen gör åtskilliga positiva uttalanden om både judar och kristna. Detta är naturligt med tanke på hans positiva inställning till deras bok, dvs Bibeln. Tyvärr måste det sägas att Koranen också gör mängder med negativa uttalanden, som dock riktas mot lokala judar och kristna för att de inte accepterar vare sig Muhammed eller Koranen.

KRISTNA OCH JUDAR HAR FÖRFALSKAT BIBELN

Det är, som vi sett, ganska lätt att upptäcka att Koranen avviker från Bibeln på åtskilliga punkter. Frågan som ganska snart infinner sig är ju om båda böckerna kan vara sanna trots att de ibland tom motsäger varandra. Det uppkom med tiden åtskilliga diskussioner i både Mecka och Medina, som rörde Muhammed själv och Koranen som Guds ord. Muhammed framhärdade, som vi tidigare sett, i att Koranen faktiskt bekräftade de tidigare uppenbarelserna från Gud, dvs Bibeln. Ett problem uppstod när majoriteten av judar och kristna inte tog emot Muhammed som Guds sändebud. Muhammed for då ut i olika anklagelser och påståenden om sina meningsmotståndare.

1. Bokens folk har olika åsikter om Bibeln

We certainly gave the book to Moses, but differences arose therein…” Hûd 11:110

“Vi hava ju givit Mose skriften, och så tvistade man om den…” 11:112

Kommentar: Muhammed riktar här ingen kritik mot skriften, utan mot Bokens folk, som har olika tolkningar av skriften. Denna iakttagelse gäller genomgående i Koranen. Om vi ska vara ärliga består samma fenomen än idag, nämligen att kristna och judar har olika tolkningar av skriften både gentemot varandra och sig själva.

2. Kristna förvränger medvetet Bibeln

“There is among them a section who distort the book with their tongues (as they read). You would think it is a part of the book, but it is no part of the book. And they say: ‘That is from Allah. ‘But it is not from Allah. It is they who tell a lie against Allah. And (well) they know it! It is not (possible) that a man, to whom is given the Book and wisdom, and the prophetic office, should say to people: ‘Be ye my worshippers rather than Allah’s..” Al cImrân 3:78-79

“Bland dem finnes sannerligen ett parti, som förvränger tungan vid läsningen av skriften, för att I skolen tänka, att det hör till skriften, ehuru det icke hör till skriften; de säga: ‘Det kommer från Gud,’ ehuru det icke kommer från Gud, och påbörda Gud lögn mot bättre vetande. Det anstår ej en mänsklig varelse, att Gud giver honom skriften, visheten och profetkallet, och att han sedan säger till människorna: ‘Varen mina tjänare i stället för Guds!” 3:72-73

Kommentar: Muhammed vänder sig här mot en mindre grupp kristna, som påstått att Jesus sagt åt folk, att tillbe honom i stället för Gud. Vi vet att Jesus aldrig sagt något liknande i Bibeln. Om en grupp kristna verkligen gjort ett så felaktigt påstående, har Muhammed rätt i att de medvetet eller omedvetet förvrängt Bibeln. Återigen är kritiken riktad mot en mindre grupp kristna och inte mot Bibeln.

3. Judar förfalskar Guds ord

“And there are among them illiterates, who know not the Book, but (see therein their own) desires, and they do nothing but conjecture. Then woe to those who write the book with their own hands, and then say: ‘This is from Allah!’ to traffic with it for a miserable price!” Al Baqarah 2:78-79

“Bland dem finns ock olärda, de där icke känna till skriften, utan endast rätta sig efter godtyckligheter, men dessa inbilla sig blott. Ve alltså dem, som skriva skriften med egna händer och sedan säga: ‘Detta är från Gud,’ för att sälja det för ett ringa pris!” 2:73

Kommentar: Muhammed vänder sig här mot en grupp judar i Medina. Han påstår att det fanns analfabeter bland dem som inte kände skrifterna. Vi vet inte så värst mycket om de judar som bodde i Medina, men det är möjligt att några av dem faktiskt var analfabeter och aldrig studerat Guds ord.

Sedan anklagar han några andra judar för att ha skrivit skriften med egna händer och påstått att boken var Guds ord. Denna skrift var dessutom till salu för ett billigt pris.

Märkligt nog var det just detta som Muhammeds motståndare anklagade honom för.

Det skulle vara oerhört intressant att få ta del av den bok som Muhammed angriper som falsk. Det är ju inte omöjligt att det rörde sig om en översättning av t ex delar av Moseböckerna till arabiska, med uppmaningen till folk att själva upptäcka det vi redan sett, dvs att Koranen gång på gång avviker från Bibeln.

Tyvärr får vi nöja oss med att återigen konstatera, att om det var så att några judar i Medina skrev en egen version av GT, var det naturligtvis oförsvarligt.

4. Gud ändrar själv i sin bok

“Allah doth blot out or confirm what he pleaseth. With him is the Mother of the Book!” Al Racd 13:39

“Gud utplånar och bekräftar vad han vill, och hos honom finns skriftens urbild.” 13:39

Kommentar: Detta märkliga påstående, att Gud skulle ändra och stryka i sitt eget ord, blir begripligt om någon verkligen konfronterat Muhammed med alla de avvikelser som finns i Koranen jämfört med Bibeln.

Det är dock tvärt emot Jesu undervisning: “Men förr skall himmel och jord förgå än en enda prick i lagen faller bort.” Luk.16:17 “Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.” Luk.21:33

5. Gud ersätter gamla koranverser mot bättre

“None of our revelations do we abrogate or cause to be forgotten, but we substitute something better or similar..” Al Baqarah 2:106
“When we substitute one revelation for another - and Allah knows best what he reveals (in stages). They say: ‘Thou art but a forger.’ But most of them understand not.” Al Nahl 16:101

“Så ofta vi upphäva en vers eller låta den råka i glömska, sätta vi en bättre eller en likadan i stället…” 2:100
“Och då vi sätta en vers i stället för en annan, emedan Gud bäst vet vad han nedsänder, säga de: ‘Du diktar blott.’ Nej, de flesta av dem veta ingenting.” 16:103

Kommentar: Dessa koranställen handlar om koranverser (`âya) som upphävts eller fallit i glömska. Det verkar som att en del suror ändrades lite efter hand. Muhammeds motståndare märkte problemet och anklagade Muhammed för att dikta ihop sina uppenbarelser. Muslimerna fick dock det lugnande beskedet att dessa ersättningar och ändringar var helt i Guds plan och kom från honom.
Från dessa koranverser har läran om “ersättning” (nasakha) uppkommit. Den läran innebär i korthet att om två koranverser motsäger varandra gäller den nyaste versen. Det finns enligt Islams lärde (cUlama) 225 koranverser som ersatts av andra.(Balance of Truth, Pfander, The Religious Tract Society, 1910, s 57).

SLUTSATS: Ingenstans i Koranen angriper Muhammed själva Bibeln, som han i stället högaktar. Koranen lär att dessa skrifter fanns hos Bokens folk. Han tror dessutom att Koranen bekräftar dessa tidigare uppenbarelser. Däremot anklagar han lokala kristna och judar för att medvetet förvränga bibelordet, i sina tolkningar och utläggningar av Bibeln.

Läran om att kristna och judar förfalskat själva Bibeln tog betydligt fastare form när islam, kort efter Muhammeds död, spreds i den s k kristna världen och det visade sig vid en jämförelse att Koranen faktiskt avvek från Bibeln på ganska många punkter. Eftersom Koranen, enligt islam, ansågs vara Guds ofelbara ord, kom Bibeln att betraktas som förfalskad, en blandning av sanning och lögn. Att det skulle vara tvärt om ansågs helt uteslutet.

Under hela Koranens tillkomst påstod Muhammed att Koranen bekräftade Bibeln och därmed måste vara sann. Efter Koranens tillkomst påstår muslimer att Bibeln inte bekräftar Koranen och därför inte kan vara sann.

- - -

FOTNOT: Korancitaten är hämtade från The Holy Qur`ân (Abdullah Yusuf Ali) och Koranen (K. V. Zetterstéen). När Koranen citeras står Ali först, sedan Zetterstéen. Eftersom översättningarna följer två olika versindelningar kan verserna ibland vara olika numrerade, t ex 2:23/2:21.

Denna artikel utgör Del 2 i en serie på sju med titeln En kristen läser Koranen.
Se övriga delar: · Del 1· Del 2· Del 3· Del 4· Del 5· Del 6· Del 7.

©  L M Abdallah 1995

---