CredoAkademin

Är intelligent design en skickligt maskerad form av kreationism?

William Dembski Artikel på medelnivå



Man måste skilja mellan intelligent design och skapelselära eller kreationism. Den tydligaste skillnaden är att kreationism utgår ifrån religiösa övertygelser medan intelligent design inte gör det. Kreationismen startar med två religiösa antaganden och tolkar vetenskapliga data så att de passar dessa antaganden. Intelligent design å andra sidan utgår inte från några religiösa övertygelser utan tolkar vetenskapliga data efter allmänt vedertagna vetenskapliga principer. Framför allt är intelligent design inte beroende av den bibliska skapelseberättelsen. De två antaganden som kreationismen startar med är följande:

  • Det finns en övernaturligt verkande person som skapar och styr världen.
  • Den bibliska skapelseberättelse som finns nedtecknad i Första Moseboken är vetenskapligt korrekt.

Den övernaturligt verkande person som av kreationismen antas existera uppfattas vanligen som den transcendente, personlige Guden i de välkända monoteistiska religionerna, framför allt kristendomen. Denne Gud sägs ha skapat världen ur intet (dvs utan hjälp av förexisterande material). Dessutom sägs händelseförloppet genom vilket denne Gud skapade världen motsvara den bibliska berättelsen. Intelligent design å andra sidan gör inga som helst försök att identifiera den intelligenta orsaken bakom naturens design, inte heller slår den på förhand fast vilket händelseförlopp denna intelligenta orsak måste ha handlat efter.

Förutom att intelligent design och kreationismen gör helt olika förantaganden, skiljer de sig också åt i fråga om allmänt innehåll och undersökningsmetod. Intelligent design börjar med data som vetenskapsmän observerat i laboratoriet och i naturen, söker sedan efter mönster som allmänt kännetecknar intelligenta orsaker och fastställer på så sätt om ett fenomen är designat eller inte. Slutsatsen att någonting är designat utgör för en designteoretiker en slutledning som grundar sig på data, inte på en härledning från någon religiös auktoritet. Dessutom skiljer sig det allmänna innehållet i intelligent design avsevärt från kreationismen. Kreationismen utgår från följande antaganden:

K1: Universum, energi och liv skapades plötsligt ur intet.

K2: Mutationer och naturligt urval kan inte ur en enda organism åstadkomma utvecklingen av alla livsformer.

K3: Förändringar av de från början skapade växt- och djurarterna sker endast inom vissa begränsade ramar.

K4: Människor och apor har olika förfäder.

K5: Jordens geologi kan förklaras med hjälp av katastrofism, främst genom att det har inträffat en världsomfattande översvämning.

K6: Jorden och alla levande arter gjorde sitt inträde relativt sent (i storleksordningen några tusen eller tio tusen år sedan).

Intelligent design å andra sidan utgår från följande antaganden:

ID1: Specificerad komplexitet och oreducerbar komplexitet är tillförlitliga kännetecken på design.

ID2: Biologiska system visar prov på specificerad komplexitet och använder sig av oreducerbart komplexa delsystem.

ID3: Naturalistiska mekanismer eller blinda orsaker räcker inte för att förklara uppkomsten av specificerad komplexitet eller oreducerbar komplexitet.

ID4: Därför utgör intelligent design den bästa förklaringen till den specificerade och oreducerbara komplexitet som finns i biologiska system.

När man jämför dessa två uppräkningar ser man att intelligent design och kreationismen skiljer sig markant åt i fråga om innehåll.

Intelligent design är försiktig med vad den hänför till den designande intelligensen bakom den specificerade komplexiteten i naturen. Designteoretiker är till exempel på det klara med att vilken natur, moralisk beskaffenhet och syften denna intelligens har ligger utanför vetenskapens kompetensområde och måste därför överlåtas åt religion och filosofi. Intelligent design som vetenskaplig teori skiljer sig från den teologiska skapelseläran. Skapelsen förutsätter en skapare som ger upphov till världen och allt dess material. Intelligent design försöker bara förklara hur materialet är ordnat inom en redan befintlig värld. Designteoretiker hävdar att vissa dispositioner av materian, särskilt inom biologiska system, visar tydliga tecken på att vara designade av en intelligens.

Förutom att kreationismen förutsätter en övernaturligt verkande person, förutsätter den också att den bibliska skapelseberättelsen är vetenskapligt korrekt. Förespråkare för kreationismen behandlar de inledande kapitlen i Första Moseboken som en vetenskaplig text och argumenterar följaktligen för att världen skapades bokstavligen på sex dagar, att Adam och Eva funnits i historien, att Edens lustgård existerat, att det inträffat en världsomfattande katastrofal översvämning och så vidare. Kreationismen tar den bibliska skapelseberättelsen i Första Moseboken som utgångspunkt och försöker sedan att få data i naturen att rimma med den bibliska berättelsen.

Intelligent design å andra sidan börjar med data i naturen och gör utifrån dessa gällande att en intelligent orsak ligger bakom den specificerade komplexiteten i naturen. När intelligent design argumenterar på det här sättet, stödjer den sig inte på några inskränkta förantaganden utan på tillförlitliga metoder som utvecklats inom forskarvärlden för att urskilja designade från odesignade strukturer. Kreationismens förlitan på inskränkta förantaganden undergräver dess ställning som vetenskaplig teori. Intelligent designs förlitan på allmänt vedertagna vetenskapliga principer å andra sidan säkerställer dess legitimitet som vetenskaplig teori.

Dessa skillnader mellan intelligent design och kreationism har stor juridisk betydelse för huruvida man kan propagera för intelligent design i det offentliga rummet. När USA:s högsta domstol formulerade sin syn på kreationismen i fallet Edwards vs Aguillard, citerade man den federala domstolen i fallet McLean vs Arkansas Board of Education. Enligt högsta domstolen visar kreationismen inte bara likheter med skapelseberättelsen i Första Moseboken utan är faktiskt identiskt med den och kan inte jämföras med någon annan skapelseberättelse. Eftersom kreationismen på punkt efter punkt motsvarar skapelse- och flodberättelserna i Första Moseboken, ansåg högsta domstolen att kreationismen är en religiös lära och inte en vetenskaplig teori.

Intelligent design å andra sidan kan inte anklagas för att vara intrasslad i religionen. Intelligent design är inte kreationism dold i nya och mer sofistikerade termer. Intelligent design utgår inte ifrån några av kreationismens religiösa övertygelser. Kreationismen beskriver universums uppkomst, dess livslängd, mekanismerna bakom geologiska formationer, anger ramarna för evolutionära förändringar och berättar hur mänskligheten uppstod – allt medan den anpassar sin skapelseberättelse till Första Mosebokens inledande kapitel. Intelligent design däremot säger ingenting om universums uppkomst eller ålder, måste inte tro på någon översvämningsgeologi, kan inrymma hur många evolutionära förändringar som helst, har inga förutfattade meningar om hur människan uppstod och anger inte i förväg hur en designande intelligens skapade de första organismerna.

Följaktligen är det fel och orättvist att blanda ihop intelligent design och kreationism. Intelligent design är en strikt vetenskaplig teori utan några religiösa utgångspunkter. Medan den skapare som utgör grundvalen för kreationismen stämmer överens med en strikt, bokstavlig tolkning av Bibeln, måste den designer som utgör grundvalen för intelligent design inte ens vara en gudom. Visserligen är designern fullt förenlig med skaparguden i världens monoteistiska religioner som judendomen, kristendomen och islam. Men designern är också fullt förenlig med deismens urmakargud, demiurgen i Platons dialog Timaios och med stoikernas gudomliga förnuft (logos spermatikos). Man kan till och med ha en agnostisk syn på designern och behandla specificerad komplexitet som ett simpelt faktum vilket inte kan förklaras med hjälp av slump och nödvändighet. Till skillnad mot kreationismen har intelligent design inga färdiga svar på frågor som ”Vem är designern?” eller ”Hur går designern tillväga när han designar och bygger saker och ting?”

Översättning: Mats Wall

©  InterVarsityPress och William Dembski

Källa/fotnot: Artikeln är hämtad ur boken The Design Revolution av William Dembski. Copyright (c) 2004, William A Dembski. Översatt och publicerad med tillstånd av InterVarsity Press, P.O. Box 1400, Downers Grove, IL 60515-1426, USA. www.ivpress.com



© 2006-2014 CredoAkademin, Luntmakargatan 84, 113 51 Stockholm. Tfn 08-545 494 70